Rätt klädd för jobbet

I klimatkammaren där arbetskläder testas för kyla är det minus 35 grader. Och med lite konstgjord vind på det kan det bli ända ner till minus 55 grader. Deltagarna är där inne i 45 minuter och kan välja mellan att cykla, lägga ett klurigt pussel eller att bara sitta still. De går först in med sina vanliga arbetskläder.

– Efter 15 minuter frös jag så mycket att mina fingrar hade domnat. Sen gav de oss fleecetröjor och ett slags knälångafleecebyxor att ta på inunder och då fick vi upp värmen direkt. Det är en aha-upplevelse att inse vad rätt kläder och rätt material betyder, säger Nina Chirkoff som är ambulanssjuksköterska på Falck i Malmö.

Företaget Taiga erbjuder både tropisk hetta, extrem kyla och hällande regn i sitt klimatlabb i Varberg. Dit kommer militären, polisen, kraftbolag, ambulanspersonal och andra som jobbar i krävande miljöer på vatten, på fjäll, i hamnar och på flygplatser. Dit kommer också arbetsmiljöingenjörer och skyddsombud för att lära sig mer.

I klimatkamrarna går det att testa olika klädkombinationer beroende på vilken typ av arbete som ska utföras. Kombinationerna kan sedan testas på ett specifikt klimat.

– Vi kan se att det för ett visst arbetsmoment i extrem kyla behövs en paus var tredje timme för att den som jobbar ska kunna vara fortsatt effektiv. Att klä sig rätt handlar om arbetsmiljö, effektivitet och att undvika kostnader för sjukskrivning, säger Johannes Unsgaard som är försäljningschef på Taiga

I regnkammaren kommer det mellan 260 och 280 liter per minut och det är åtta grader varmt. Under 45 minuter får man på sig lika mycket regn som det regnar i Sverige under ett år. Och Johannes Unsgaard tror att just regnväder är det vi är sämst på att skydda oss emot när vi arbetar. Har man fel eller dåliga arbetskläder läcker det i sömmarna, rinner in i ärmarna och så drar plaggen åt sig väska. En jacka blir ett kilo tyngre för varje liter vätska den suger åt sig. Ambulanssjuksköterskan Nina Chirkoff och hennes kollega testade.

– Jag hade på mig korrekta arbetskläder när jag gick in i regnkammaren och blev inte blöt någonstans. Min kollega däremot som hade sämre arbetskläder blev dyngsur. Det behövs bara att det är ett hål i jackan så tränger regnet in, säger Nina Chirkoff.

Nina Chirkoff är klädansvarig för 200 medarbetare på Falck Ambulans i Malmö. Att arbeta i ambulans innebär mycket spring in och ut och därmed temperaturväxlingar. Deras arbetskläder ska funka likväl för en trafikolycka utomhus vintertid som för ett besök hos tant Agda som har väldigt varmt hemma.
Själv har Nina Chirkoff ett underställ i polyester som andas, en pikétröja eller t-shirt i polyester, sen byxor i bomull/polyester med två reflexer i silverfärg för högsta gradens skydd, tjocktröja i polyester/elastan och så en jacka som skyddar mot både vatten, vind, virus, kemikalier och blod. Och när det är en utryckning i regnväder eller där det väntas förekomma farliga vätskor drar hon alltid på sig skyddsbyxor ovanpå sina byxor.

– Tidigare struntade jag ofta i skyddsbyxorna eftersom det är korta körningar här i Malmö. Men i dag fick vi lära oss vad skyddsbyxorna egentligen står emot och nu ser jag till att alltid ta på dem på mig när det är en utryckning där det kan förekomma vätskor.

Den tredje kammaren på Taigas Climate Lab är den med värme, där kan den som ska jobba i djungelklimat testa att arbeta i 35 till 40 graders värme, med en luftfuktighet på 60 procent. När Nina Chirkoff och hennes kollegor går in har de på sig t-shirtar som till hälften är gjorda i bomull och till hälften i ett material som andas.

– Den halvan som var i bomull var plaskblöt ganska snabbt. Den andra halvan kändes torr mot kroppen hela tiden. Och underställsbyxorna som vi hade på oss andades bra. Jag märkte också hur värmen påverkade min förmåga att lägga det där pusslet som vi fick till uppgift, jag fick tänka väldigt länge.

Johannes Unsgaard betonar vikten av rätt kläder i värme och säger att svetten är till för att kyla ner oss, men att material som blir väldigt blöta skaver. Och det är flerlagerprincipen som gäller vid beklädnad över lag. Men det är inte antalet lager som är viktiga, som vi väl alla en gång lärt oss, utan egenskaperna i ett klädsystem. Allra viktigast är kanske just lagret närmast kroppen. Är man inte torr där så slutar vissa förmågor att fungera vid fysiskt arbete.

– Man slutar tänka och handlar mer impulsivt, det påverkar oss mentalt, säger Johannes Unsgaard.

En annan aspekt i detta med arbetskläder, som Nina Chirkoff vill trycka lite extra på, är att det ska vara rätt passform. Kvinnor ska ha tjejmodeller som sitter korrekt på kroppen och inte raka herrmodeller. Den som sitter på huk ska inte behöva uppleva att tröjan glipar där bak eller att byxorna är för låga.

– Jag har ingen lust att visa häcken för alla när jag sitter och jobbar. Och jag vill såklart att alla mina 200 medarbetare i Malmö ska ha rätt arbetskläder, samtidigt som jag vet att det är en kostnadsfråga.

Johannes Unsgaard tycker att det är just ambulanspersonalens kläder som utvecklats mest de senaste åren. Från att ha jobbat i bomullskläder och rockar använder de nu kläder i funktionsmaterial med främst polyester som är fukttransporterande och som skyddar mot vätskeburen smitta. Dessutom har de bättre synlighet. Reflexerna på deras kläder är i silverfärg för högsta gradens skydd, en färg som består av glaspärlor för miljöns skull.

Taiga både testar, utvecklar och tillverkar arbetskläder till yrkeskategorier som jobbar i krävande miljöer. Polarforskare, räddningsarbetare på Island och ambulanspersonal i Malmö, är några av dem.
Det är viktigt att ha kunskap om vilka underställ som fungerar bäst ihop med vilken jacka. Arbetsklädseln ska ses som en helhet och inte som en samling enskilda plagg, anser Johannes Unsgaard.

Är det några kroppsdelar du tycker att vi glömmer att skydda?

– Huvud och fötter. Har man inte mössa försvinner 80 procent av värmen genom huvudet när det är kallt. Och skor ska vara isolerande för den som jobbar på is, betong eller kall asfalt – annars försvinner värmen ut den vägen. Likaså bör tyget i ett par arbetsbyxor vara isolerande vid knäna annars tränger kylan in där och då blir vi stelare stappligare och risken för att ramla eller halka ökar.

Vilken yrkesgrupp är svårast att göra skyddskläder till?

– Det är nog inom området kraft och energi. Där ska kläderna skydda mot både en ljusbåge, vara antistatiska och även tåla hetta och flammor.

Slutligen vill Johannes Unsgaard slå hål på myten om att arbetskläder med goretex och reflekterande material inte ska tvättas.

– Ett rent plagg skyddar alltid bättre än ett smutsigt och reflexerna syns också bättre då. Så se till att tvätta arbetskläderna, säger Johannes Unsgaard.