Destruktivt ledarskap kan ge hjärtbesvär
Publicerat 16 mars 2020
Ett destruktivt ledarskap kan inte bara leda till ett dåligt arbetsklimat utan också till exempelvis hjärtsjukdom långt senare i livet. Det säger stressforskaren Anna Nyberg, som forskat kring ledarskapets påverkan på medarbetarnas hälsa.
I en internationellt uppmärksammad studie från 1990-talet fick drygt 3 100 män i Stockholms län skatta sina chefer via en enkät. Anna Nyberg följde upp männen tio år senare, via hälsoregister hos Socialstyrelsen. Då hade 74 av dem fått en allvarlig hjärtsjukdom, som hjärtinfarkt, i vissa fall med dödlig utgång. Slutsatsen blev att när vissa chefsförmågor saknas, som förmåga att ge stöd, då ökar risken för hjärtinfarkt hos anställda kraftigt. Hos männen i denna studie med 25 procent. Risken var högre ju längre tid de varit anställda.
– Vår studie om sambandet mellan den närmaste chefens goda ledarskap och minskad risk för ischemisk hjärtsjukdom var nog den första, och jag har inte sett att den replikerats, säger Anna Nyberg som själv blev förvånad över resultatet.
Så vad kännetecknar då en dålig chef? Enligt Anna Nyberg är det ofta någon som inte tar sitt ledaransvar – det vill säga som inte gör det som man förväntar sig av en god ledare: inspirerar, strukturerar och prioriterar arbetet, stöttar, ger feedback och löser konflikter.
– En frånvarande chef kan leda till att roller och uppgifter för gruppen förblir otydliga och det kan utvecklas destruktiva processer i arbetsgruppen, såsom utstötningsmekanismer eller mobbing.
Anna Nyberg konstaterar att olika typer av destruktivt ledarskap ger olika konsekvenser i arbetsgruppen.
– Karisma hos ledaren är ju något som ofta är kopplat till positiva utfall i arbetsgrupper och för resultat, såsom att personer känner sig inspirerade, tycker att arbetet känns meningsfullt och viktigt. Men om karismatiska chefer också är narcissistiska kan det samtidigt eller framför allt efter en tid uppstå destruktiva processer i grupper.
Det är svårt att säga om dåligt ledarskap påverkar individen mer än andra negativa arbetsmiljöfaktorer, enligt Anna Nyberg.
– Men chefen har makt att påverka våra arbetsvillkor och vår arbetsmiljö, och vi tillbringar ju stor del av vår tid på arbetet. Sedan ska man nog vara försiktig med att attribuera alltför stor del av eventuella problem på arbetsplatsen på enskilda chefer. Det finns en organisation runt chefen som skapar förutsättningar för såväl chefens ledarskap som för hur arbetet kan utföras, och som kan ha minst lika stor betydelse.

Henrik Lenngren
Mer om Chef
-
Så blir mötet roligare och mer effektivt
Möten Hur gör du för att undvika slentrian i möten och få medarbetarna mer engagerade? Mötesexperten Lasse Frisk delar med sig av sina bästa tips.
-
Minska risken för felrekrytering
Chef Rekrytering är en stor och viktig del av chefens jobb. Men det kan också skapa stress. Här är några råd för att göra processen lite lättare.
-
Mentorn – en spegel och ett bollplank
Kompetens Inspiration, bollplank och stöd. Att ha en mentor, eller ingå i ett professionellt nätverk, kan vara bra och viktiga verktyg för en chef – inte minst för den som är ny i sin roll. Dessutom kan det minska känslan av ensamhet som lätt uppstår som chef.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Ungas korttidsfrånvaro – ett rop på hjälp
Unga Unga medarbetare har oftare korttidssjukfrånvaro – psykisk ohälsa kan ligga bakom. Så kan arbetsgivare förebygga och stötta.
-
Så får du koll på blodtrycket
Må bra Ungefär en tredjedel av alla svenskar har högt blodtryck och ju äldre vi blir desto vanligare är det. Stress och buller är riskfaktorer.
-
En fika kan ge mer återhämtning än passiv vila
Återhämtning En vanlig missuppfattning är att vi får bäst återhämtning av vila i soffan. Men det kan leda till ännu mer stress, så kallad stresslaxing.