Arbetskläder – så funkar det
Publicerad 12 april 2023
Militärens uniform, byggarbetarens handskar eller tröjan med tryck som kafépersonalen bär. Det är exempel på olika typer av arbetskläder. Men det är bara om kläderna behövs för att skydda kroppen mot skador som arbetsgivaren är skyldig att stå för dem.
Skyddskläder: Skyddskläder är kläder som skyddar bäraren mot en eller flera risker. Kläderna ska vara märkta med symboler, så kallade piktogram, som visar vad de skyddar mot. Det kan till exempel handla om risk för smitta, kemikalier, kyla eller hetta. Arbetsgivaren ska riskbedöma arbetet och köpa in den skyddsutrustning som behövs. Men ibland är det svårt att avgöra om skyddskläder behövs eller inte vilket lett till konflikter. Ett exempel är kyla. Om en riskbedömning visar att ett arbete som utförs i kyla innebär en hälsorisk ska arbetsgivaren köpa in skyddskläder. Inom manligt dominerade yrken som byggbranschen är det vanligt att erbjuda de anställda jackor vintertid. Men inom förskolan har det inte varit lika vanligt även om många förskolelärare är ute en stor del av arbetsdagen.
Uniform: En uniform används inte primärt för att skydda bäraren utan för att identifiera en yrkeskategori. Det ska gå lätt att se vem som är polis, brandman eller ambulanssjuksköterska.
Klädkod: I vissa yrken med mycket kundkontakt som exempelvis receptionister och butiks- och serveringspersonal kan arbetsgivaren ställa krav på vad de anställda ska ha på sig. Men det finns gränser. 2013 krävde en underklädesbutik att den kvinnliga personalen skulle bära en namnbricka med uppgifter om BH-storlek. Det ledde till en fällande dom i Arbetsdomstolen.
Arbetskläder då och nu
Förr i tiden användes ofta de sämsta vardagskläderna för kroppsarbete. För arbetare med riktigt tungt och smutsigt arbete fanns ibland särskild utrustning. Exempelvis hade gruvarbetare filthattar och träskor. Särskilda skyddskläder kom först efter andra världskriget och i samband med att en ny lag om arbetarskydd kom år 1949. Dessförinnan fick man bekosta sina arbetskläder själv. Arbetskläder har ofta gått från att användas i jobbet till att bli mode. De första jeansen tillverkades 1872 i San Francisco och användes av guldgrävare och andra arbetare som behövde slitstarka byxor. När de lanserades i Sverige kallades de ”farmarkalsonger”.
Källa: Arbetsmiljöverket och Maths Isacson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet
Marianne Zetterblom Reporter, chefredaktör och ansvarig utgivare
Läs fler artiklar av Marianne Zetterblom
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Så kan vikariers arbetsmiljö bli bättre
Arbetsmiljöarbete En av fem medarbetare i äldreomsorgen är vikarie och de är nödvändiga för att verksamheten ska fungera. Högskolan i Gävle har i en studie intervjuat chefer kring hur vikarier kan ges bättre förutsättningar och bli mer delaktiga i sitt arbete.
-
Tänk små steg om du vill skapa förändring på jobbet
Kompetens Så skapar du förändring på jobbet: tänk litet, bygg relationer och tänk långsiktigt. Historikern David Larsson Heidenblad ger fem konkreta tips
-
Hon vill förbättra arbetslivet för personer som stammar
Arbetssjukdomar Diana Morgården Guilletmot har stammat sedan hon var tre år. Nu vill hon få arbetsgivare att börja prata om verbal mångfald i arbetslivet.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
De vanligaste kontorsmissarna – och hur ni undviker dem
Kontor Att välja snygga möbler innan man har kartlagt verksamhetens behov kan bli ett dyrt misstag när kontoret ska göras om. Bristande planering riskerar att påverka både trivsel och produktivitet.
-
Hon vill förbättra arbetslivet för personer som stammar
Arbetssjukdomar Diana Morgården Guilletmot har stammat sedan hon var tre år. Nu vill hon få arbetsgivare att börja prata om verbal mångfald i arbetslivet.
-
Fördomar om stamning kan bli ett hinder i arbetslivet
Arbetsmiljöarbete En medarbetare som stammar kan behöva mer tid för att få fram det hen vill säga. Det betyder inte att personen är nervös eller har svårt att kommunicera.
