
Bild: Bilden är genererad med hjälp av AI
Återvinningsarbetare andas in skadliga metaller
Publicerat 2 december 2025
Återvinningsarbetare utsätts för farliga nivåer av damm och har förhöjda värden av metaller i kroppen, enligt en ny studie. En orsak är alla mobiler och datorer som slängs på återvinningscentralerna – en typ av elavfall som ofta innehåller hälsofarliga ämnen som bly, kadmium och krom.
Artikeln i korthet
- Hälsofarlig exponering En ny studie visar att återvinningsarbetare utsätts för farliga nivåer av damm och metaller. 14 procent överskred gränsvärdet för inhalerbart damm och 75 procent hade förhöjda metallhalter i blodet, bland annat bly som kan ge allvarliga hälsoproblem.
- Elavfall ökar Den snabbt växande mängden elskrot från bland annat mobiler och datorer innehåller metaller som bly, kadmium och krom, De som arbetar med bearbetning och fragmentering är mest utsatta.
- Bristande skydd och rutiner Kunskapen om risker är låg. Endast cirka 30 procent av de återvinningsarbetare som ingick i studien använde andningsskydd och av dessa var det bara 9 procent som använde skydden korrekt. Forskarna rekommenderar åtgärder enligt en ”åtgärdstrappa” för att minimera exponeringen. Det kan t.ex. vara bättre hygien- och städrutiner, förbättrad ventilation samt utbildning om skyddsutrustning.
Artikeln är sammanfattad med hjälp av AI men är kvalitetsgranskad av en medarbetare på redaktionen.
Återvinning och cirkulär ekonomi ska minska mängden farliga ämnen i miljön. Men för återvinningspersonalen som ska ta hand om allt vårt avfall kan det bli precis tvärtom. Den typ av avfall som ökar snabbast just nu är elskrot.
– Teknologiska framsteg gör att vår efterfrågan på metaller ökar. Fram till 2050 beräknas behovet av metall vara tio gånger så stort som i dag, sa Pernilla Wiebert, forskare vid Centrum för arbets- och miljömedicin i region Stockholm, när hon presenterade resultatet av den tvärvetenskapliga forskningsstudien Green Metal Waste.
När forskarna i projektet lät 139 återvinningsarbetare bära mätinstrument för damm, visade det sig att 14 procent exponerades för nivåer över det gränsvärde som finns för inhalerbart damm i Sverige. * Dessutom hade 75 procent förhöjda nivåer av metaller i blodet. Bland annat överskreds gränsvärdet för bly i luften för 9 procent av återvinningsarbetarna. Bly i kroppen kan bland annat ge högt blodtryck och påverka hjärta och kärl negativt.
– Högst halter hade de som jobbade med bearbetning och fragmentering. Men även de som jobbade med sortering och underhåll hade höga nivåer, sa Karin Grahn vid Centrum för arbets- och miljömedicin i region Stockholm.
En majoritet bär inte andningsskydd
Studien visar också att kunskapen om risker brister. Endast cirka 30 procent av de återvinningsarbetare som ingick i studien använde andningsskydd och av dessa var det bara 9 procent som använde skydden korrekt. Enligt Karin Grahn behövs utbildning i hur man använder och förvarar andningsskydden men också en förändrad syn på risker.
– Många är kvar i tänket att man jobbar på en liten tipp när man borde jobba med risker som i en processindustri där man kapslar in och automatiserar vissa delar.
Bäst effekt att ändra rutiner
Det enklaste och mest kostnadseffektiva sättet att minska damm är att ändra sina rutiner, enligt Karin Grahn. Det kan till exempel handla om städning. Dammsugning och våttorkning är mycket bättre än torrsopning och tryckluft för att undvika att damm sprids. Att förbättra ventilationen är ett annat viktigt steg för att få ner nivåerna av damm.
– Det behövs också bättre kunskap om städning och hygien hos både ledning och medarbetare. När vi pratade med återvinningsföretagen om detta kom många frågor upp som till exempel ”hur ska man tänka kring arbetskläder, vem ska tvätta dem, hur gör vi i matsalen – behöver det finnas en sluss in till personalutrymmen och ska jag tvätta händerna”, sa Karin Grahn.
Projektet Green Metal Waste ska nu, med utgångspunkt i resultaten, hjälpa företagen att hitta lösningar som minimerar exponering och hälsorisker. Forskarna kommer bland annat att informera om den så kallade åtgärdstrappan, som innebär att man i första hand försöker eliminera riskerna genom att kapsla in dammiga arbetsmoment och förbättra ventilationen. Om problemet kvarstår går man vidare och ser över rutiner för städning och hygien, och som sista steg kommer användning av personlig skyddsutrustning.
*Inhalerbart damm är damm som man kan andas in genom näsa och mun. En stor del av det fastnar i de övre luftvägarna (näsa, svalg och luftrör. Respirabelt damm är de minsta partiklarna av det inhalerbara dammet. Dessa partiklar kan transporteras med luften hela vägen ner till lungblåsorna där de kan orsaka allvarliga hälsoeffekter.
Hälsorisker med metaller
- Bly: Högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom
- Arsenik: Lungcancer, hjärt-kärlsjukdom, leverskador, kronisk lungsjukdom
- Kadmium: Njurskador, benskörhet, hjärt-kärlsjukdom, cancer och fosterpåverkan
- Kvicksilver: fosterpåverkan, hjärt-kärlsjukdom, njurskador
Källa: Centrum för Arbets- och miljömedicin region Stockholm

Marianne Zetterblom
Mer om Kemikalier
-
Nya regler om asbest
Kemikalier Från den 19 december gäller nya regler för asbest. Gränsvärdet sänks samtidigt som kraven på tillstånd, utbildning och medicinska kontroller skärps.
-

Missarna som gör asbesthanteringen osäker
Kemikalier Bristande ventilation och felaktig användning av personlig skyddsutrustning är några vanliga missar vid rivning av material som innehåller asbest.
-

Nya risker när allt mer ska återvinnas
Grön omställning Återvinning ska minska farliga ämnen i miljön. Men för personalen på återvinningen som ska ta hand om allt kan det bli tvärtom.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-

Otydlig ledning ökar risken för mobbning mot chefer
Mobbning Risken för mobbning på jobbet ökar om ledningen inte är aktiv och närvarande. Särskilt hårt drabbade blir de chefer som är närmast medarbetarna, visar en ny studie.
-
Samverkan nyckeln till att klara kriser
Samverkan God samverkan mellan fack och arbetsgivare gör att företag blir bättre på att improvisera och hålla verksamheten i gång under kriser och snabba omställningar. Det visar forskning vid RISE och Linköpings universitet. Under pandemin räddade det hela verksamheter från att stanna upp.
-
Ny forskning om hur hjärnan belastas på jobbet
Arbetsmiljöarbete En ny rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap belyser hur arbetsmiljön påverkar vår mentala ork.