Hoppa till huvudinnehållet

Ordlista

Här förklaras vissa fackbegrepp i texterna.

Agil utveckling

En filosofi för systemutveckling som innebär att man arbetar inkrementellt och iterativt med ”färdiga” successiva delleveranser av systemdelar. Man utgår inte från någon färdig kravspecifikation utan arbetet utförs enligt en kontinuerligt föränderlig kravlista kallad Product Backlog. Den detaljerade kravspecifikationen blir därigenom ett resultat av utvecklingsprojektet istället för dess start. 

Användbarhet

Användbarhet är ett samlat kvalitetsmått för en produkt eller tjänst i dess användning. Måttet kan inkludera ett antal egenskaper. Den mest använda definitionen är ISO-normen 9241-11:

Användbarhet är den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt.

Användbarheten hos ett IT-system kan bestämmas på olika sätt. Effektivitet kan till exempel mätas som den tid eller antalet klick som användaren behöver för att utföra en viss uppgift. Ändamålsenlighet handlar om hur väl systemet hjälper användaren i de uppgifter som användaren ska utföra, och kan till exempel handla om hur programmets funktioner överensstämmer med användarens arbetsuppgifter. Användarens tillfredsställelse kan mätas genom att man frågar användarna hur de upplever IT-systemet.

Digital arbetsmiljö

Med digital arbetsmiljö menar vi alla de förhållanden i arbetet, där vi interagerar med eller styrs av digitala system.

Evolutionär utveckling

Vid evolutionär utveckling är kraven oklara, systemet utvecklas i delleveranser och varje delleverans inleds med en uppdatering av kraven.

(Källa: Wiktorin, 2003, s. 38, hämtat från

Heuristik

Ett arbetssätt baserat på erfarenhet uttryckt som tumregler.

En heuristik är en erfarenhetsbaserad procedur, ofta formulerad som en uppsättning tumregler, som ger  för situationen tillräckligt tillfredsställande underlag inför beslut. En heuristik för utvärdering av ett IT-system, eller för design av ett nytt användargränssnitt, är oftast utformad som en uppsättning regler och goda råd för vad som ska beaktas när man analyserar systemet.

Human Factors

Begreppet Human Factors handlar om människans möjligheter och begränsningar vid interaktionen med olika produkter, system och miljöer. Det kan röra sig om allt ifrån hur vi fysiskt kan använda och hantera saker till hur vi tänker eller inte tänker vid användandet. Human Factors Engineering handlar om hur man utformar produkter, system, processer och arbetsuppgifter så att de är anpassade för människans förutsättningar.

IKT

Informations- och kommunikationsteknologi. Används i praktiken på samma sätt som begreppet IT-system.

Iterativt

Att arbeta iterativt innebär att man upprepar sitt arbetssätt i flera (ofta mindre, väl avgränsade) steg.

Inkrementellt

Att utveckla något inkrementellt innebär att man tillför nya, mindre förbättringar för varje steg i utvecklingen..

IT-lösning

En stödfunktion som bygger på IT-system och de rutiner som är kopplade till det.

IT-system

Ett system som är byggt av programmeringskod och som används i olika enheter, till exempel datorer, telefoner och terminaler.

Kognition

Kognition är den del av psykologin som behandlar de mentala processer som används när vi tänker. Med kognition menas hur vi tar in information om omvärlden via våra sinnen, hur vi tolkar och behandlar informationen, hur minnet fungerar och hur vi fattar beslut och agerar. Kognitiv psykologi studerar bland annat sinnesintag, uppmärksamhet, perception, minne, inlärning, beslutsfattande, problemlösning och agerande.

Mål

Ett konkret verksamhetsmål som verksamheten vill uppnå, i detta sammanhang med hjälp av en IT-lösning. Målet ska vara mätbart; till exempel ”30 procent snabbare hantering av fakturor”, ”25 % färre fel vid substansanalyser” eller ”minskning av samtal till kundtjänst med 25 procent”.

Målbild

I detta material avses med målbild en konkret och detaljerad beskrivning av det arbete som en planerad IT-lösning avser att stödja. Målbilden bör i detta sammanhang innehålla sådana aspekter på det framtida arbetet som beskriver främst tjänsteinnehåll, arbetsorganisation, arbetsprocesser, arbetsroller, kommunikation, samverkansmönster, kompetenser och arbetsmiljö. Det framtida arbetets behov av information och användningskrav på dess IT-lösningar bör också ingå. Delar av målbilden kan utformas som scenarier för de föreslagna arbetsprocesserna, vilket tydliggör målbilden för olika intressenter.

Riskbedömning

Riskbedömning innebär att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Riskbedömning ska ske regelbundet, men särskilt när förändringar i verksamheten planeras. Reglerna om riskbedömning finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), AFS 2001:1. Det finns inget undantag i reglerna för IT-system.

Läs mer: Riskbedömning

SAM

SAM är en förkortning av systematiskt arbetsmiljöarbete. Reglerna för SAM gäller alla arbetsgivare, och finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1. SAM beskriver vad arbetsgivaren måste göra för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet för att skapa en tillfredsställande arbetsmiljö.

De viktigaste aktiviteterna i SAM är att

  • undersöka verksamheten

  • bedöma eventuella risker

  • genomföra åtgärder för att minska riskerna

  • kontrollera att åtgärderna faktiskt har bidragit till en bättre arbetsmiljö.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det finns inget undantag i reglerna för IT-system.

Läs mer: Systematiskt arbetsmiljöarbete

Standardsystem

Ett generellt IT-system som utvecklats för en marknad och inte för en enskild kund. Ett enkelt e-postprogram är till exempel ett standardsystem, men termen används oftast om större, mer komplexa program, som ekonomi-, affärs- eller logistiksystem. Trots benämningen ”standard” måste standardsystem oftast anpassas till förhållandena hos den aktuella kunden.

Hitta på sidan