Utbildning har ökat säkerhet på taken
Publicerat 11 november 2016
För att öka säkerheten för takskottare tog arbetsgivarorganisationen Plåt- och ventföretagen för fyra år sedan initiativ till licensutbildningen Skotta säkert. Det har minskat antalet olyckor, säger Alexander Iliev, som är ansvarig för satsningen.
Ymnigt snöfall de senaste dagarna har gjort att landets takskottare fått bråda dagar. Att arbeta på tak är alltid riskfyllt, men på vintern gör is och kyla att det blir extra farligt. "Skotta säkert" heter en licensutbildning som bland annat handlar om hur man skapar metoder och rutiner för att jobba säkert och hur man spärrar av på gatan för att öka säkerheten för allmänheten nere på gatan.
– Intresset har varit mycket stort. Nu finns det 6 000 licensierade företag och det innebär att merparten av landets företag är licensierade, säger Alexander Iliev, jurist på Plåt- och ventföretagen som ligger bakom utbildningen.
När utbildningen togs fram var flera försäkringsbolag inblandade och Alexander Iliev påpekar att de flesta försäkringsbolag kräver att fastighetsägarna anlitar licensierad personal. Och utbildningen verkar ha gett gott resultat enligt Alexander Iliev.
– De uppgifter vi fått pekar på en klar förbättring. Det är ett minskat antal olyckor och färre skador. Tidigare var det en problematisk bransch med många oseriösa företag.
De flesta företag som sysslar med snöskottning erbjuder även andra tjänster. Det vanligaste är att man lägger tak på sommaren och skottar dem på vintern. Men det finns också städfirmor och andra typer av företag som erbjuder takskottning.
Arbetsgivarens ansvar
- Undersöka taken innan anställd påbörjas.
- Förvissa dig om att takets säkerhetsanordningar är i gott skick. Det kan ibland finnas anledning till att ställa kompletterande krav på taksäkerheten.
- Informera de som ska utföra snöskottningen om riskerna i arbetet.
- Förvissa dig om att arbetstagarna har kunskaper och nödvändig kännedom om vad de måste iaktta för att undgå riskerna.
- Tillhandahålla lämplig och godkänd personlig skyddsutrustning – fallskydd, skyddshjälm, skyddsglasögon – samt kontrollera att utrustningen används.
- Tillhandahålla signalväst samt kommunikationsutrustning för takskottare och vakt när det behövs.
(Källa: "Säkrare snöskottning" en broschyr från Arbetsmiljöverket.)

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Arbetsolyckor och arbetsskador
-

Allt fler lagförs för arbetsmiljöbrott
Arbetsolyckor och arbetsskador Antalet lagförda arbetsmiljöbrott har fördubblats. Det beror på en lagändring men också på ett bättre samarbete mellan myndigheter.
-

Fredag den trettonde – olycksdag eller myt?
Arbetsolyckor och arbetsskador Fredagen den trettonde sägs vara en otursdag. Men är det en ökad risk att gå till jobbet den här dagen?
-
Fall bakom merparten av de allvarliga arbetsolyckorna
Arbetsolyckor och arbetsskador Fallolyckor och olyckor vid lastning och lossning är de vanligaste orsakerna till allvarliga arbetsolyckor.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-

"Det gäller att behålla kylan hela vägen"
Bildreportaget Luleå ena dagen och Göteborg nästa. Som hockeydomare befinner man sig ständigt på bortaplan. På isen krävs hökblick, sekundsnabba beslut och förmågan att behålla kylan när det hettar till. Varje domslut granskas av kritiska åskådare både på plats och hemma i tv-soffan. – Vi måste behandla varje match som att det är en VM-final, säger SHL-domaren Mikael Holm.
-

I ambulansen blir hennes diagnoser en styrka
Arbetsmiljöarbete För ambulanssjuksköterskan Ronja Olsson är adhd inte ett hinder utan en tillgång. Hon är en av sjuksköterskorna i en ny studie som beskriver hur diagnoser som adhd och autism kan ge unika styrkor i vården.
-
Vill du bli lyckligare? Småprata!
Krönika Det finns få saker som gör mig på bättre humör än att vara ute och föreläsa. Missförstå mig rätt – jag uppskattar min stillsamma vardag som författare och psykolog med mobilspel och träningspass på lunchen. Men när jag sitter och rör om i kaffet under ännu ett ensamt trefika, tänker jag ofrånkomligen på den där forskningsöversikten i Nature.