Så skapas trygga intimscener

De flesta som arbetar med film- och teaterproduktion kommer någon gång i sitt arbetsliv hamna i en situation där det ska skapas en intim och utlämnande scen. Det kan handla om simulerat sex, en kyss eller till och med ett läkarbesök där karaktären ska klä av sig naken inför kameran. Fram tills nyligen har de här scenerna hanterats mest på känsla. Ofta har skådespelarna fått improvisera och inte sällan har det varit mentalt påfrestande för såväl skådespelare som filmteam. Det har ofta varit luddigt, otydligt och utan skarpa gränsdragningar mellan det privata och det professionella. Men hösten 2017 hände något som förändrade branschen i grunden.

– I samband med metoo blev efterfrågan på en tydligare och säkrare praxis större. Det framgick hur destruktiva arbetsprocesserna ibland hade varit, säger Sara Arrhusius, som är en av landets två certifierade intimitetskoordinatorer eller IC som det också kallas.

Det är få som skulle låta bli att anlita en stuntkoordinator vid våldsamma scener som kan skada skådeselarna fysiskt.

I intimitetskoordinatorns yrkesroll ingår det att stötta skådespelare, regissörer, producenter och kreatörer när de skapar intimscener. Att ha med en IC är i högsta grad en arbetsmiljöfråga, menar Sara Arrhusius.

– Det är ju få som skulle låta bli att anlita en stuntkoordinator vid våldsamma scener som kan skada skådespelarna fysiskt. På samma vis är vi intimitetskoordinatorer där för att förebygga skador som kan uppstå vid intimscener, men då handlar det främst om psykiska skador.

I brist på kunskap och erfarenhet är det vanligt att skådespelare och regissörer improviserar fram intimscener utan tillräckliga förberedelser. Sådana scener har upplevts som svåra att ta tag i, obekväma och kanske har man som regissör backat och låtit skådespelarna sköta det lite på egen hand. Men egentligen ska det hanteras precis tvärtom.

– Intimscener ska behandlas precis lika professionellt och noga planerat som alla andra scener. Man måste separera det privata från det professionella, fördjupa karaktärsarbetet och låta skådespelarna förbereda sig lika mycket som för en stuntscen, säger Sara Arrhusius.

Kan handla om mer än sexscener

Intimkoordinatorns arbete börjar långt innan inspelningsdagen och innefattar till en början en hel del administrativt jobb. Det börjar alltid med en så kallad nedbrytning då man går igenom manus och identifierar alla intimsscener, från den minsta lilla blick eller smekning på kinden till simulerade sexscener.

– Allt måste inte handla om sex för att det ska vara intimt, det kan även vara andra typer av scener. Till exempel ett gynekologbesök, en amningsscen eller ett nakenbad, förklarar Sara Arrhusius.

Efter nedbrytningen träffas intimkoordinator, projektledare, producent och regissör för att bestämma var och när en IC bör vara involverad.

– Det är inte alla intimscener som kräver att jag är på plats fysiskt vid tagning. Ibland kan det räcka att jag har ett samtal med skådespelarna innan där vi går igenom scenen och vilka önskemål som finns. Men om jag inte är på plats är det givetvis omöjligt för mig att se till att överenskommelserna efterföljs.

Sen tar det praktiska vid och arbetet med att planera inför inspelningen. Det kan handla om allt från att säkerställa att det finns värmetält och värmejackor till skådespelarna till att prata med maskörer eller att ordna fram olika slags klädesplagg för intimscenerna. Men det handlar även om att skriva protokoll och så kallade ”riders” som tydliggör överenskommelser och ansvar. Sara Arrhusius håller även i postprotokollen, som formulerar vad som händer i efterarbetet med en film och hur materialet får användas.

– Det är mycket logistik och väldigt mycket kommunikation både före inspelningen, på plats och efteråt.

Innan inspelningsdagen har Sara Arrhusius  alltid individuella samtal med var och en av skådespelarna som medverkar i intimscenen.

