Ny lag ökar skyddet för visselblåsare

– En visselblåsare ska kunna rapportera både skriftligen och muntligen om missförhållanden och identiteten ska vara skyddad för alla utom den som hanterar larmen, säger Lise Donovan som är jurist på TCO. En annan förbättring är att fler omfattas av skyddet, som konsulter, volontärer, praktikanter, arbetssökande, aktieägare, personer i ledningen och den som bistår en visselblåsare.

Bild: Privat

Den nya visselblåsarlagen trädde i kraft i december 2021 och bygger på ett EU-direktiv från 2019. Ett direktiv som väckte liv i en slumrande fråga som hanterades olika i EU:s medlemsstater, enligt Lise Donovan. Målet var att ge ett starkare skydd för personer som rapporterar om missförhållanden och få tydligare rutiner ute i organisationerna. Den nya lagen gäller både offentlig och privat verksamhet, men enligt Lise Donovan har det funnits en starkare tradition att visselblåsa inom den offentliga sektorn genom att använda sig av meddelarfrihet, i den privata sektorn har det funnits en lojalitet med arbetsgivaren.

Används sällan i det privata näringslivet

–  Visselblåsarlagen har inte använts ofta i det privata näringslivet, jag har bara hört talas om ett fall som varit uppe i tingsrätten. Därför behövs det rådgivning kring de här frågorna nu. Både för att arbetsgivaren ska göra rätt och för att det ska vara tydligt och lätt att larma om missförhållanden.  

Den nya lagen innebär att visselblåsarens identitet skyddas i högre utsträckning och larmrapporter ska hanteras av oberoende personer i en organisation. Personer som kan starta utredningar utan att tala med överordnade. Lise Donovan tror att det kommer att vara många frågeställningar för företagen till en början och att lösningarna kommer att se olika ut.

– Det kan vara ett digitaliserat formulär via en krypterad länk. Och de oberoende personerna som får larmrapporterna kanske är några på HR-avdelningen som är vana att hantera känsliga uppgifter. Eller så väljer man samma personer som blev dataskyddsombud i samband med GDPR och redan har en liknande ställning i förhållande till lagstiftningen. Det går också att köpa tjänsten utifrån och låta en extern advokat eller byrå sköta det.

Går att integrera med kollektivavtalet

Ett annat sätt att försäkra sig om att visselblåsarfunktionen är anpassad och förankrad i organisationen menar hon är att förhandla och se till att det sluts kollektivavtal på området.

Då blir det dessutom ett naturligt tillfälle att prata om företagets inställning till lojalitets- och värderingsfrågor.

I den nya lagen finns också tydliga tidsramar. Den som larmat om missförhållanden till arbetsgivaren har rätt att få en bekräftelse inom sju dagar och uppföljning och återkoppling inom tre månader. Tar det längre tid kan visselblåsaren först vända sig till en myndighet och sen ytterst offentligt via till exempel media.

– Även om de flesta företag inser fördelarna med att missförhållanden inom organisationen undersöks och åtgärdas så är det inte alltid det sker. Det kan vara när ägaren redan har kännedom om eller är personligen involverad i de oegentligheter som pågår. I sådana fall måste visselblåsaren kunna lyfta frågan till en högre nivå direkt likaså när företaget inte agerat inom de givna tidsramarna.

För företaget med mindre än 50 anställda finns det inget krav på särskilda rapporteringskanaler, men lagens skydd mot repressalier från arbetsgivaren gäller fullt ut för visselblåsaren.

Det är Arbetsmiljöverket som har tillsynsansvar för att se till att arbetsgivaren lever upp till nya lagkravet med interna visselblåsarfunktioner.