"Vem minns den gröna stämpelklockan?"
Det behöver man förstås inte göra. Det är inte alla som haft en i sin omgivning, men det hade jag på mitt första jobb i mitten av 1980-talet. Det var inom verkstadsindustrin, tillverkning av optiska linser. Jag diskade glasögonglas.
Stämpelklockan var av ärtgrön plåt, och vi anställda viftade med varsitt krämfärgat pappkort som vi stämplade in med andan i halsen på morgonen. Vid arbetsdagens slut stod vi i ytterkläderna och väntade på att klockan skulle bli 17 för utstämpling.
Arbetsglädje? Sådär. Mer fritidslängtan.
Vi anställda viftade med varsitt krämfärgat pappkort som vi stämplade in med andan i halsen på morgonen.
Efter något år började jag plugga och blev journalist, frilansare. Inga fasta arbetstider i mitt yrkesliv sen dess, och absolut inget stämpelur – men i mitt fall fortfarande andan i halsen när en text ska avslutas. Vissa saker tycks vara eviga. Med, börjar jag gradvis inse, betoning på ”tycks”.
Allt är inte nödvändigtvis som det verkar. Är det så noga att veta exakt när vi arbetar, eller snarare hur mycket? Är det så viktigt att arbeta överhuvudtaget? Svaret är ja, där är staten, kapitalet och facket rörande överens. Men inte nödvändigtvis med antropologerna.
”Början på allt” av David Graeber & David Wengrow är en omdiskuterad, aktuell bok som tar ett stort grepp: en arkeolog och en antropolog hävdar att människans utveckling inte alls är linjär. Vår inställning till allt från resursfördelning till just arbete varierade vilt i vår tidiga förhistoria. Och i bestsellern ”Sapiens” skildrade Yuval Noah Harari människans forntid som på gränsen till slapp med nutida mått. Arbetsveckans tvång, och för den delen förslitningsskador, kom först med jordbrukssamhället och skärptes med industrialismen.
Den här bilden bygger på studier av jägar-samlarsamhällen utförda på 1960-talet. Till och med i det karga Kalahari ägnade jägarstammarna jämförelsevis lite tid åt vad vi skulle kalla arbete, alltså jakt och hushåll. De åt 2000 kalorier om dagen och hade ändå massor av fritid!
En sanning med modifikation förstås. Hur naturfolk lever, eller levde, beror på klimat och befolkningstäthet. Men poängen tycks hålla: ett liv dominerat av arbete är inte något ödesbestämt.
Vilket leder oss till vår tid. Många har jobbat hemma några år och vill kanske inte tillbaka till arbetsplatsen, i alla fall inte på heltid. Andra jobb har försvunnit helt, och artificiell intelligens kommer att eliminera många fler i framtiden. Jag har, kusligt nog, sett exempel på helt passabla journalistiska texter skrivna av AI-program. Hick!
Men kanske ligger framtiden i vår forntid – den med mer fritid? Kanske kan vi faktiskt bygga våra liv på annat än arbete, eller omdefiniera vad arbete är och kan bli?
Den ärtgröna stämpelklockans tidevarv är trots allt förbi.
Göran Everdahl
Göran Everdahl är journalist och filmkritiker. Han har varit sommarvärd i P1, vunnit På spåret i SVT och medverkar sedan många år i radioprogrammen Spanarna, Godmorgon, världen! och i SVT:s Go'kväll. Han har tidigare skrivit böckerna Kom nurå, Bildningsakuten och Boken om lagom.
Mer om Krönika
-
Kvinnan på golvet var jag
Krönika
-
D’Artagnan hade blivit yr av lösenordsterrorn
Krönika
-
”Det kändes som att jag var en majbrasa”Det kändes som att jag var en majbrasa”Det kändes som att jag var en majbrasa”
Krönika
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Otrevliga kunder ett stort problem för servicepersonal
Hot och våld Raseriutbrott, hot och sexuella inviter från kunder. För anställda i servicebranschen är det inte ovanligt att möta den typen av beteenden, enligt en ny rapport.
-
Stora skillnader i hur vi använder AI på jobbet
AI Nästan en tredjedel av svenskarna använder AI-verktyg i sitt arbete. Det visar årets upplaga av rapporten ”Svenskarna och internet”. Men användandet skiljer sig mycket åt – mellan tjänstemän och arbetare och till viss del även mellan kvinnor och män.
-
Svenskar jobbar näst längst i EU
Äldre Svenskar jobbar i snitt 43 år, betydligt längre än EU-genomsnittet, enligt Eurostat. Samtidigt visar statistik från Arbetsmiljöverket att många äldre medarbetare tvivlar på om de kommer orka ända fram till pension.