– Vi pratar igenom önskemål och funderingar kring scenen. Alla skådespelare har olika behov och erfarenhet, men som regel går vi igenom scenen och pratar om skådespelarens karaktär. Jag brukar fråga om rent praktiska saker, som om det finns någon tatuering som behöver täckas eller om skådespelaren på förhand vet vissa gränser som är viktiga att upprätthålla under inspelningen.

I bästa fall får Sara Arrhusius ett par timmar med skådespelarna och regissören för att repetera scenen, skapa en koreografi när det behövs, och sätta ett ramverk för arbetet.

– I vissa situationer blir koreografin väldigt specifik och detaljerad. I andra fall handlar det mer om att sätta en tydlig ram för fysikaliteten och berättelsen, för att definiera gränserna och spelrummet.

Det är viktigt att hitta ett arbetssätt som gör att skådespelarna känner sig fria i sitt spel och i sina karaktärer, säger Sara Arrhusius.

– Vad som passar i den specifika situationen brukar växa fram successivt i samtal med skådespelare och regi. Hur man jobbar varierar mycket från tillfälle till tillfälle. Det är väldigt komplext och situationsbundet. 

Men intimitetskoordinatorn är inte bara där ur ett säkerhetsperspektiv. De bidrar även till det kreativa när de skapar illusioner, möjliggör regissörens vision och fördjupar berättandet. Gränssättningen betyder alltså inte att de sätter käppar i hjulet för kreativiteten, tvärtom skapar det större frihet och utrymme att göra scenen ännu bättre.

– Många säger att eftersom de blir mer trygga när vi är med kan de också bli mer kreativa, men inom ramarna för de gränser vi har satt upp tillsammans. Det gäller både skådespelare och regissörer, säger Sara Arrhusius.

Bättre ur ett konstnärligt perspektiv

Skådespelaren Yasmine Seifi har erfarenhet av att jobba såväl med som utan en intimitetskoordinator och tycker att det är stor skillnad.

– Jag tycker att det blir bättre ur ett konstnärligt perspektiv när vi har med en intimitetskoordinator. Jag känner mig både tryggare och friare att uttrycka mig kreativt samtidigt som jag kan slappna av på ett annat sätt, säger Yasmine som har arbetat tillsammans med Sara i bland annat kortfilmen Tjejtoan 4-ever och i Spotifydramat Alexas värld.

– Jag tycker att jag ger ännu mer som skådespelare när vi har med en IC för då kan jag släppa ansvaret för att skapa en avslappnad och harmonisk arbetsmiljö för alla andra, som kanske också är lite spända under intimscenerna, och jag kan ägna mig helt åt min kreativitet och min karaktär, säger hon och tillägger att det alltså även finns en tydlig kvalitetsaspekt.

– I och med att det är ett så nytt yrke tror jag att det finns en del förutfattade antaganden.  Folk tror ofta att en intimitetskoordinator bara är där för att värna om skådespelarnas mående, men det handlar lika mycket om det kreativa slutresultatet. För när jag som skådespelare är bekväm och känner mig trygg ger jag även mitt bästa till verket.

Det har hänt att Sara Arrhusius har mötts av viss skepsis från både skådespelare, regissörer och produktionsteam.

– Visst har jag träffat på någon regissör som tycker att jag inkräktar på hens arbete när jag till exempel ställer frågor för att förtydliga situationen, eller skådespelare som tycker att jag stör deras konstnärliga frihet. Men det är sällan och bygger oftast på fördomar om vår roll. För det mesta tas vi emot väl och jag tror personligen att det är viktigt att en IC är flexibel i sitt arbetssätt.

Ett av de bästa intygen på att intimitetskoordinatorer verkligen behövs fick Sara Arrhusius i mötet med en ung, aspirerande skådespelare.

– Han sa till mig: ”när jag fick höra talas om ert yrke var det första gången jag kände att jag kommer att kunna vara trygg i den här branschen”. Det var en fin bekräftelse på att vi intimitetskoordinatorer gör ett viktigt jobb.