Bild: Malin Grönborg
En plan när det krisar
Publicerat 2 mars 2017
På alla arbetsplatser finns det risk för att en oväntad eller dramatisk händelse inträffar. Då räcker det inte alltid med sunt förnuft för att hantera följderna. Det är en stor fördel att ha tänkt till i förväg. Här berättar fyra företag om hur de planerat för om det värsta skulle hända.
Den här artikeln publicerades första gången i februari 2017.
Roger Nyström, huvudskyddsombud, Volvo Group Trucks Operation i Umeå, 1 500 anställda.
Hur hanterar ni allvarliga incidenter på arbetsplatsen?
– Vi har väldigt tydliga rutiner. Först ska vi ringa 112, sen kontakta fabriksvakten som lotsar ambulansen och därefter närmsta chef. En i varje arbetslag är också första hjälpare och tar hand om personen tills ambulansen kommer. Och när det varit en allvarlig incident får ingen gå hem direkt utan vi samlar arbetslaget och pratar igenom vad som hänt. Sen har vi ett uppföljande möte efter två dagar.
Hur hålls medarbetarna uppdaterade om vilka rutiner som gäller?
– Efter varje längre ledighet som vid jul och sommarsemestrarna går vi igenom vilka larmrutiner som gäller vid allvarliga olycksfall, sjukdomar, brand och utrymning. De rutinerna finns också uppsatta vid varje avdelning.
Ni har en rehabiliteringsgrupp – varför är den viktig?
– Vi har en hög medelålder och många har jobbat här länge. Drabbas någon av begränsningar i sin arbetsförmåga, är vår målsättning att hitta en ny tjänst eller anpassade arbetsuppgifter inom företaget. Vi har tydliga rutiner för hur vi ska ge det stöd som behövs för att medarbetaren ska kunna komma tillbaka.
Matilda Lindblom, personal- och säkerhetschef, Ica Maxi, Barkarby, 160 anställda.
Vad innehåller er krisplan?
– Vad vi ska göra om huset brinner, om en kund eller personal blir sjuk eller skadar sig, hur vi ska agera vid rån och våld, vad vi ska göra om kylarna går sönder eller vattnet stängs av, bland annat. Vi har utgått från ICA:s centrala krisplan som vi har modifierat efter våra behov.
Vem ska göra vad om något händer?
– Vi har utsett nyckelpersoner i butiken som har ett större ansvar vid en kris. Vissa är ansvariga för utrymning, andra är utbildade i hjärt- och lungräddning. Och de som jobbar i närheten av våra hjärtstartare kan hantera dem. Vi har en krisledningsgrupp på sju personer, men alla medarbetare har gått både ICA:s webbutbildning om säkerhet och vår egen introduktion om krishantering.
Hur håller ni krisarbetet levande?
– Genom att prata med varandra. Det gäller att tänka när och inte om något händer. Häromdagen var det en medarbetare som tog illa upp i mötet med en kund, då pratade vi efteråt om hur vi ska agera i sådana situationer. Medveten och uppmärksam personal är den bästa beredskapen. Jag har själv blivit utsatt för rån i en annan butik och det var till stor hjälp att det fanns rutiner för hur jag skulle agera.
Hur involverar ni medarbetarna?
– På våra personalmöten när vi pratar om säkerhet brukar medarbetarna själva få hålla i delar av introduktionen för nyanställda. Att förklara riskerna för någon annan bygger förståelse och medvetenhet.
Dag Oredsson, marknad- och kommunikationsansvarig på AF Bostäder i Lund, 70 anställda.
Varför är det viktigt för er att ha en krisplan?
– För att när vi tillsammans har levt oss in i och föreställt oss kriser så är det också lättare att undvika dem. Dessutom är krisplanen ett stöd och en trygghet om något verkligen skulle hända. Våra kunder är unga studenter i sitt första boende som kanske upplever stora svängningar i livet. Våra bovärdar möter människor i turbulens.
Hur ska en bra krisplan vara?
