Så kan skolan hantera arga föräldrar
Publicerat 21 november 2017
Föräldrar som ifrågasätter skolarbetet, kräver högre betyg för sitt barn eller som ser solsemestern i februari som en rättighet har blivit ett allt större arbetsmiljöproblem i skolan. I synnerhet i välbärgade områden. På Brevik skola i Tyresö förebyggs problemet genom tydlighet kring föräldrars respektive pedagogers ansvar.
Det är en bra utveckling att föräldrar är engagerade i skolan – men att som förälder förvänta sig att få styra över undervisningen är varken rimligt eller rätt. Det anser Anna Hansson-Bittár, rektor på Brevik skola i Tyresö, vars ledarskap prisades med Skolledarpriset 2016.
– Pedagogiken är vår profession, där sätter vi upp våra stoppskyltar. Vi har det pedagogiska tolkningsföreträdet. Är vi tydliga med det blir man också trygg som förälder. Vilket i sin tur ger oss handlingsutrymme.
Och egentligen handlar det inte om ett föräldraproblem, utan det är snarare ett tecken på ett accelererande samhällsproblem, enligt Anna Hansson-Bittár. Som vi skapat själva. Både genom ökad individualisering, genom att kalla medborgare för kunder och genom en utbyggd rättighetslagstiftning.
– Självklart ska man förvänta sig att skolan ska fungera väl för ens barn. Men man kan inte förvänta sig att kunna shoppa metoder som varor, eller se skolan som något du som förälder själv bestämmer över.
För att förebygga konflikter och värna lärarnas arbetsmiljö har Brevik skola bland annat infört kontakttider till lärarna, vardagar mellan 8 och 18. Det är inte ok att mejla en lärare klockan 22 på fredag kväll och kräva omedelbart svar. Lektioner får inte störas och klassrummet har inte svängdörrar för föräldrar. Men gränserna respekteras inte om inte föräldrarna känner förtroende för skolan, menar hon. Viktigast i arbetet är därför den pedagogiska modellen, som bland annat bygger på hög lärartäthet och situationsanpassad undervisning. Skolan jobbar även efter begreppet ”Vi är snälla”.
– En arg förälder är ofta orolig för sitt barn. Det är viktigt att förstå och det måste vi möta med respekt.
Anna Hansson-Bittár besvarar därför aldrig arga mejl med mejl utan ringer alltid upp. Direktkontakt minskar risken att konflikter eskalerar. Hon vågar också sätta ord på effekten av starka uttryck och känslor.
– När jag haft pedagoger som mött ett hårt föräldratryck har jag kunnat säga till de arga föräldrarna: ’Är ni medvetna om att ni skräms?’ Vi måste vara öppna för samtal. Vi jobbar med små, små förflyttningar varje dag, så att vi alltid är ett steg före, istället för att släcka bränder.
På Lärarförbundet är problemen som föräldrars ibland långtgående krav kan skapa, också kända.
– I grunden är föräldraengagemang något positivt, både för barnens utveckling och för relationen mellan skola och hem. Och det är hårfin skillnad mellan positivt föräldraengagemang och när det går över gränsen, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande.
Enligt henne är det viktigt att fler skolor gör som Brevik – sätter upp tydliga regler för föräldrakommunikation.
– Känslan av att jag som lärare alltid är nåbar och alltid kan göra mer för mina elever – det blir totalt ohållbart i längden. Det ger ökade sjukskrivningar och ökad samvetsstress hos lärarna.
Med sociala medier kan det också finnas en rädsla för att bli uthängd, som ökar stressen för lärarna, anser hon. Samtidigt påpekar hon att det ser väldigt olika ut i olika delar av landet.
– Jag kan åka ut till innerstadsskolor där lärare har tydliga rutinerna för relationer med föräldrarna. Eller till Rosengård där lärarna gör hembesök för att stärka relationen till föräldrarna och få mer kontakt. Och märker vilken betydelse föräldrakontakten får för klassrumsrelationen, säger hon.
Carin Hedström
Mer om Arbetsklimat
-
För lite snack om osynligt arbete
Jämställdhet • Hålla i insamlingen till kollegan som fyller år, fixa fikabröd till mötet och vattna blommorna. Så kallade osynliga arbetsuppgifter finns på alla arbetsplatser. Men det pratas alldeles för lite om dem, enligt en ny undersökning.
-
Humor en maktfaktor på jobbet
Arbetsklimat • Humor är ett smörjmedel som kan höja stämningen på jobbet. Men humor kan också vara ett maktmedel som ger fördelar för den som får uppskattning för sina skämt.
-
Så skapar ni trygghet i arbetsgruppen
Arbetsklimat • I en arbetsgrupp med psykologisk trygghet vågar man prata om sina misstag, känner tillit till kollegorna och är öppen för nya idéer.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Så ska montering av solceller bli säkrare
Säkerhet • Fack och arbetsgivare jobbar nu tillsammans för att öka säkerheten för dem som monterar solceller, ett arbete som innebär många risker.
-
Yrkes-SM firar 20 år
Unga • Till Yrkes-SM som går av stapeln i Karlstad förväntas runt 30 000 besökare. Arrangörerna hoppas att fler ungdomar som söker till gymnasiet ska välja en yrkesutbildning. I många branscher är rekryteringsbehovet skriande stort, säger Pontus Slättman, ansvarig för tävlingen.
-
Kreativa yrken ersätts av AI
AI • Artificiell intelligens, AI, kommer påverka de flesta yrkesområden. Och det är inte bara enkla jobb som försvinner. Även högutbildade personer och personer med kreativa yrken måste vara beredda på att delvis bli ersatta av maskiner, enligt en rapport.