
Bild: Jan Wieslander/P4 Malmöhus
Medarbetarenkäter ett trubbigt verktyg
Publicerat 27 maj 2016
Medarbetarenkäter är populära och används på större arbetsplatser för att ta reda på hur arbetsmiljön och ledarskapet fungerar. Men det är ett trubbigt verktyg, visar forskning från Lunds universitet. De standardiserade enkäterna ger bara sken av att säga sanningen.
Hur stressad är du på en skala från 1 till 5? Det kan vara en vanlig fråga i en medarbetarenkät. Men det förutsätter att alla har samma definition av stress.
– Mäter svaret verkligen upplevelse av stress? Det är diskutabelt. Kanske kan svaret indikera att det finns anledning att göra en ordentlig undersökning, men det hade man troligen vetat ändå, säger Peter Svensson.
Han är docent vid företagsekonomiska institutionen, och har varit delaktig i studien "Att lyssna till medarbetaren", en fallstudie där sju företag undersöktes.
¬– Enkäterna har blivit tradition och det ser ut som om man gör något viktigt. På lång sikt är det tveksamt om de är meningsfulla. Kanske är de rent av skadliga. De kan till och med leda till felaktiga beslut, tror Peter Svensson.
Enligt studien har företagen tre olika syften för sina medarbetarenkäter. Dels anser man att det systematiska arbetsmiljöarbetet, enligt arbetsmiljölagen, kräver sådana enkäter, dels skulle en enkät kunna bidra till arbetsplatsdemokratin genom att ge medarbetarna en röst och för det tredje för att ge medarbetarna möjlighet att bidra till organisationsförändringar och verksamhetsförbättringar.
Men problemet med stora enkätundersökningar är att de är alltför generellt utformade och dåligt anpassade till de lokala verksamheter de undersöker. Visserligen får medarbetarna göra sina röster hörda, men enkäterna tenderar att återskapa de maktrelationer som finns. När enkätens resultat ägs av chefen får ledningens röst till slut företräde.
– Syftet är att ge kvantitativa resultat med nyckeltal. I slutet av processen finns ett antal genomsnittsvärden. Medarbetarnas unika berättelser och upplevelser blir en siffra. På det sättet tystas paradoxalt nog medarbetaren. Det ser ut som om man lyssnar på medarbetaren, men det gör man inte, säger Peter Svensson.
Det går inte att sätta siffror på komplexa livssituationer, anser han. Det blir förenklingar.
– En medarbetare kan vara både glad och ledsen, känna sig trygg och otrygg samtidigt. Stora standardenkäter har inte svarsalternativen. Validiteten blir låg. Man vet inte vad man mäter. Enkäterna ger bara sken av att man arbetar systematiskt med arbetsmiljön och att något viktigt sker, anser han.
Medarbetarenkäter används ofta för att ta reda på vad personalen tycker om chefen.
– Dels tror jag att cheferna upplever det som stressande, dels är arbetsmiljön större än relationen mellan chef och medarbetare.
Mycket pengar läggs på enkäterna, som har stor symbolisk betydelse.
– Men de förändrar kanske inte så mycket i arbetsmiljön. Människor känner sig inte delaktiga, säger Peter Svensson.
I stället borde enkäterna konstrueras lokalt och genomföras av facket eller av arbetsmiljörepresentanter. Resultatet bör diskuteras i smågrupper medarbetare emellan, innan det lämnas över till ledningen.
– Det finns arbetslösa och kompetenta sociologer, som har vetenskaplig erfarenhet och är tränade att designa undersökningar. De skulle kunna hjälpa till med lokalt förankrade undersökningar, tror han.
Ett medarbetarsamtal är en annan väg att ta reda på hur medarbetaren mår, men eftersom det ofta är den lönesättande chefen som är samtalspartner, är risken stor att svaren inte blir helt och hållet ärliga.
– Medarbetarsamtal är inte optimalt konstruerade för att få fram hur man mår och vad man tycker om chefen, säger Peter Svensson.
Om studien
I fallstudien deltog sju organisationer: en stadsförvaltning, ett sjukhus, en utvecklare av mobilteknologi, en kemifabrik, en matproducent, en region och en matvarukedja. Sammanlagt gjordes 69 intervjuer med chefer och medarbetare om hur de genomför och analyserar enkäterna.

Eva Ekelöf
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Därför minskar inte stressen inom välfärdsyrken
Stress • Förra året nådde antalet sjukskrivningar orsakade av stress en ny topp. En ny studie visar vad som står i vägen för att komma till rätta med ohälsosam arbetsbelastning inom välfärdsyrken.
-
Nytt system för att rapportera det positiva i arbetsmiljön
Arbetsmiljöarbete • Nu kan arbetsplatser rapportera det som fungerar – inte bara tillbud och olycksrisker. En ny funktion i det digitala IA-systemet gör det möjligt att lyfta goda arbetsmiljöexempel och sprida dem vidare i organisationen.
-
Enkla anpassningar kan göra stor skillnad
Arbetsmiljöarbete • Flexibla lösningar och ett inkluderande ledarskap krävs för att möta de hinder som personer med funktionsnedsättning ställs inför i arbetslivet.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Ledarskap
-
När stämningen blir giftig – så hanterar du toxiskt beteende
Chef • Negativa kommentarer, sura miner och svårigheter att samarbeta. Toxiskt beteende på jobbet kan ta sig olika uttryck, men orsakar alltid dålig stämning och en obehaglig arbetsmiljö. Hur kan du som chef hantera det?
-
Mobbning på jobbet – så gör du som chef
Mobbning • Att lyssna och agera tidigt om en medarbetare upplever mobbning kan göra stor skillnad. Anna Widing, chefsrådgivare på Ledarna, ger handfasta råd om hur du som chef ska hantera kränkande särbehandling.
-
"Jag vill höja chefers arbetsmiljö-självförtroende"
Uppdrag • När hon själv blev chef första gången var det chockartat. I dag har Prevents vd Susanna Ribrant betydligt mer erfarenhet och drivs av att stärka chefers självförtroende i arbetsmiljöfrågor.