Krafttag mot arbetslivskriminalitet i Norge

Sedan EU utvidgades med tio länder 2004 har en ström av arbetstagare sökt sig till Norge för att jobba i bland annat byggbranschen, fiskerinäringen och på hotell och restaurang.

– Vi märkte att de fick sämre arbetsvillkor än norska arbetstagare. Det gällde lön, hur de blev inkvarterade, säkerhet, arbetstid och annat, säger Pål Lund, koordinator för internationellt samarbete mot social dumpning på Arbeidstilsynet.

För att komma tillrätta med problemen tillsatte regeringen en handlingsplan mot social dumpning. När Norge fick en ny regering 2014 utökades perspektivet till arbetslivskriminalitet, där även skattefusk och människohandel ingår.
En viktig grund för arbetet har varit samverkan mellan Arbeidstilsynet, skattemyndigheter, sociala myndigheter, polis och tull. Personal från de olika myndigheterna sitter tillsammans på fem "Senter mot arbetslivskriminalitet" i landet.

– Vi går ut på tillsyn tillsammans med till exempel skattemyndigheterna. Det är ett effektivare sätt att jobba på. Vi får mer information om tillsynsobjekt och har ett bredare lag- och regelverk.

Sedan 2006 har Arbeidstilsynet gjort mer än 15 000 tillsynsinsatser för att bekämpa social dumpning och arbetslivskriminalitet. Tillsynen bygger till stor del på tips som Arbeidstilsynet får in från allmänhet, fack och arbetstagare. Många tips kommer in från så kallade servicecenter i de större städerna dit utländska arbetstagare kan gå för att få vägledning om vilka lagar och regler som gäller i norskt arbetsliv.

Tillsynen har gjort att man kunnat stoppa arbeten där arbetsgivare systematiskt brutit mot lagar och säkerhetsföreskrifter, arbetstagarna haft undermåligt boende eller jobbat 10 till 12 timmar om dagen.

– Vi har stängt ner flera nätverk. Vi har också fått in ganska mycket skattemedel. En del arbetstagare som vistats olovligt landet har också utvisats, säger Pål Lund.

Sedan ett tag tillbaka bedriver Arbeidstilsynet också gemensam tillsyn tillsammans med utländska myndigheter i jakten på oseriösa och kriminella arbetsgivare.

– Många ärenden är komplicerade och tar lång tid att behandla. Därför har vi etablerat kontakter över landsgränserna. Med Litauen, Polen, Bulgarien och Rumänien har vi ingått avtal om tillsyn tillsammans. Vi har stora förhoppningar att det ska ge bra resultat, säger Pål Lund.

Problemet med arbetslivskriminalitet förekommer i hela Europa. I Sverige gav regeringen 2015 Arbetsmiljöverket i uppdrag att ta krafttag mot det man kallar för osund konkurrens. Sedan dess har fem tillsynsteam tillsats i landet. Därutöver jobbar Arbetsmiljöverket med att se över regelverk, ge information och stöd till svenska och utländska arbetsgivare och arbetstagare samt samverka med andra myndigheter, både nationellt och internationellt.

Samverkan sker också med arbetsmarknadens parter. De branscher som man i första hand fokuserar på är bygg, transport, hotell- och restaurang samt gröna näringar.

– Jag tror att enda sättet att komma åt det här är att samverka. Det man kan se i Europa är att arbetsmiljömyndigheterna har en viktig roll eftersom de är ute på arbetsplatserna, säger Patrik Hemmingsson, projektledare på Arbetsmiljöverket.

I Sverige samverkar Arbetsmiljöverket med ett dussintal myndigheter. Men liksom i Norge kan olika regelverk och myndighetsuppdrag försvåra samarbetet.

– Styrkan ligger i att vi gör det ihop eftersom vi kan anta att vissa av företagen bryter mot flera lagar och regler. Myndigheternas kunskap, uppdrag och regler skiljer sig åt, men när vi kombinerar dem i våra gemensamma insatser kan vi verka från olika håll för att komma åt fusket, säger Kicki Höök som leder programmet Osund konkurrens på Arbetsmiljöverket.