Havremjölk skapar dålig stämning på kontoret

Disken i fikarummet, ta tydlig politisk ställning eller olösta konflikter. Det är vanliga orsaker till dålig stämning på kontoret, visar ny forskning från Lunds universitet. En annan vanlig grogrund för dålig stämning visade sig vara havremjölk.

– Det kunde både handla om att det fanns för mycket eller för lite eller att någon tagit av någon annans, överhuvudtaget var det väldigt laddat, säger etnologen Katarzyna Herd och ler.

I de intervjuer och enkäter som forskarna analyserat visade det sig att orsakerna till dålig stämning är många.

– Det är det lättare att definiera dålig stämning som själva lösningen och inte problemet. Man kan säga att det är ett slags socialt överenskommet lösningsmönster för jobbiga situationer, säger Jakob Löfgren.

Ofta locket på i Sverige

Trots att dålig stämning finns i alla länder och kulturer tror forskarna att det är vanligare att lösa konflikter genom att lägga locket på just i Sverige, och då är ofta priset man får betala dålig stämning

– Det är väldigt svårt att hitta ett motsvarande begrepp på andra språk, och det säger ju en del, säger Jakob Löfgren.

Grunden till detta är den platta organisation som är utmärkande för svenska arbetsplatser.

– Alla ska få säga sin mening samtidigt som man eftersträvar konsensus. Det är ju egentligen en fantastisk målsättning, men omöjlig att uppnå, säger Katarzyna Herd.

Det svenska kontorsklimatet präglas av oskrivna regler och ritualer som är subtila och svåra att avläsa för den oinvigda. Det är anledningen till att forskarna valt att även inkludera personer som flyttat till Sverige för att arbeta.

– Många kände stor frustration över att ha orsakat dålig stämning, helt ofrivilligt, säger Jakob Löfgren.

Ett exempel många kunde vittna om var övertrampet att bli för privat på jobbet. Det var först när alla blev tysta och började prata om annat som man förstod att något var fel.

– De här vattentäta skotten mellan arbetsplats och privatliv gör det svårt skaffa sig ett umgänge för inflyttade svenskar, säger Katarzyna Herd.

Både hon och Jakob Löfgren har egna erfarenheter av liknande kulturkrockar. Katarzyna Herd är uppvuxen i Polen, men har också bott länge i USA, Storbritannien och Finland. Hon minns särskilt en situation när hon var ny på jobbet i Sverige och sade emot en kollega.

– Jag förväntade mig att det skulle blir en diskussion och att det sedan skulle det vara ur världen. Istället gick hon med på det jag ville direkt, men efteråt märkte jag att något var fel, vår relation var kylig under en lång tid, säger Katarzyna Herd.

Otydligt ledarskap

Fördelarna med denna typ av konfliktlösning är ett lugnare kontorsklimat, och en mer sofistikerad kultur enligt vissa.

– Men risken är att konflikter ligger och gror under ytan i stället och skapar ännu flera problem i längden, säger Jakob Löfgren.

När forskarna kokade ner allt material blev det väldigt tydligt att dålig stämning ofta bottnar i någon form av brist, till exempel otydligt ledarskap, brist på respekt eller dålig kommunikation.

– Det är med andra ord en markör som är viktig för en chef att fånga upp, och då gäller det att vara lyhörd, säger Jakob Löfgren.

Deras råd är att lägga upp konflikter på bordet så fort som möjligt och fråga vad det är som saknas på arbetsplatsen.

– Om man ber någon beskriva hur atmosfären är eller hur de mår är det svårt att få folk att prata. Det märkte vi under våra intervjuer, säger Katarzyna Herd.