Lär dig argumentera för arbetsmiljösatsningar
Publicerat 27 oktober 2017
För att argumentera för arbetsmiljösatsningar krävs ingen ekonomutbildning. Men du behöver ta fram tydliga förslag som visar vad satsningen ska uppnå i relation till vad den kostar. Det var huvudbudskapet på seminariet "Vinsterna med god arbetsmiljö" på Gilla Jobbet.
– Det går inte att skriva ekonomichefen på näsan och säga 'så här mycket kommer vi minska sjukfrånvaron om vi investerar i det här'. Då kommer hen fråga 'hur vet du det?'. Istället ska man ta fram kritiska värden som utgår från vad som krävs för att en satsning ska bli ekonomiskt försvarbar. Då får man helt andra möjligheter att kunna diskutera och avgöra vilka satsningar som är lönsamma och vilka som inte är det, sa Anders Johrén när han pratade om arbetsmiljö och ekonomi på Gilla Jobbet.
Ett exempel på ett sådant kritiskt värde är korttidsfrånvaro. En korttidssjukdag kostar minst tio procent av månadslönen, enligt ett nyckelvärde som Anders Johrén presenterade. Om målet med en arbetsmiljösatsning är att minska korttidsfrånvaron med en viss procent kan man lättare se om kostnaden för själva satsningen är ekonomiskt försvarbar eller inte.
På företag med hög korttidsfrånvaro är både män och kvinnor sjukskrivna i lika stor utsträckning. Men på företag med hög långtidssjukfrånvaro är det betydligt fler kvinnor än män som är sjukskrivna.
– Korttidsfrånvaro har en mycket stark koppling till hur arbetsmiljön är på företaget. Långtidssjukfrånvaro är mer ett jämställdhetsproblem. Men det finns en organisatorisk faktor som ökar risken för långtidssjukfrånvaro och det är storlek på arbetsgruppen. Desto större arbetsgrupper desto fler är långtidssjuka, sa Anders Johrén.
På ett och samma företag kan det vara så att 80 procent av de anställda har högst fem sjukdagar per år, medan 20 procent är sjukskrivna i mycket stor utsträckning.
– Då kanske det är de 20 procenten man ska göra en satsning på. Mitt råd är att inte bara stirra sig blind på sjuktalen utan också titta på frisktalen, sa Anders Johrén.

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Arbetsmiljöarbete
-
Ny forskning om hur hjärnan belastas på jobbet
Arbetsmiljöarbete En ny rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap belyser hur arbetsmiljön påverkar vår mentala ork.
-
Så vet du om du gör tillräckligt för en säker arbetsmiljö
Arbetsmiljöarbete Hur vet man som arbetsgivare om man lever upp till arbetsmiljökraven? Vad menas med tillräcklig kunskap för att kunna jobba säkert och hur uppfyller man lagkravet om dokumentation? Arbetsliv bad en arbetsmiljöforskare och en sakkunnig på Arbetsmiljöverket att förtydliga kraven i föreskrifterna.
-
Många brister i användningen av fallskydd
Skyddsutrustning Vid arbete på hög höjd ska arbetsgivaren i första hand se till att det finns gemensamma, fasta fallskydd som skyddsräcken och nät. Men många hoppar över det och går direkt på selar och annan personlig skyddsutrustning. Det visar en nationell inspektionsinsats som Arbetsmiljöverket nyligen genomfört.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Tips och råd
-
Så vet du om andningsskyddet fungerar
Skyddsutrustning Byggen och nagelsalonger är arbetsmiljöer där luften kan innebära en fara. Då kan andningsskydd skydda. Men bara om du använder dem rätt.
-
Hövlighetsguiden ska motverka hård ton på jobbet
Arbetsklimat En onödigt hård ton, otrevliga kommentarer eller att inte hälsa på sina kollegor. Ohövligt beteende på jobbet är ofta subtilt men på sikt kan det leda till stress och ohälsa. Nu finns en guide för hur man kan förebygga ohövligt beteende på jobbet.
-
Så räddar ni det viktigaste när katastrofen är ett faktum
Kris Oavsett hur mycket ett företag satsar på förebyggande arbete inför en olycka händer ibland det som inte får hända. Men genom att på förhand fundera över vad som är mest värt att rädda vid en brand eller en översvämning behöver konsekvenserna inte bli lika stora.