– Den ska i stort sett vara idiotsäker. Den ska ha en enkel struktur och tydliga förklaringar, inte en massa text som behöver tolkas. Och undvik att använda egennamn för olika ansvar eftersom folk byter jobb. I stället kan det exempelvis stå att ”Stödgruppens ledare, SGL, ser till att det finns mat, varm dryck och mobilladdare”.
Ni ändrade er krisplan för några år sedan, varför?
– Vi halverade textmassan och gjorde en bättre struktur i den. Sen fick alla medarbetare ett varsitt exemplar i en slitstark pärm. Vi lade också ut den på vårt intranät. Just nu håller vi på att utveckla en mobil app så att medarbetarna alltid har den i sina telefoner.
Hur håller ni kristänket levande?
– Vi har gått en utbildning hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Då fick alla medarbetare granska krisplanen och komma med återkoppling om vad som var otydligt eller svårt att förstå. Vi gör också studiebesök hos företag runt omkring som har drabbats av kriser för att dra lärdom. Jag är stolt över att vi lagt ner så mycket tid och fokus på vår krisplan.
Annika Åkesson, pedagog, Pysslingen förskolor, Smörblomman i Saltsjö-Boo, 16 anställda (78 barn).
Har det varit någon specifik händelse när ni haft nytta av er krisplan?
– De gånger vi behövt ringa 112 har planen varit ett bra stöd. Vi har vetat hur vi ska hantera situationen och hur vi pedagoger ska fördela oss så att det blir så bra som möjligt för barnen. Och när vi hade inbrott här för flera år sedan var det också jättebra att kunna använda krisplanen och se vad vi skulle göra och vem vi skulle ringa.
Vem har tagit fram er krisplan?
– Pysslingen förskolor har en gemensam krisplan, men vi har lagt till ett eget avsnitt som heter regler och goda vanor. Det har vi delvis gjort tillsammans med barnen. Där står bland annat att de alltid ska hämta en vuxen när något händer, att de ska använda hjälm vid pulkaåkning och att halsdukar och luvor ska vara innanför jackan.
Hur får ni med barnen praktiskt i tankarna kring säkerhet?
– En gång om året har vi brandövning. Då går skyddsombudet först runt med brandvarnaren för att påkalla uppmärksamhet och för att barn och pedagoger ska känna igen ljudet. Sen leker vi att det brinner och samlas ute på gården.
Ni har en svart krislåda på förskolan, när ska den användas?
– Den finns om det värsta tänkbara skulle hända – att ett barn eller någon i personalen dör. I lådans finns ljus, en ram och en anteckningsbok. Den står i vårt personalrum och det känns tryggt att den finns. Vi tror att den kan vara ett bra stöd – att ha något praktiskt att ta till i en svår situation.
Gerd Eriksson
Mer om Så gjorde vi
-
Så tar vi hjälp av AI på jobbet
Så gjorde vi • Arbetsliv har träffat fyra personer i helt olika branscher som berättar hur AI hjälper dem i deras verksamheter.
-
Så hanterar vi hat och hot
Så gjorde vi • Arbetsliv träffade en förvaltningschef för barn- och utbildningsförvaltningen, en journalist, en vd på parkeringsbolag och en bibliotekarie och lät dem berätta om hur de hanterar hot och hat på jobbet.
-
Så håller jag mig kreativ
Så gjorde vi • Arbetsliv frågade en kläddesigner, en arkitekt, en AI-kreatör och en författare hur de gör för att behålla sin kreativitet på jobbet.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Tips och råd
-
Så tar vi hjälp av AI på jobbet
Så gjorde vi • Arbetsliv har träffat fyra personer i helt olika branscher som berättar hur AI hjälper dem i deras verksamheter.
-
Så hjälper du en kollega med ätstörning
Psykisk hälsa • Hur märker du skillnaden mellan ett sunt intresse för kost och en ätstörning? Och hur stöttar du bäst en kollega som drabbats?
-
Så slutar du ta jobbet så personligt
Må bra • Ligger du vaken och grubblar över något som hände på mötet eller läser du ofta in en kritisk underton i kommunikationen med kollegor? Att ta jobbet för personligt är vanligt, men det går att bryta mönstret.