Hon hjälper anställda att bli bättre talare
Publicerat 7 juni 2022
Andning, tempo, melodi och kroppsspråk. Kommunikation är så mycket mer än det som sägs. Det är precis lika viktigt hur det sägs, och det är i grova drag vad en logonom arbetar med. Sjuksköterskan Kristina Alinei har fått lära sig att styra röst och kroppsspråk för att utstråla lugn i mötet med patienter, men också i rollen som arbetsledare.
Präster, lärare, försäljare, guider och chefer. Listan kan göras hur lång som helst på yrkesgrupper som kan anlita en logonom.
– Vi riktar oss till alla som tycker att rösten är ett viktigt verktyg, inte minst i sitt yrkesliv, säger Rita Saxmark, ordförande i Logonomförbundet.
Logonom-utbildningen i sin nuvarande form startade redan i början av 90-talet, och uppskattningsvis finns ett par hundra yrkesverksamma logonomer i Sverige. Trots det är yrket relativt okänt.
– Det är synd för min erfarenhet är att en relativt liten insats kan leda till bättre självkänsla eftersom rösten är så starkt förknippad med vem man är, säger Rita Saxmark.
Det skiljer logonomer från logopeder
Den största skillnaden mellan logonomer och logopeder är att den förstnämnda jobbar med friska röster medan en logoped är medicinskt utbildad och främst kopplas in när det finns något fysiskt fel på rösten.
– Jag tycker att yrkena kompletterar varandra på ett bra sätt, säger Rita Saxmark.
En annan viktig sak som skiljer yrkena åt enligt henne är att logonomer arbetar bredare med kommunikation. Förutom att stärka själva rösten med olika övningar ingår till exempel även textbehandling, kroppsspråk, presentationsteknik, retorik och mikrofonteknik. Dessutom fokuserar man mycket på språkets estetik, alltså hur man talar på ett tilltalande sätt.
– Det handlar till exempel om pauseringar, tempo, melodi och betoning, säger Rita Saxmark.
Hon är själv sångerska i botten och blev färdig logonom 2016. Enligt henne är stress och nervositet de vanligaste orsakerna till att man upplever problem med rösten på olika sätt.
– Det leder inte sällan till en känsla av att luften tar slut när man pratar och att rösten blir lite knarrig och svag. Då är det svårt att få gehör för det man vill ha sagt, säger Rita Saxmark.
Kristina Alinei som jobbar som sjuksköterska inom psykiatrin anlitade Rita Saxmark för några år sedan och tycker att konsultationen gav många aha-upplevelser.
– Det var en jättehäftig känsla när jag märkte att jag kunde påverka mina känslor genom att arbeta med rösten och kroppsspråket, säger hon.
Viktigt att utstråla lugn
I sitt yrkesliv möter hon dagligen patienter som befinner sig i känslomässiga krissituationer. Dessutom är hon arbetsledare och handleder även studenter.
– Det viktigaste för mig var att utstråla ett lugn i kontakten med patienterna för att kunna hjälpa dem känna sig lugnare, även i väldigt svåra situationer, säger Kristina Alinei.

Men hon har även haft nytta av de tekniker hon lärt sig hos logonomen när hon lett möten eller handlett studenter.
– Tidigare fick jag ibland höra att jag pratade väldigt högt och kunde låta skarp i rösten, men jag reflekterade inte så mycket över det då, säger Kristina Alinei.
Nu har hon blivit medveten om vad rösten signalerar och vet vilka tekniker hon ska använda för att kontrollera den.
– Jag hör på min röst när jag till exempel är stressad eller nervös och kan då förändra den, det gör också att jag känner mig lugnare inombords och framför allt att folk lyssnar på vad jag har att säga, säger Kristina Alinei.
Hon tycker att den ökade röstkännedomen även hjälper henne att förstå andra bättre.
– Om jag träffar någon med väldigt ansträngd röst eller kroppsspråk säger det mig något. Och jag börjar fundera på vad det står för, säger Kristina Alinei.

Kerstin Karlsson
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Så vet du om du gör tillräckligt för en säker arbetsmiljö
Arbetsmiljöarbete Hur vet man som arbetsgivare om man lever upp till arbetsmiljökraven? Vad menas med tillräcklig kunskap för att kunna jobba säkert och hur uppfyller man lagkravet om dokumentation? Arbetsliv bad en arbetsmiljöforskare och en sakkunnig på Arbetsmiljöverket att förtydliga kraven i föreskrifterna.
-
Många brister i användningen av fallskydd
Skyddsutrustning Vid arbete på hög höjd ska arbetsgivaren i första hand se till att det finns gemensamma, fasta fallskydd som skyddsräcken och nät. Men många hoppar över det och går direkt på selar och annan personlig skyddsutrustning. Det visar en nationell inspektionsinsats som Arbetsmiljöverket nyligen genomfört.
-
Så räddar ni det viktigaste när katastrofen är ett faktum
Kris Oavsett hur mycket ett företag satsar på förebyggande arbete inför en olycka händer ibland det som inte får hända. Men genom att på förhand fundera över vad som är mest värt att rädda vid en brand eller en översvämning behöver konsekvenserna inte bli lika stora.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Många brister i användningen av fallskydd
Skyddsutrustning Vid arbete på hög höjd ska arbetsgivaren i första hand se till att det finns gemensamma, fasta fallskydd som skyddsräcken och nät. Men många hoppar över det och går direkt på selar och annan personlig skyddsutrustning. Det visar en nationell inspektionsinsats som Arbetsmiljöverket nyligen genomfört.
-
Otrevliga kunder ett stort problem för servicepersonal
Hot och våld Raseriutbrott, hot och sexuella inviter från kunder. För anställda i servicebranschen är det inte ovanligt att möta den typen av beteenden, enligt en ny rapport.
-
Stora skillnader i hur vi använder AI på jobbet
AI Nästan en tredjedel av svenskarna använder AI-verktyg i sitt arbete. Det visar årets upplaga av rapporten ”Svenskarna och internet”. Men användandet skiljer sig mycket åt – mellan tjänstemän och arbetare och till viss del även mellan kvinnor och män.