Så förändras arbetslivet av AI

AI, eller artificiell intelligens, har funnits som forskningsområde ända sedan mitten av 1950-talet men fick en rejäl skjuts i allmänhetens medvetande i slutet av 2022. Då lanserade företaget Open AI det AI-drivna chatverktyget Chat GPT som kan svara på frågor och skapa text som är mycket likt det en människa skulle skriva. Chat GPT är dessutom öppen och tillgänglig för alla som vill testa. Den blev snabbt en snackis och på extremt kort tid fick verktyget över en miljon användare – något som det tog Facebook två år att få på den tid då det begav sig.

Vi frågade Chat GPT själv varför tidningen Arbetsliv ska skriva en artikelserie om AI. På någon sekund kom svaret nedan.

Så sagt och gjort i denna artikelserie ska vi belysa frågorna ovan.

Fredrik Heintz är professor i datavetenskap vid Linköpings universitet och har forskat om AI i mer än 20 år. Att AI kommer att påverka den svenska arbetsmarknaden fundamentalt är han helt övertygad om.

AI kommer inte konkurrera ut människan

– Men det handlar inte om AI eller människan utan om AI och människan. Det blir de som kan använda teknologin effektivt i sitt jobb som kommer ha en stor fördel framför de som inte kan, säger han och tar hål på myten om att AI kommer att konkurrera ut människan från framtidens arbetsmarknad.

Foto: Mikael Hansson

– Det är inte AI som tar över jobben. Det är de personer som anammar och lär sig att använda AI i sitt arbete som kommer att ta över jobben från dem som inte gör det.

Vilka arbeten är det då som kommer att påverkas mest? Om det vid tidigare teknikskiften framför allt har handlat om att ersätta människokraft mot maskinkraft inom industrin och andra tunga och farliga yrken så påverkar detta teknikskifte mer de kognitiva arbetsuppgifterna. Allt från HR- och ekonomijobb till jobb inom kommunikation, programmering, design och alla typer av chefsroller lär påverkas av AI.

AI involveras i beslutsfattande

– Den som jobbar med att fatta beslut kommer absolut vara tvingad att använda AI på ett eller annat sätt, säger Peter Kurzwelly, som COO på organisationen AI Sweden, och exemplifierar med det arbete som en ekonomichef utför.

–  När det handlar om att ta fram stora mängder finansiell data, analysera den och göra prognoser baserat på historiska data – då är AI ett perfekt redskap. Jag tror att roller som CFO och liknande kommer att bli ännu mer strategiska och innebära att man jobbar mer med att tolka och presentera det material AI-verktyget tagit fram.

Foto: Privat

Att just tolkningsdelen fortfarande kommer att tillhöra människan, är båda överens om.

– AI är som en riktigt bra assistent som kan göra det svåra enklare och effektivisera vardagen för oss men det är fortfarande människan som ska tolka och använda det material som AI generar, säger Peter Kurzwelly.

AI-tränare blir nytt yrke

Till dem som oroar sig för att jobben ska försvinna när AI gör sitt intåg har Fredrik Heintz några lugnande ord.

– Det handlar om en naturlig förändring på arbetsmarknaden och det är inte första gången det sker. Titta bara på den industriella revolutionen – visst finns det jobb som försvann men samtidigt dök det upp nya, det är inget nytt.

Han ser dessutom ett flertal nya jobb födas tack vare AI:s intåg på arbetsmarknaden. Flera av dem är ännu helt okända för de flesta av oss.

– Precis som att ingen visste vad en apputvecklare var före lanseringen av Iphone 2007 så är det med all säkerhet många framtida jobb inom AI som vi i dag inte har en aning om.

Ett sådant nytt yrke är AI-tränare. För om ett AI-system ska vara riktigt bra och potent krävs det duktiga människor bakom systemet, som kan träna upp det genom att ställa rätt frågor och bedöma svaret.

– Alla AI-system måste ha kontinuerlig träning för att bli bra. Det är ett jobb som kräver hög kompetens och mycket gott omdöme. Därför är det också extremt viktigt vem som styr dessa värderingar genom att vara den som säger ja eller nej till datorn, säger Fredrik Heintz.

Finns det då några jobb som inte alls kommer att påverkas av AI i framtiden? Tveksamt, menar Fredrik Heintz, men tillägger att jobben där man arbetar direkt med människor kanske blir mindre påverkade.

– Till exempel kommer en undersköterska som jobbar patientnära att påverkas i mindre grad av AI i sitt dagliga jobb – deras jobb är kanske inte ens önskvärt att automatisera.

Medan en läkare som ställer diagnoser och fattar beslut med all säkerhet kommer att använda AI i hög utsträckning och gör det redan idag till exempel vid bedömning av röntgenbilder.

Till skillnad från många dystopiska science fiction-skildringar är varken Fredrik Heintz eller Peter Kurzwelly oroliga för ett framtidsscenario där artificiell intelligens tar över världen.

De oroar sig för helt andra saker.

– Den största risken med AI är att Sverige står kvar på perrongen när AI-tåget lämnar stationen. Det skulle vara förödande för landets konkurrenskraft och utveckling, säger Peter Kurzwelly.