
Bild: Unsplash
Sverige halkar efter i AI-utvecklingen
Publicerat 24 november 2025
Svenska kommuner och regioner ser stora möjligheter med digitalisering – men få har tagit steget fullt ut till att använda AI. Det är främst ekonomi och kompetensbrist som bromsar utvecklingen, visar en ny rapport. Samtidigt varnar experter för att Sverige riskerar att halka efter internationellt.
Artikeln i korthet
- Långsam AI-utveckling i offentlig sektor Endast var tionde kommun eller region använder AI i någon del av verksamheten. Ekonomi och kompetensbrist hos både chefer och medarbetare är de största hindren, enligt PwC:s rapport om digital mognad.
- Sverige halkar efter internationellt AI-experter varnar för att Sverige ligger efter i både företagsanvändning och vardagsbruk. Exempelvis använder nästan 50 procent av kenyaner Chat GPT varje månad – att jämföra med knappt 25 procent i Sverige.
- Risker och möjligheter framåt Den långsamma omställningen kan minska svensk konkurrenskraft, men samtidigt växer flera nischade svenska AI-startups snabbt. För att ta tillvara potentialen krävs politiskt mod, investeringar och stärkt kompetens hos både chefer och medarbetare.
Denna sammanfattning har gjorts med hjälp av AI men är kvalitetssäkrad av en medarbetare på redaktionen.
Enligt PwC:s undersökning har endast var tionde kommun eller region börjat använda AI-lösningar i någon del av verksamheten. Samtidigt uppger många att de ”utforskar möjligheterna” eller har gjort tester i mindre skala. Flera faktorer påverkar utvecklingstakten: ekonomi och budgetfrågor toppar listan över hinder, följt av låg IT-mognad bland medarbetare och otillräcklig kompetens hos chefer.
Rapporten pekar också på att digitalisering ofta fortfarande ses som en IT-fråga, snarare än som en strategisk del av verksamhetsutvecklingen. Enligt PwC krävs långsiktighet, kontinuitet och tydligt politiskt stöd för att digitaliseringen ska få genomslag i offentlig sektor.
Men det är inte bara den offentliga sektorn som ligger efter – även Sverige som land halkar efter internationellt när det gäller AI-användning.
– Sverige halkar efter i alla typer av AI-index och mätningar. Själva utvecklingen av de stora språkmodellerna drivs överlägset av USA, följt av Kina, säger AI-experten Per Malm Danielsson på konsultbolaget Kreab. I USA är AI redan en strategisk del av företagens utveckling. Svenska företagsledare har varit mer skeptiska. EU:s regelverk ses som ett hinder, och vi har helt enkelt inte insett kraften i AI lika snabbt som andra länder.
Stora skillnader mellan länder
Globalt ökar AI-användningen snabbt – särskilt i länder där digitaliseringen tidigare legat på en lägre nivå.
– Om vi ser till befolkningen så har nästan 50 procent av kenyanerna använt ChatGPT minst en gång i månaden, jämfört med knappt 25 procent i Sverige. I mindre digitaliserade länder ser människor tydligare nyttan med att få tillgång till intelligens som tidigare varit svår att nå. Nu kan alla med en smartphone ställa frågor, få svar och stöd inom alla möjliga områden, säger Per Malm Danielsson.
Han menar att västvärlden, och däribland Sverige, paradoxalt nog ligger något efter i vardagsanvändningen av AI, trots tillgången till tekniken.
Risk för minskad konkurrenskraft
Att Sverige rör sig långsamt i omställningen kan få konsekvenser både för företag och samhällsutveckling.
– Risken är att våra företag blir mindre konkurrenskraftiga och att det påverkar utvecklingen av vår ekonomi och vårt samhälle, säger Per Malm Danielsson.
Samtidigt finns det en paradox, fortsätter han: Sverige har flera nischade AI-startups som fått internationell uppmärksamhet. Bland unga entreprenörer finns ett stort driv – för dem är detta en enorm möjlighet. Per Malm Danielsson påpekar att nästan alla digitala tjänster som utvecklas i dag bygger på någon form av AI.
– I stort sett hela världen är uppkopplad, och det har aldrig funnits en större testmarknad för digitala tjänster. AI är det nya normala.
Vägen framåt
PwC:s rapport visar att framgångsrik digitalisering kräver engagerade ledare och eldsjälar inom organisationen. Samtidigt behövs strukturer som gör arbetet långsiktigt och inte beroende av enskilda personer. För att Sverige ska kunna ta tillvara potentialen i AI menar både PwC och experter som Per Malm Danielsson att det krävs en kombination av politiskt mod, ekonomiska satsningar och ökad kompetens – både bland chefer och medarbetare.

Katharina Hedström
Mer om AI
-

Allt fler väljer AI framför mänskliga samtalspartners
AI Vissa bollar hellre sina tankar med ChatGPT än en kollega eller vän. Det är positivt att tröskeln sänks för att våga ta hjälp, enligt Per Carlbring som forskar om AI-användning i terapeutiskt syfte. Men vad händer med all information som lagras och hur påverkas våra beslut av att fråga en AI som alltid försöker vara oss till lags?
-

Stora skillnader i hur vi använder AI på jobbet
AI Nästan en tredjedel av svenskarna använder AI-verktyg i sitt arbete. Det visar årets upplaga av rapporten ”Svenskarna och internet”. Men användandet skiljer sig mycket åt – mellan tjänstemän och arbetare och till viss del även mellan kvinnor och män.
-
Det krävs för en lyckad AI-satsning
AI Den nya AI-kollegan som skulle avlasta personalen på försäkringsbolaget skapade snabbt frustration bland de anställda. Vad krävs för att den nya tekniken ska bli en hjälp och inte en stjälp?
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-

Säkerheten går först för prisat skyddsombud
Uppdrag Skyddsombudet Ulrich Höntzsch kör tunga lastbilsekipage i krävande vinterförhållanden. Ett arbete där säkerheten måste ha högsta prioritet.
-

"Det gäller att behålla kylan hela vägen"
Bildreportaget Luleå ena dagen och Göteborg nästa. Som hockeydomare befinner man sig ständigt på bortaplan. På isen krävs hökblick, sekundsnabba beslut och förmågan att behålla kylan när det hettar till. Varje domslut granskas av kritiska åskådare både på plats och hemma i tv-soffan. – Vi måste behandla varje match som att det är en VM-final, säger SHL-domaren Mikael Holm.
-

I ambulansen blir hennes diagnoser en styrka
Arbetsmiljöarbete För ambulanssjuksköterskan Ronja Olsson är adhd inte ett hinder utan en tillgång. Hon är en av sjuksköterskorna i en ny studie som beskriver hur diagnoser som adhd och autism kan ge unika styrkor i vården.