Så utvecklas min svenska på jobbet

”Jag var bättre på att förstå än att prata”

Alisar Bakir, Projektingenjör på Schakt & Transport, Skanska

Hur var det när du var ny på jobbet? 
– Jag var bättre på att förstå, än att prata svenska. Även om jag kunde ett ord var det svårt att förstå det i en annan kontext. Jag började använda en metod som heter Closed-loop communication där jag upprepade det någon sa, som i sin tur bekräftade det till mig. Och när jag skrev använde jag stödsystem som AI och CoPilot. Det gick betydligt lättare att skriva svenska i början än att prata.

Vad har kollegorna betytt för din språkutveckling?
– Jag har haft turen att jobba i en liten arbetsgrupp på 14 personer, vi är som en familj. Mina kollegor har alltid varit hjälpsamma och nära, vi har en väldigt bra stämning och arbetsmiljö. Om det var något jag inte förstod i början så frågade jag. Min svenska har utvecklats massor tack vare jobbet.

Är det en fördel i ditt jobb att vara flerspråkig? 
– Kanske inte just i det språkliga. Men eftersom jag har arbetat i både Syrien, Turkiet och Libanon, innan jag kom till Sverige, har jag nog en fördel i att förstå och tolka människor från olika kulturer. Jag tänker oftare på svenska nu och när jag sitter på möten antecknar jag alltid på svenska. Det hjälper mig att inte automatiskt översätta allt till arabiska i huvudet.

”Vi pratar och skrattar åt andra saker på svenska”

Bild: Bengt Alm

Reza Sarvi, Global head of Cloud & Cybersecurity på IT-konsultföretaget Vivicta

Hur ofta använder du engelska i jobbet? 
– Jag skulle säga 70 procent av tiden och svenska resten. Engelskan använder jag när det gäller att koppla ihop affärer och i kontakten med globala verksamheter. Inom IT-industrin är det engelska begrepp och termer som gäller. Svenskan använder jag i fikarummet och socialt. Men sitter vi i fikarummet och pratar svenska och det kommer in en utländsk kollega byter alla till engelska.

Är det svårt för dig att byta mellan språken? 
– Nej, jag har varit i Sverige sedan 1999 och jobbat på både amerikanska och nordiska bolag, så det sitter i ryggmärgen. I början pratade jag engelska med mina kollegor. När jag sen pratade svenska med samma personer upplevde jag dem som mer coola. Det var som om engelskan gjorde dem lite raka i ryggen, när de pratade svenska kom det mer från hjärtat.

På vilket sätt är det en styrka i ditt jobb att vara flerspråkig? 
– Jag tror att det inger förtroende hos kunderna på den nordiska marknaden att jag kan läsa svenska lagtexter, regelverk och vet hur en myndighet fungerar. Jag blir en brobyggare. När vi åker till Norge för att träffa kunder och pratar affärer på engelska är det en fördel att jag kan byta till svenska på kafferasten. Då kan vi prata och skratta åt andra saker.

”I början var det svårt att förstå vissa patienter”

Bild: Pia Gyllin

Katarzyna Zambrzycka, Röntgenläkare på Universitetssjukhuset Örebro

Vad var svårast med språket när du började arbeta i Sverige?
– Mitt första jobb var på en medicinsk klinik i Oskarshamn. Trots att jag pluggat svenska i Polen två år innan jag kom hit var det svårt i början att förstå vissa äldre patienter som hade utpräglad småländska. Men sjuksköterskorna hjälpte mig, också om patienterna inte förstod mitt uttal. Jag var väldigt trött det första halvåret, det var mycket nytt med språket.

Vilka situationer på jobbet är mest utmanande rent språkligt?
– Fikarasterna. Då pratar folk snabbare än vanligt och använder slang och förkortningar. Sen kan det vara svårt när jag skriver ett vanligt mejl, att få det i rätt formell ton. Jag är perfektionist och vill att min svenska ska vara grammatiskt rätt och att uttalet ska vara bra. När jag dikterar har jag fantastiska sekreterare som rättar om det blir fel. Jag har aldrig upplevt att kollegor blir irriterade när jag frågar om språket.

Vad får du för språkstöd på din nuvarande arbetsplats?
– Här i Region Örebro, där jag varit i 1,5 år, får vårdpersonal träna svenska på arbetstid. Jag deltar i konversationsgrupp en gång i månaden. Och vi har en Whats App-grupp där jag kan kolla en mening med de andra om jag känner mig osäker. Jag pratar polska, engelska, tyska och svenska. Numer tänker jag både på polska och svenska.

”Språkutveckling minskar risken för missförstånd och fel”

Bild: Bengt Alm

Christoffer Sjöwall, Språkombudsutbildare (främst inom äldreomsorgen) på Lära (Ambea)

Vilken roll har språkombud på en arbetsplats?
– Att tillsammans med chefen uppmuntra och stötta språkutvecklingen. När många kollegor har annat förstaspråk än svenska kan det handla om alltifrån att förstå instruktioner till att våga uttrycka sig på ett arbetsmöte eller hänga med i snacket på fikarasten. Ett språkombud sköter uppdraget på ungefär tio procent av sin arbetstid och ser till att alla förstår vilka svårigheter som finns och hur man kan underlätta.

Hur blir det när språket inte räcker till?
– Inom vården kan det bli missförstånd kring den medicinska delen kollegor emellan eller i kontakten med både patienter och anhöriga. Det kan också bli svårigheter vid dokumentation eller med information till nyanställda eller vikarier. På en språkutvecklande arbetsplats minskar risken för missförstånd och fel i arbetet.

Vad kännetecknar en språkutvecklande arbetsplats?
– Att det finns mål kring språk och kommunikation och en handlingsplan för att nå dit. Målet kan vara att fler vågar ta plats i både tal och skrift. Att ha en stående punkt om språk på APT är ett sätt, en lista på veckans ord ett annat, likaså lathundar för hur man skriver dokumentation eller vad man säger när man ska boka en färdtjänstresa. Att alla kollegor kommer till tals, syns och hörs är också ett sätt att förbättra arbetsmiljön.