Därför blir unga kvinnor mer zoomtrötta
Publicerad 25 maj 2022
Så kallad zoomtrötthet drabbar framför allt unga kvinnor, enligt en ny studie. Att synas på en skärm med sin hemmiljö som bakgrund spär på den press som unga redan känner av sociala medier. Det konstaterar Markus Fiedler, forskare i medieteknik vid Blekinge tekniska högskola.
Under pandemin har zoomtrötthet blivit ett vedertaget begrepp. Vissa studier har pekat på att många blir mer fysiskt och mentalt trötta av att ha flera videokonferensmöten på rad i jämförelse med fysiska möten.
– Detta nya standardsätt att mötas infördes på mycket kort varsel under pandemin, på alla möjliga plan och utan startsträcka. Att lägga möten direkt efter varandra är inte optimalt, säger Markus Fiedler, forskare i medieteknik vid Blekinge tekniska högskola.
I en ny studie har han tillsammans med forskarkollegor undersökt faktorer bakom trötthet i samband med just videokonferensmöten. I arbetet, som är en sammanställning och klassificering av andra forskares publikationer, kom man fram till att framför allt unga introverta kvinnor löper större risk att drabbas av Zoomtrötthet.
– Vi har sammanställt informationen från både vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer. Vi la speciellt fokus på faktorer som stöds av evidens, men kan också bidra med egna observationer. Ansiktsuttryck under en videokonferens kan tydligt visa om någon trivs eller inte. Det hände ofta att våra studenter inte ville sätta på kameran eftersom de inte var helt nöjda med bilden som visades. Även stirrandet kan upplevas som störande.
Alla är inte bekväma med att visa sin hemmiljö
I studien, som är ett samarbete mellan forskare inom medieteknik, mediedesign, mediepsykologi och mediesociologi vid och utanför Blekinge tekniska högskola, visar det sig också att hemmiljön spelar stor roll för så kallad Zoomtrötthet.
– Om man har det stökigt eller inte är ordentligt påklädd, och kanske har myströjan på sig, så kan det kännas pinsamt när man har kameran på. Inte alla är bekväma att visa sin personliga omgivning. Att ha rätt utrustning, exempelvis en lämplig skärm och konferenstelefon eller headset, kan göra skillnad, säger Markus Fiedler.
Han har tidigare konstaterat att ungdomar är färgade av sociala medier där prestationskraven är höga.
– På sociala medier är det jätteviktigt att uppträda på ett ”accepterat” sätt. Tänk alla influencers: det är inte enbart deras budskap utan ofta uppträdande och utseende som ”säljer”. Istället för YouTube blir det nu Zoom, Teams och Skype. Det finns ett tiotal personer som tittar på dig jämt och ständigt och det kan såklart vara stressande.

Henrik Lenngren
Mer om Distansarbete
-
Kommunala kontor stödjer sällan hybridarbete
Kontor Flertalet kommuner har gått över till hybridarbete. Men kontoren är ofta dåligt anpassade efter det nya arbetssättet.
-

Fler personer med funktionsnedsättning i arbete
Distansarbete En ny rapport visar att ökade möjligheter att jobba på distans har gjort att fler med funktionsnedsättning kunnat börja arbeta eller behåll sina jobb.
-

Låg närvaro på kontoret trots skärpta krav
Distansarbete Allt fler arbetsgivare inför skärpta krav för kontorsnärvaro. Men många fortsätter att arbeta hemma även när riktlinjerna säger något annat.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-

Sociala medier stressar unga kvinnor i början av arbetslivet
Psykisk hälsa Den psykiska ohälsan bland unga kvinnor i början av karriären har ökat. Nu visar forskning från Uppsala universitet att sociala medier kan vara en faktor som påverkar.
-

Öppna kontorslandskap ökar risken för mobbning
Mobbning Öppna kontorslandskap ökar risken för mobbning på arbetsplatsen. Det visar en ny forskningsstudie från Linköpings universitet.
-

Stor studie av arbetstidsförkortning
Arbetstid I en norsk-svensk studie har elva arbetsplatser testat kortare arbetsvecka i ett halvår. Deltagarna rapporterar bättre mående och produktivitet, men forskarna efterlyser fler studier.