
Bild: Per Fahlén
Så kan vi lära oss att gilla jobbet
Publicerat 24 oktober 2019
För fjärde gången arrangeras arbetsmiljöeventet Gilla Jobbet i Stockholm där forskare och arbetsmiljöintresserade chefer och skyddsombud samlas under två dagar. För den som inte kan komma till huvudstaden arrangeras fem regionala seminarier under våren.
Cirka 1 200 arbetsmiljöintresserade, chefer, skyddsombud och HR-anställda samlades på torsdagen i Folkets hus i Stockholm för att lyssna till forskare och experter berätta om det senaste inom arbetsmiljö.
Katarina Blom, psykolog och verksam vid Psykologifabriken, inledningstalade om hur man baserat på forskning om hjärnan kan skapa större trygghet, arbetsglädje och produktivitet i arbetsgrupper.
Genom evolutionen har hjärnan lärt sig olika metoder för att filtrera information. I den processen tenderar hjärnan att fokusera på motgångar och problem och filtrera bort det som går bra, visar forskningen.
– Under utvecklingsamtal får vi ofta höra saker som vi gjort riktigt bra, men också sådant som vi kan göra bättre. Hjärnan klistrar sig vanligtvis mot den negativa feedbacken. Det är ett mönster hos de flesta människor, sa hon
I tider av förändring aktiveras det negativa filtret eftersom förändring innebär en kontrollförlust.
För att vi verkligen ska gilla jobbet och må bra i det ständigt föränderliga arbetslivet är Katarina Bloms tips att försöka skapa trygghet och tydlighet i våra arbetsgrupper. Det kan man till exempel göra genom att ge varandra positiv återkoppling.
– Visa din uppskattning. Välj ut en kollega som du tycker gjort något riktigt bra och berätta det. En studie där 100 000 personer ingick visade att verksamheter där de anställda får beröm är både mer lönsamma och mer produktiva.
Gilla Jobbet arrangeras av arbetsmarknadens parter i samarbete med AFA Försäkring, Prevent och Suntarbetsliv. Under våren fortsätter Gilla jobbet med regionala evenemang i Malmö, Göteborg, Sundsvall, Luleå, Växjö och Karlstad.
Här arrangeras Gilla Jobbet i vår
- Malmö 10 mars
- Göteborg 12 mars
- Sundsvall 17 mars
- Luleå 19 mars
- Växjö 24 mars
- Karlstad 2 april

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Arbetsmiljöarbete
-

Så väcktes mitt intresse för arbetsmiljö
Så gjorde vi Engagemanget för arbetsmiljö kan väckas på många olika sätt. Här berättar en produktionschef, en arbetsmiljöingenjör och två skyddsombud om vad som fick dem att intressera sig för arbetsmiljöfrågor.
-

I ambulansen blir hennes diagnoser en styrka
Arbetsmiljöarbete För ambulanssjuksköterskan Ronja Olsson är adhd inte ett hinder utan en tillgång. Hon är en av sjuksköterskorna i en ny studie som beskriver hur diagnoser som adhd och autism kan ge unika styrkor i vården.
-

"Ledarskap handlar mer om känslor än struktur"
Uppdrag Om medarbetarna mår bra så mår företaget bra. Det säger John Seiborg, butikschef på Ica Maxi i Växjö och Prevents arbetsmiljöstipendiat.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-

Säkerheten går först för prisat skyddsombud
Uppdrag Skyddsombudet Ulrich Höntzsch kör tunga lastbilsekipage i krävande vinterförhållanden. Ett arbete där säkerheten måste ha högsta prioritet.
-

"Det gäller att behålla kylan hela vägen"
Bildreportaget Luleå ena dagen och Göteborg nästa. Som hockeydomare befinner man sig ständigt på bortaplan. På isen krävs hökblick, sekundsnabba beslut och förmågan att behålla kylan när det hettar till. Varje domslut granskas av kritiska åskådare både på plats och hemma i tv-soffan. – Vi måste behandla varje match som att det är en VM-final, säger SHL-domaren Mikael Holm.
-

I ambulansen blir hennes diagnoser en styrka
Arbetsmiljöarbete För ambulanssjuksköterskan Ronja Olsson är adhd inte ett hinder utan en tillgång. Hon är en av sjuksköterskorna i en ny studie som beskriver hur diagnoser som adhd och autism kan ge unika styrkor i vården.