Framgångsrik metod för att motverka kränkningar

Efter Metoo började man inom sjöfartsutbildningen leta efter metoder att arbeta med för att motverka kränkningar och sexuella trakasserier. Inom amerikansk forskning har metoden "Bystander intervention" utvecklats och den har även använts inom den brittiska högskolevärlden.

Foto: Privat

Ur de amerikanska och brittiska modellerna föddes tanken att skapa en svensk utbildning. Johan Hartler vid Chalmers och Andreas Backman från Linnéuniversitetet fick stöd från Stiftelsen Sveriges Sjömanshus och utvecklade utbildningen "Aktiv åskådare".

– Vi har kokat ned det till en två timmars workshop, en grundutbildning, som består av en teoretisk del och en del där vi arbetar med olika case. Det senare är situationer som alla kan känna igen sig i, säger Johan Hartler som nu är ansvarig för kompetensförsörjning inom branschorganisationen Svensk Sjöfart.

Omgivningen får öva på att ingripa

Det som skiljer Aktiv åskådare från mer traditionella metoder som används inom systematiskt arbetsmiljöarbete är fokuset på gruppen.

– Traditionellt har man fokuserat på den som är förövare och den som är utsatt. I metoden Aktiv åskådare är omgivningen en del av lösningen. Metoden bygger på att omgivningen ingriper och det har visat sig ha effekt.

Den teoretiska delen tar bland annat upp hur oönskade beteende kan eskalera och bli allt grövre och till slut landa i trakasserier och hot, enligt den så kallade våldspyramiden. I den mer praktiska delen går gruppen igenom och diskuterar hur de kan agera i de olika situationerna.

– De får hitta sätt att ingripa både under och efter en händelse och det brukar bli väldigt engagerade samtal. Det handlar om att få verktyg för att ingripa och vi går igen olika sätt som man kan göra det på.

Det finns olika typer av sätt att ingripa på antingen direkt eller indirekt. Ett direkt ingripande kan vara en konfrontation där man sätter gränser och visar att man inte tycker om beteendet eller att skifta fokus genom att byta ämne och inte aktivt delta i beteendet. Indirekt kan det handla om att engagera omgivningen och att göra en plan för hur man ska hantera reaktioner.

Lika viktigt som att agera under händelsen är också agerandet efteråt.

– Att ingripa efter en händelse kan handla om visa sitt stöd på olika sätt för den som utsatts. Fråga hur personen mår, se till att händelsen rapporteras och erbjuda sig att ställa upp som vittne. Men också samtal med utövaren. Det finns en uppsjö av saker man kan göra.

Att omgivningen reagerar och griper in är effektivt vid alla typer av trakasserier, från nedsättande skämt till fysiskt våld, visar forskning. Det gör också att medarbetare känner sig inkluderade och att de är en del av lösningen på problemen.

Att arbeta med metoden kan också öka medvetenhet om klimatet på arbetsplatsen.

– Jag är helt övertygad om att det kan leda till en förändring av kulturen på arbetsplatsen. Man blir mer medveten om vad som händer runtomkring och mer aktiv i situationen. På sikt kan det skapa en mer inkluderande och respektfull omgivning. Den största vinsten är att när du får med alla i gruppen blir det en förväntan att vara proaktiv. Det går inte att vända bort blicken från det som sker.