Nytt nationellt centrum för återgång i arbete

Publicerad 3 mars 2026

Ett nytt nationellt centrum ska göra det lättare för människor att komma tillbaka i arbete efter sjukskrivning. Centret ska fungera som en gemensam plattform för forskning och praktisk erfarenhet och samlar några av landets mest erfarna forskare inom arbetsmiljö, primärvård och rehabilitering.

Artikeln i korthet

Ett nytt nationellt centrum skapas för att samla forskning och praktik kring återgång i arbete, finansierat av Forte med 50 miljoner kronor.
Målet är bättre samordning mellan vården, arbetsgivare, företagshälsovård och socialförsäkring, eftersom dagens system ofta leder till onödigt långa sjukskrivningar.
Centret fokuserar särskilt på psykisk ohälsa, arbetsgivares roll, primärvårdens behov, tidiga insatser och att minska ojämlikhet i möjligheten att återgå i arbete.
Konkret nytta ska komma snabbt, rekommendationer, indikatorer och utbildningar inom 1–2 år, och större implementeringseffekter inom 3–5 år.

Långa sjukskrivningar och svårigheter att komma tillbaka till jobbet är ett växande problem i Sverige. Det gäller särskilt vid psykisk ohälsa och mer komplexa sjukdomstillstånd. Samtidigt finns det mycket forskning om återgång i arbete som aldrig når fram till vården eller arbetsplatserna. Det vill ett nytt nationellt centrum ändra på.

Man med glasögon och blå skjorta som tittar in i kameran. — Theo Bodin, Karolinska Insitutet

– Det finns mycket kunskap, men den används inte i praktiken, säger Theo Bodin, docent vid Karolinska Institutet och projektledare för Stockholms Centrum för återgång i arbete.

Centret har fått 50 miljoner kronor i stöd från forskningsfinansiären Forte och ska arbeta under minst sex år, med möjlighet till förlängning. Målet är att samla forskning och praktik och göra det lättare för människor att stanna kvar i eller återgå till arbete.

Samordning ska motverka onödigt långa sjukskrivningar

I dag är ansvaret för sjukskrivning och rehabilitering utspritt mellan vård, arbetsgivare, företagshälsovård och socialförsäkringssystemet. Enligt Theo Bodin leder det ofta till att insatser inte hänger ihop och att människor blir kvar i sjukskrivning längre än nödvändigt. Centret ska fungera som en gemensam plattform där olika aktörer kan arbeta mer samordnat.

– Vi behöver lösningar som faktiskt fungerar i vardagen, inte bara i forskningsrapporter, säger han.

Arbetet ska bland annat handla om att ta fram gemensamma sätt att följa upp återgång i arbete, utveckla bättre stöd för beslut inom vård och arbetsliv och se till att metoder som visat sig fungera börjar användas bredare. En viktig del är också att minska skillnader mellan olika grupper i samhället när det gäller möjligheten att komma tillbaka till jobbet.

Fokus på psykisk ohälsa, stöd till arbetsgivare och tidiga insatser

Redan från start finns flera tydliga fokusområden. Psykisk ohälsa och stressrelaterade tillstånd är ett av de viktigaste, eftersom de står för en stor del av sjukfrånvaron. Arbetsgivares roll är ett annat. Centret ska titta närmare på hur arbetsgivare kan få bättre stöd i sitt ansvar för arbetsanpassningar och rehabilitering.

Primärvården är också en central aktör. Många sjukskrivningar hanteras där, ofta i komplexa situationer där medicinska, sociala och arbetsrelaterade faktorer hänger ihop. Tidiga insatser och förebyggande arbete är ytterligare områden som prioriteras, liksom frågor om ojämlikhet kopplat till kön, socioekonomi och anställningsform.

Theo Bodin beskriver målet som att både minska onödigt långa sjukskrivningar och samtidigt stärka individens hälsa, arbetsförmåga och trygghet.

– Det handlar om att göra det lättare för människor att komma vidare, säger han.

Centret ska arbeta nära både vård och arbetsliv och involvera patienter, yrkesverksamma och beslutsfattare i forskningen. Ambitionen är att inte vänta i många år på färdiga resultat, utan att arbeta parallellt med forskning och praktisk tillämpning. Redan inom ett till två år räknar man med att kunna ta fram konkreta verktyg som rekommendationer, indikatorer och utbildningar som kan användas av vård och arbetsgivare.

– Implementeringsstudier och större effekter tar längre tid, men inom tre till fem bör flera av insatserna ha testats och kunnat börja användas i ordinarie verksamhet, säger Theo Bodin.