Arbetskläder – så funkar det
Publicerat 12 april 2023
Militärens uniform, byggarbetarens handskar eller tröjan med tryck som kafépersonalen bär. Det är exempel på olika typer av arbetskläder. Men det är bara om kläderna behövs för att skydda kroppen mot skador som arbetsgivaren är skyldig att stå för dem.
Skyddskläder: Skyddskläder är kläder som skyddar bäraren mot en eller flera risker. Kläderna ska vara märkta med symboler, så kallade piktogram, som visar vad de skyddar mot. Det kan till exempel handla om risk för smitta, kemikalier, kyla eller hetta. Arbetsgivaren ska riskbedöma arbetet och köpa in den skyddsutrustning som behövs. Men ibland är det svårt att avgöra om skyddskläder behövs eller inte vilket lett till konflikter. Ett exempel är kyla. Om en riskbedömning visar att ett arbete som utförs i kyla innebär en hälsorisk ska arbetsgivaren köpa in skyddskläder. Inom manligt dominerade yrken som byggbranschen är det vanligt att erbjuda de anställda jackor vintertid. Men inom förskolan har det inte varit lika vanligt även om många förskolelärare är ute en stor del av arbetsdagen.
Uniform: En uniform används inte primärt för att skydda bäraren utan för att identifiera en yrkeskategori. Det ska gå lätt att se vem som är polis, brandman eller ambulanssjuksköterska.
Klädkod: I vissa yrken med mycket kundkontakt som exempelvis receptionister och butiks- och serveringspersonal kan arbetsgivaren ställa krav på vad de anställda ska ha på sig. Men det finns gränser. 2013 krävde en underklädesbutik att den kvinnliga personalen skulle bära en namnbricka med uppgifter om BH-storlek. Det ledde till en fällande dom i Arbetsdomstolen.
Arbetskläder då och nu
Förr i tiden användes ofta de sämsta vardagskläderna för kroppsarbete. För arbetare med riktigt tungt och smutsigt arbete fanns ibland särskild utrustning. Exempelvis hade gruvarbetare filthattar och träskor. Särskilda skyddskläder kom först efter andra världskriget och i samband med att en ny lag om arbetarskydd kom år 1949. Dessförinnan fick man bekosta sina arbetskläder själv. Arbetskläder har ofta gått från att användas i jobbet till att bli mode. De första jeansen tillverkades 1872 i San Francisco och användes av guldgrävare och andra arbetare som behövde slitstarka byxor. När de lanserades i Sverige kallades de ”farmarkalsonger”.
Källa: Arbetsmiljöverket och Maths Isacson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet

Marianne Zetterblom
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Daglig reflektion ökade arbetsglädjen
Arbetsmiljöarbete • På Norrlands universitetssjukhus har korta reflektionsmöten blivit nyckeln till ett förbättrat samarbete. Denna metod visade sig vara särskilt värdefull under pandemin.
-
Arbetsmiljöverkets tipstjänst - så funkar den
Arbetsmiljöarbete • Ser du någon som jobbar utan fallskydd på ett tak eller finns det allvarliga risker på din egen arbetsplats? Då kan du höra av dig till Arbetsmiljöverkets tipstjänst.
-
Bra arbetsmiljö ger högre vinster
Arbetsmiljöarbete • En god arbetsmiljö är lönsamt för företag. Mellanstora företag med en bra arbetsplatskultur har mer än 400 procent högre vinstmarginal än jämförbara företag. Det visar en undersökning från organisationen Great Place to Work som certifierar företag världen över.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Daglig reflektion ökade arbetsglädjen
Arbetsmiljöarbete • På Norrlands universitetssjukhus har korta reflektionsmöten blivit nyckeln till ett förbättrat samarbete. Denna metod visade sig vara särskilt värdefull under pandemin.
-
Svinpesten slår hårt mot gröna näringar
Smitta • Utbrottet av svinpest i Västmanland slår hårt mot de gröna näringarna i området.
-
Arbetsmiljömyndigheter slås ihop
Arbetsmiljöarbete • Myndigheten för Arbetsmiljökunskap, Mynak, ska slås ihop med Arbetsmiljöverket. Det föreslår regeringen i sitt förslag till budget för 2024.