
Bild: Högskolan i Skövde
Så ska arbetsmiljön bli mer hjärnvänlig
Publicerat 22 februari 2024
Nu ska en grupp forskare ta reda på vilka åtgärder som faktiskt funkar för att arbetsmiljön ska passa för våra hjärnor. Uppdraget, som kommer från Myndigheten för arbetsmiljökunskap, ska resultera i en kunskapssammanställning med konkreta råd.
Kognitiv ergonomi handlar om att göra arbetsplatser och uppgifter anpassade efter hur våra hjärnor fungerar. Det handlar om att skapa miljöer där vi lättare kan fokusera, lära oss och fatta beslut. En hjärnvänlig arbetsmiljö minskar samtidigt risken för stressrelaterad ohälsa.
Konkreta råd till arbetsgivarna behövs
Det finns mycket kunskap om vad som är kognitivt belastande men det saknas konkreta råd kring hur man kan göra arbetsmiljön mer hjärnvänlig, enligt Peter Thorvald, biträdande professor i integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde och expert på kognitiv ergonomi i tillverkningsindustrin.
– Vi behöver ta hänsyn till vad man som arbetsgivare kan ha kontroll över. Saker som arbetsplatsutformning, ljusförhållanden och skiftgångar kan man ju absolut påverka men det är svårare för en arbetsgivare att påverka en individs sömnvanor eller intag av mat och dryck till exempel, vilket vi vet kan ha stor påverkan, säger Peter Thorvald.
Tillsammans med forskare från Chalmers, Försvarshögskolan och KTH ska Peter Thorvald gå igenom forskning som tidigare gjorts på området och sammanställa åtgärder som är testade med gott resultat. Han påpekar att en hjärnvänlig arbetsmiljö både är bra för medarbetaren och för arbetsgivaren.
De kognitiva förmågorna tränas på samma sätt som den fysiska kroppen kan tränas upp.
– För individen är det naturligtvis bra att ha ett kognitivt stimulerande arbete utan att vara överbelastad. Det växer vi av som människor och de kognitiva förmågorna tränas på samma sätt som den fysiska kroppen kan tränas upp. För arbetsgivaren leder en frisk, glad och positiv personal till bättre resultat, ökad konkurrenskraft och bättre produkter.
Resultatet presenteras i en kunskapssammanställning vid årsskiftet 2024/2025.

Marianne Zetterblom
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Många brister i användningen av fallskydd
Skyddsutrustning Vid arbete på hög höjd ska arbetsgivaren i första hand se till att det finns gemensamma, fasta fallskydd som skyddsräcken och nät. Men många hoppar över det och går direkt på selar och annan personlig skyddsutrustning. Det visar en nationell inspektionsinsats som Arbetsmiljöverket nyligen genomfört.
-
Så räddar ni det viktigaste när katastrofen är ett faktum
Kris Oavsett hur mycket ett företag satsar på förebyggande arbete inför en olycka händer ibland det som inte får hända. Men genom att på förhand fundera över vad som är mest värt att rädda vid en brand eller en översvämning behöver konsekvenserna inte bli lika stora.
-
Otrevliga kunder ett stort problem för servicepersonal
Hot och våld Raseriutbrott, hot och sexuella inviter från kunder. För anställda i servicebranschen är det inte ovanligt att möta den typen av beteenden, enligt en ny rapport.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Det krävs för en lyckad AI-satsning
AI Den nya AI-kollegan som skulle avlasta personalen på försäkringsbolaget skapade snabbt frustration bland de anställda. Vad krävs för att den nya tekniken ska bli en hjälp och inte en stjälp?
-
Kvinnors risk för skador underskattas
Ergonomi Kvinnor använder mer muskelkraft än män vid handintensivt arbete, men det märks inte alltid i riskbedömningar.
-
Efter semestern – så kan chefen fånga upp riskbruk
Alkohol och droger Chefer med kunskap om alkoholfrågor är mer benägna att se signaler på riskbruk och fånga upp medarbetare tidigt enligt en ny studie.