Bild: Marianne Zetterblom
AI präglar årets nyordslista
Publicerat 28 december 2023
Cyberresiliens, generativ AI och prompta. Flera av orden på årets nyordslista från Språkrådet handlar om digital arbetsmiljö och det gångna årets AI-utveckling.
Våldsvågen, inflationen och krig präglar årets nyordslista, men också det senaste årets revolutionerande utveckling inom AI, enligt Språkrådet.
– Generativ AI fick sitt stora allmänna genombrott under 2023. Det ledde bland annat till att prompta, ett ord som använts länge i fackspråk, plötsligt fick en mycket bredare användning om att skriva instruktioner till en AI, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen.
Ett annat ord på listan som har koppling till arbetslivet och digitalisering är cyberresiliens. Med det avses förmågan att stå emot it-attacker.
Totalt innehåller nyordslistan 34 ord som har myntats eller blivit vanligare under 2023. Orden i listan säger både något om det gångna året och om språkliga trender som mönster för hur nya ord bildas och lånas in i svenskan, enligt Språkrådet.
– Sett till hur orden är bildade följer årets lista samma mönster. En majoritet av nyorden är sammansättningar och engelskan är den främsta långivaren till svenskan, säger Anders Svensson.
Nyord med koppling till arbetslivet
- AI-klonad: En låt, ett konstverk eller en röst som kopierats med hjälp av AI-teknik.
- Bubbelhoppa: Att medvetet byta miljö för att komma ur sin egen ”bubbla” och på så sätt få nya perspektiv. I arbetslivet kan bubbelhoppning innebära att man testar att jobba på en annan avdelning eller praktiserar på en annan arbetsplats.
- Cyberresiliens: Till exempel ett företags förmåga att så emot IT-attacker.
- Generativ AI: Artificiell intelligens som utifrån mönster i träningsdata kan skapa helt nytt innehåll i exempelvis text, bilder och musik.
- Insynsprincip: En princip som innebär att även privata aktörer måste ge allmänheten viss insyn i verksamheten. I en utredning som förra regeringen startade ingick att titta på hur en offentlighetsprincip för friskolor ska kunna införas.
- Nepo baby: En person som får fördelar i sin karriär för att den har en känd eller inflytelserik förälder.
- Prompta: Att skriva en textinstruktion till en AI-tjänst.
Källa: Språkrådet
Marianne Zetterblom
Mer om AI
-
Stora skillnader i hur vi använder AI på jobbet
AI Nästan en tredjedel av svenskarna använder AI-verktyg i sitt arbete. Det visar årets upplaga av rapporten ”Svenskarna och internet”. Men användandet skiljer sig mycket åt – mellan tjänstemän och arbetare och till viss del även mellan kvinnor och män.
-
Det krävs för en lyckad AI-satsning
AI Den nya AI-kollegan som skulle avlasta personalen på försäkringsbolaget skapade snabbt frustration bland de anställda. Vad krävs för att den nya tekniken ska bli en hjälp och inte en stjälp?
-
Så tar du hjälp av AI på jobbet
AI Har du kört fast på jobbet? Kanske kan AI hjälpa dig att komma vidare. Men bäst resultat nås genom samarbete mellan människa och teknik.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Många brister i användningen av fallskydd
Skyddsutrustning Vid arbete på hög höjd ska arbetsgivaren i första hand se till att det finns gemensamma, fasta fallskydd som skyddsräcken och nät. Men många hoppar över det och går direkt på selar och annan personlig skyddsutrustning. Det visar en nationell inspektionsinsats som Arbetsmiljöverket nyligen genomfört.
-
Otrevliga kunder ett stort problem för servicepersonal
Hot och våld Raseriutbrott, hot och sexuella inviter från kunder. För anställda i servicebranschen är det inte ovanligt att möta den typen av beteenden, enligt en ny rapport.
-
Stora skillnader i hur vi använder AI på jobbet
AI Nästan en tredjedel av svenskarna använder AI-verktyg i sitt arbete. Det visar årets upplaga av rapporten ”Svenskarna och internet”. Men användandet skiljer sig mycket åt – mellan tjänstemän och arbetare och till viss del även mellan kvinnor och män.
