Sverige halkar efter i AI-utvecklingen

Enligt PwC:s undersökning har endast var tionde kommun eller region börjat använda AI-lösningar i någon del av verksamheten. Samtidigt uppger många att de ”utforskar möjligheterna” eller har gjort tester i mindre skala. Flera faktorer påverkar utvecklingstakten: ekonomi och budgetfrågor toppar listan över hinder, följt av låg IT-mognad bland medarbetare och otillräcklig kompetens hos chefer.

Rapporten pekar också på att digitalisering ofta fortfarande ses som en IT-fråga, snarare än som en strategisk del av verksamhetsutvecklingen. Enligt PwC krävs långsiktighet, kontinuitet och tydligt politiskt stöd för att digitaliseringen ska få genomslag i offentlig sektor.

Foto: Kreab

Men det är inte bara den offentliga sektorn som ligger efter – även Sverige som land halkar efter internationellt när det gäller AI-användning.

– Sverige halkar efter i alla typer av AI-index och mätningar. Själva utvecklingen av de stora språkmodellerna drivs överlägset av USA, följt av Kina, säger AI-experten Per Malm Danielsson på konsultbolaget Kreab. I USA är AI redan en strategisk del av företagens utveckling. Svenska företagsledare har varit mer skeptiska. EU:s regelverk ses som ett hinder, och vi har helt enkelt inte insett kraften i AI lika snabbt som andra länder.

Stora skillnader mellan länder

Globalt ökar AI-användningen snabbt – särskilt i länder där digitaliseringen tidigare legat på en lägre nivå.

– Om vi ser till befolkningen så har nästan 50 procent av kenyanerna använt ChatGPT minst en gång i månaden, jämfört med knappt 25 procent i Sverige. I mindre digitaliserade länder ser människor tydligare nyttan med att få tillgång till intelligens som tidigare varit svår att nå. Nu kan alla med en smartphone ställa frågor, få svar och stöd inom alla möjliga områden, säger Per Malm Danielsson.

Han menar att västvärlden, och däribland Sverige, paradoxalt nog ligger något efter i vardagsanvändningen av AI, trots tillgången till tekniken.

Risk för minskad konkurrenskraft

Att Sverige rör sig långsamt i omställningen kan få konsekvenser både för företag och samhällsutveckling.

– Risken är att våra företag blir mindre konkurrenskraftiga och att det påverkar utvecklingen av vår ekonomi och vårt samhälle, säger Per Malm Danielsson. 

Samtidigt finns det en paradox, fortsätter han: Sverige har flera nischade AI-startups som fått internationell uppmärksamhet. Bland unga entreprenörer finns ett stort driv – för dem är detta en enorm möjlighet. Per Malm Danielsson påpekar att nästan alla digitala tjänster som utvecklas i dag bygger på någon form av AI.

– I stort sett hela världen är uppkopplad, och det har aldrig funnits en större testmarknad för digitala tjänster. AI är det nya normala.

Vägen framåt

PwC:s rapport visar att framgångsrik digitalisering kräver engagerade ledare och eldsjälar inom organisationen. Samtidigt behövs strukturer som gör arbetet långsiktigt och inte beroende av enskilda personer. För att Sverige ska kunna ta tillvara potentialen i AI menar både PwC och experter som Per Malm Danielsson att det krävs en kombination av politiskt mod, ekonomiska satsningar och ökad kompetens – både bland chefer och medarbetare.