Högre kvalitet på forskning när arbetsmiljön är bra
Publicerat 5 november 2018
Forskare med god arbetsmiljö och en rättvis chef publicerar fler och bättre artiklar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.
– Forskare fungerar såklart som vanliga människor vad det gäller arbetsmiljö, men i och med den här undersökningen blir det tydligt vilken roll den psykosociala arbetsmiljön har för den vetenskapliga prestationen, säger Irene Jensen som är professor på Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.
I den sexåriga undersökningen har man studerat den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för forskarnas prestation. Den bygger dels på medarbetarundersökningar och dels på ett mått för prestationer i den vetenskapliga världen som heter bibliometri – där ingår bland annat hur många artiklar en forskare skrivit, i vilka tidskrifter och hur ofta man är citerad. Erhållna forskningsbidrag är ytterligare ett prestationsmått som använts i studien.
– Eftersom vi gjorde studien över tid så kunde vi titta på arbetsmiljön ett år och sen titta på prestationen närmaste åren efter. Då blev det tydligt att en bra arbetsmiljö leder till att forskarna presterar bättre, vilket i sin tur leder till större möjlighet att få in externa forskningsbidrag och att bli publicerade i ansedda tidskrifter, säger Irene Jensen.
Allra viktigaste faktorn för forskarnas välmående och prestation på jobbet var föga förvånande cheferna och ledarskapet. Chefernas förmåga att vara rättvisa och att stötta medlemmarna i sin forskargrupp spelade störst roll för den psykosociala arbetsmiljön.
– Det handlar om att forskarna får feedback, både bra och dålig - att chefen bryr sig om deras arbete. Och att chefen är rättvis handlar om att inte särbehandla utan i stället ge alla samma möjlighet till stöd, vilket i forskarvärlden till exempel kan handla om lika chans att söka strategiska medel för sin forskning, säger Irene Jensen.
Det går alltså att påverka det vetenskapliga utfallet genom att förändra arbetsmiljön. Vilket i förlängningen handlar om att både en forskare, en institution eller kanske ett helt lärosäte kan få ett större avtryck i samhället med sin forskning.
Irene Jensen anser att Karolinska Institutet har insett detta och lagt större fokus på arbetsmiljön under de senaste tio åren, dels genom sina medarbetarundersökningar och dels genom ökad satsning på chefer och ledarskap.

Gerd Eriksson
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Mest läst i vår
Arbetsmiljöarbete • Har du missat Arbetslivs artiklar i vår? Ingen fara, nu får du chansen igen. Här är vårens mest lästa artiklar.
-
Utredningen om ny arbetsmiljöstrategi klar
Arbetsmiljöarbete • Nu är förslaget till en ny arbetsmiljöstrategi klart. Grön omställning, digital arbetsmiljö och AI är nya områden som föreslås.
-
Fördomar större hinder än synnedsättningen
Arbetsmiljöarbete • Med rätt tekniska hjälpmedel kan personer med synnedsättning jobba med allt från administration till dataprogrammering.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Damm i arbetsmiljön kan orsaka KOL
Arbetssjukdomar • Att utsättas för damm, gas och ångor på jobbet kan öka risken för att drabbas av KOL, enligt en ny forskningsrapport.
-
Prisad forskning om smittspridning på arbetsplatsen
Smitta • Årets Levipris går till forskarna bakom ny forskning som visar att smitta kan spridas via små luftburna partiklar på betydligt längre avstånd än man tidigare trott.
-
Därför minskar inte stressen inom välfärdsyrken
Stress • Förra året nådde antalet sjukskrivningar orsakade av stress en ny topp. En ny studie visar vad som står i vägen för att komma till rätta med ohälsosam arbetsbelastning inom välfärdsyrken.