
Bild: Christina Drejenstam
Så räknar du på arbetsmiljön
Publicerat 7 december 2016
Produktion och arbetsmiljö hänger ihop. En dålig arbetsmiljö leder inte bara till ökad sjukfrånvaro utan även sämre produktivitet. Men med hjälp av medarbetarundersökningar och referensvärden går det att räkna på vilka insatser som krävs för att investeringar i arbetsmiljön ska löna sig.
Analysera verksamheten
Gör en verksamhetsanalys för att kartlägga och identifiera arbetsmiljöproblem på arbetsplatsen. Hämta in underlag från företagshälsovård och eventuella medarbetarundersökningar. Beskriv vad verksamhetsanalysen avser, till exempel personalgrupp, verksamhet eller enhet. Följ samma gång som i det systematiska arbetsmiljöarbetet med undersökning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning.
Beräkna kostnader
Ta fram underlag i form av personalkostnader och sjukfrånvaroutveckling. Det finns referensvärden som kan användas för att beräkna hur mycket bristerna i arbetsmiljön kostar. Produktionsbortfallet vid stressrelaterad psykisk ohälsa till exempel ligger på minst 9 procent. Och en dags korttidsfrånvaro motsvarar 10 procent av månadslönen. Det finns också referensvärden för hur många anställda som lider av hög stress, men för att få fram mer exakta värden är det bättre att göra en egen medarbetarundersökning. Resultatet ger en indikation om den lägsta kostnaden för problemen i den grupp som verksamhetsanalysen görs på.
Ge en nulägesbeskrivning
Bilda en arbetsgrupp med chefer, skyddsombud, hr-folk och fackrepresentanter. Beskriv de problem som identifierats, till exempel att 30 procent av medarbetarna har en hög stressnivå. Gör en orsaksanalys och riskbedömning av vad som ligger bakom problemen. Bristande resurser, otydliga mål eller frånvarande ledarskap kan vara några orsaker. Beskriv och diskutera kostnaderna som är förknippade med problemen och hur verksamheten och medarbetarna påverkas.
Sätt upp mål och planera insatser
Definiera de mål som verksamheten vill uppnå i en handlingsplan, till exempel att minska sjukfrånvaron eller den högt upplevda stressen med X antal procent. Gå utifrån verksamhetsanalysen igenom vilka insatser som kan sättas in på organisations- och medarbetarnivå. Det kan handla om schemaändringar, arbetsrotation, stresshanteringstekniker eller andra åtgärder. Förslag på insatser kan man bland annat hitta i "Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen" som getts ut av Karolinska institutet. Gör en detaljerad beskrivning av varje insats utifrån verksamhetsanalysen.
Ekonomiskt underlag och beslut
Gör en ekonomisk beräkning av de insatser som valts ut. Ofta kan flera insatser tillsammans ge önskad effekt, som en utbildning i kombination med verktyg för att förbättra arbetsmiljön. Ställ kostnaderna för investeringarna i arbetsmiljön i relation till den ekonomiska nyttan. Om man vet vad en åtgärd ger för effekt kan man beräkna vilken avkastning investeringen ger, så kallad Return of Investment, ROI. Om ROI är noll procent får man tillbaka vad man investerar. Är ROI hundra procent får man tillbaka dubbelt så mycket som man investerat.
För att kunna bedöma värdet av en insats behöver tidsaspekten tas med. Det är inte ovanligt att investeringen görs under första året medan effekten kommer gradvis under de följande åren för att sedan klinga av om ingen ny investering görs.
Tänk också på att insatser för att förbättra arbetsmiljön kan vara tidskrävande för medarbetare och chefer. Om flera olika insatser har en likvärdig effekt kan det ändå löna sig att välja en dyrare insats om den kräver mindre tidsåtgång.
Följ upp och utvärdera
Gav insatserna de resultat som väntades? Om inte – diskutera och analysera vad som gick fel. Finns det chefer eller medarbetare som inte deltagit i insatserna, till exempel en utbildning? Saknas engagemang blir effekten av insatsen mycket mindre. Det behövs kanske någon kompletterande insats, eller att man avsätter mer arbetstid. Har insatserna i stället varit lyckade kan man ha det som underlag för fortsatta förbättringsåtgärder.
Källa: Malin Lohela Karlsson, ekonom och dr i medicinsk vetenskap på Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska institutet. Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg – Ett komplement till Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen. En sammanställning från Arbetshälsoekonomiska analysgruppen, Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa.

Krister Zeidler
Mer om Så gör du
-
Så löser du semesterpusslet
Så gör du Att som chef tillgodose alla önskemål om semester är inte lätt. Men med god planering och ett konstruktivt förhållningssätt går det oftast att lösa.
-
Fem sätt att hjälpa hjärnan på jobbet
Så gör du Hur kan man skapa en arbetsmiljö som är snäll mot hjärnan och hjälper oss att prestera bättre? Vi tipsar om fem strategier.
-
Så slutar du ta jobbet så personligt
Så gör du Ligger du vaken och grubblar över något som hände på mötet eller läser du ofta in en kritisk underton i kommunikationen med kollegor? Att ta jobbet för personligt är vanligt, men det går att bryta mönstret.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Tips och råd
-
Så räddar ni det viktigaste när katastrofen är ett faktum
Kris Oavsett hur mycket ett företag satsar på förebyggande arbete inför en olycka händer ibland det som inte får hända. Men genom att på förhand fundera över vad som är mest värt att rädda vid en brand eller en översvämning behöver konsekvenserna inte bli lika stora.
-
Fyra berättar – därför går vi inte i pension
Så gjorde vi Varför fortsätter vissa att jobba – trots att pensionsåldern är passerad med råge? Arbetsliv har träffat en sjuksköterska, en snickare och en kock som alla passerat 70 – men som ändå inte vill lämna arbetslivet. Vad är det som driver dem? Och hur ser arbetsgivarna på äldre medarbetare?
-
Lär dig reglera dina känslor på jobbet
Psykisk hälsa Att bli ledsen eller arg på jobbet är fullt mänskligt. Men det finns mycket att vinna på att utveckla sin emotionella intelligens.