Så kan säkerhetskulturen i byggbranschen stärkas

Byggbranschen är en av Sveriges mest olycksdrabbade sektorer – och en av dem där flest mister livet på jobbet. För att vända utvecklingen krävs insatser på flera nivåer, enligt Monica Kaltenbrunner forskare och analytiker på Arbetsmiljöverket som på uppdrag av regeringen undersökt vilka strukturer och arbetssätt som påverkar säkerhetskulturen på landets byggarbetsplatser.

Bild: Lasse Nivér

Organisationer behöver tydligt sätta säkerheten högst på agendan – före pris och tid. Samtidigt kan varje arbetsplats börja i konkreta åtgärder som att se till att riskbedömning görs tillsammans med de som ska utföra arbetet eller att arbetsmiljöfrågor finns med i dagliga rutiner, exempelvis som en punkt på morgonmötet, säger hon.

– Titta på den egna verksamheten och identifiera vilka utmaningar som finns hos er. Många vet redan var det finns brister. Börja med något som är enkelt att förändra och bygg vidare därifrån.

Ledarskapet en utmaning

I rapporten pekas ett antal faktorer ut som hindrar ett gott säkerhetsklimat i byggbranschen. En sådan handlar om otydlig ansvarsfördelning.

– Vi ser att ledarskapet är en tydlig utmaning. Ibland är det oklart vilket ansvar man har som ledare. I andra fall vet man, men skjuter över ansvaret på någon annan. Till slut är det ingen som riktigt tar ägarskap, säger Monica Kaltenbrunner.

När det är otydligt vem som ansvarar för säkerhetsfrågorna riskerar de att hamna mellan stolarna. Samtidigt kan prispress och tidspress tränga undan arbetsmiljöarbetet. I rapporten efterfrågas också större närvaro från byggherren och dennes representanter ute på arbetsplatserna.

– Alla ledare behöver visa att säkerheten är det viktigaste och att den ska prioriteras före produktion, säger Monica Kaltenbrunner.

Språkförbistring leder till missförstånd

Kommunikationen är en annan utmaning. Byggbranschen är internationell och på många arbetsplatser talas flera språk. Språkförbistring och missförstånd kan i värsta fall leda till olyckor.

När rapporten har presenterats i olika sammanhang har deltagare berättat att vissa byggarbetsplatser använder klistermärken med flaggor på hjälmarna för att visa vilka språk man talar. Andra förespråkar engelska som gemensamt arbetsspråk.

– Det finns ingen enkel lösning. Skriftlig information kan behöva finnas på flera språk. Det här är helt klart en utmaning, säger Monica Kaltenbrunner.

Arbetsmiljöfrågor i planeringsfasen

Rapporten lyfter också behovet av mer lärande i organisationerna. I intervjuerna framkommer att kunskapen om arbetsmiljöfrågor ibland brister, inte minst i projekteringsfasen. De som ritar och planerar behöver bättre förstå hur besluten påverkar arbetsmiljön ute på byggarbetsplatsen.

Ett sätt att stärka säkerheten är att involvera yrkesarbetare tidigt i projekten, så att risker kan identifieras innan bygget startar. I dag upplever många att den kopplingen är för svag. Dessutom kopieras riskbedömningar ofta mellan projekt, i stället för att anpassas till de faktiska förutsättningarna på plats, berättar Monica Kaltenbrunner.

– Det behöver också finnas forum för lärande där de med mindre erfarenhet av att upptäcka faror kan lära sig av de mer erfarna, säger hon.

Samtidigt upplever många att regelverken är svåra att tolka och omsätta i praktiken. I rapporten lyfts också en tystnadskultur på vissa arbetsplatser. Medarbetare kan tveka att rapportera brister eller avvikelser av rädsla för att bli ifrågasatta eller hånade.