
Bild: Ellika Henriksson
Hon vill att vi pratar mens på jobbet
Publicerat 27 september 2022
Att menssäkra arbetsplatsen borde vara lika självklart som att se till att det finns toapapper eller vilrum. Ändå är det få arbetsplatser som gör detta i dag. Det vill Rebecka Hallencreutz på den ideella organisationen Mensen ändra på.
Visste du att?
I november lanserar Prevent den kostnadsfria skriften "Graviditet, amning och mens" samt en film om menssäkring med tillhörande diskussionsfrågor. Materialet riktar sig främst till anställda i byggsektorn men kan även användas av andra branscher. Håll utkik på prevent.se!
Så få som sju procent av svenskarna säger att det finns mensskydd på deras arbetsplats. Samtidigt anser nära hälften (48 procent) att det borde finnas, enligt en undersökning från Essity. Det är dessutom ytterst få arbetsplatser som inkluderar mens som en naturlig del i det löpande arbetsmiljöarbetet. Faktum är att mens inte ens omfattas av arbetsmiljölagen.
– Det är väldigt märkligt eftersom det mesta som rör kroppen och hälsan ju faktiskt står med i arbetsmiljölagen. Med tanke på att det är ett grundläggande behov att kunna sköta mensen, och att menscykeln i stort kan påverka kroppen och ens prestation, så är det konstigt att menshälsa inte är inskriven i lagen.
Det säger Rebecka Hallencreutz, verksamhetsansvarig på den ideella organisationen Mensen, som bland annat arbetar med att sprida kunskap och förändra attityderna kring mens i arbetslivet. Till exempel håller de i utbildningar och opinionsbildning tillsammans med fackförbund som Elektrikerna och Akademikerförbundet.
En attityd- och kunskapsfråga
– Förutsättningarna varierar förstås väldigt på olika arbetsplatser och det gäller att fundera på vad man kan göra på just sin arbetsplats. I alla branscher går det inte att ta schemalagda raster, men då kanske man kan se till att det är enklare att byta mensskydd eller erbjuda menstrosor som del av arbetsklädseln, säger Rebecka Hallencreutz.
Hon poängterar att det handlar lika mycket om att arbeta med attityder, kunskap och normer som att se till att arbetsplatsen har mensskydd på toaletterna.
– Om det är en arbetsplats med mycket sexism och dåliga attityder räcker det inte att bara sätta ut mensskydd och säga att man inte ska driva med PMS, för då är det ett djupare problem och ofta ett symtom på dålig arbetsmiljö.
Specialbehandla inte
Men mens får inte bli en fråga som specialbehandlas ett par gånger om året på något APT-möte. Det måste integreras i det löpande arbetsmiljöarbetet, anser Rebecka Hallencreutz.
– Alla vinner på om det blir bättre för personer med mens ute på arbetsplatserna i dag. Om medarbetarna vågar vara öppna med hur de mår, om de har mensvärk eller PMS och deras behov tillgodoses och perspektiv tas på allvar menar vi att sjukfrånvaron blir lägre, trivseln ökar och lönsamheten blir bättre.
Förra året lanserade Mensen en checklista för hur man kan gå en skyddsrond där frågor kring mens finns med.
– Man kan tänka på det på samma sätt som att någon har en allergi eller hantera det på samma sätt som att ergonomifrågan alltid finns med i arbetsmiljöarbetet, säger Rebecka Hallencreutz.
Menssäkra arbetsplatsen
- Se över infrastrukturen: finns det bra toaletter, rent vatten och bra papperskorgar?
- Menssäkra: se till att det finns mensskydd på alla toaletter. Tänk på att erbjuda både tamponger och bindor.
- Skapa tid för raster och vilopauser så att medarbetarna har möjlighet att gå på toaletten eller vila sig vid behov.
- Är det svårt att schemalägga raster och tid för toalettbesök? Erbjud menstrosor i stället, som håller längre än en tampong.
- Gör mens till en naturlig del i arbetsmiljöarbetet, på skyddsronder, vid möten och i det dagliga snacket. Det ska inte vara konstigt att berätta att du har mensvärk eller PMS.
- Säkerställ att chefer och HR-avdelning har kunskap om mens och om mensrelaterade sjukdomar som PMS, PMDS och endometrios.
Källa: Mensen
Läs också: Så kan mens inkluderas i skyddsronden

Karin Cedronius
Mer om Arbetsmiljöarbete
-

Så väcktes mitt intresse för arbetsmiljö
Så gjorde vi Engagemanget för arbetsmiljö kan väckas på många olika sätt. Här berättar en produktionschef, en arbetsmiljöingenjör och två skyddsombud om vad som fick dem att intressera sig för arbetsmiljöfrågor.
-

I ambulansen blir hennes diagnoser en styrka
Arbetsmiljöarbete För ambulanssjuksköterskan Ronja Olsson är adhd inte ett hinder utan en tillgång. Hon är en av sjuksköterskorna i en ny studie som beskriver hur diagnoser som adhd och autism kan ge unika styrkor i vården.
-

"Ledarskap handlar mer om känslor än struktur"
Uppdrag Om medarbetarna mår bra så mår företaget bra. Det säger John Seiborg, butikschef på Ica Maxi i Växjö och Prevents arbetsmiljöstipendiat.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-

"Det gäller att behålla kylan hela vägen"
Bildreportaget Luleå ena dagen och Göteborg nästa. Som hockeydomare befinner man sig ständigt på bortaplan. På isen krävs hökblick, sekundsnabba beslut och förmågan att behålla kylan när det hettar till. Varje domslut granskas av kritiska åskådare både på plats och hemma i tv-soffan. – Vi måste behandla varje match som att det är en VM-final, säger SHL-domaren Mikael Holm.
-

I ambulansen blir hennes diagnoser en styrka
Arbetsmiljöarbete För ambulanssjuksköterskan Ronja Olsson är adhd inte ett hinder utan en tillgång. Hon är en av sjuksköterskorna i en ny studie som beskriver hur diagnoser som adhd och autism kan ge unika styrkor i vården.
-
Vill du bli lyckligare? Småprata!
Krönika Det finns få saker som gör mig på bättre humör än att vara ute och föreläsa. Missförstå mig rätt – jag uppskattar min stillsamma vardag som författare och psykolog med mobilspel och träningspass på lunchen. Men när jag sitter och rör om i kaffet under ännu ett ensamt trefika, tänker jag ofrånkomligen på den där forskningsöversikten i Nature.