Fler personer med funktionsnedsättning i arbete

Ungefär 10–12 procent av svenskar i arbetsför ålder har någon form av funktionsnedsättning, men sysselsättningen i gruppen ligger bara runt 45 procent, jämfört med 80 procent i befolkningen i stort. En ny rapport visar att ökade möjligheter att jobba hemifrån har gjort att fler med funktionsnedsättning kunnat börja arbeta eller behåll sina jobb. 

Bakom rapporten står Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI) på Stockholms universitet. Tillsammans med två kollegor har han analyserat data från arbetsplatsundersökningar i flera länder. När distansarbetet ökade under pandemin, ökade också sysselsättningen för personer med fysisk funktionsnedsättning. I USA var ökningen drygt 14 procent, och upp till 85 procent berodde på distansarbete. Samma mönster syns i Kanada, Frankrike och Spanien. Minskad pendling, större kontroll över arbetsmiljön och bättre möjlighet till återhämtning lyfts fram som förklaringar. 

– Tidigare har man inte sett sådana skillnader, trots konjunktursvängningar. Först när hemarbete infördes blev ökningen tydlig, säger Dan-Olof Rooth. 

Flexibilitet gör skillnad

Redan före pandemin lyfte många med funktionsnedsättning behovet av mer flexibla arbetsformer. I en SCB-undersökning 2019 svarade 58 procent av dem som stod utanför arbetsmarknaden att de skulle kunna arbeta om vissa anpassningar gjordes, särskilt kring arbetstid och tempo. För de flesta handlar det inte om att jobba hemifrån på heltid, utan om en kombination av kontors- och distansdagar samt större möjlighet att anpassa arbetsdagen efter egna förutsättningar. 

– Det är inte distansarbetet i sig utan flexibiliteten det ger som gör skillnaden. Det är ett verktyg för ökad inkludering som vi inte testat innan pandemin, säger Dan-Olof Rooth. 

Även yrkesgrupper som inte kan arbeta hemifrån, som vårdpersonal eller lärare, kan dra nytta av ökad flexibilitet. Det kan handla om delade heltider, varierade arbetspass eller individanpassade scheman.

– Vi behöver utmana normen på arbetsmarknaden och fråga varför arbetstiden måste vara 8–17, fem dagar i veckan. Den fungerar inte för alla, säger Dan-Olof Rooth och tillägger att fler än personer med funktionsnedsättning gagnas av flexibla lösningar, till exempel barnfamiljer. 

Ansvar för inkludering 

Många arbetsgivare vill nu få tillbaka sina medarbetare till kontoret. Men enligt Dan-Olof Rooth riskerar en återgång till mer traditionella arbetssätt att bromsa den positiva utveckling som distansarbetet fört med sig.

Hybridmodellen – där anställda kan varva mellan hem och kontor – är enligt honom den mest hållbara vägen framåt, både för inkludering och kompetensförsörjning. Sverige har åtagit sig internationella konventioner om lika rättigheter på arbetsmarknaden, men det finns fortfarande brister i praktiken, särskilt för personer med funktionsnedsättning, säger Dan-Olof Rooth.  

– Det här handlar om mänskliga rättigheter. Om att ge alla samma möjligheter på arbetsmarknaden.