Hur utvecklas IT-lösningar?
Det finns en rad olika metoder och modeller för att utveckla IT-system, med olika namn – nya tillkommer i snabb takt och gamla förklaras vara förlegade eller omoderna.
I stora drag kan de olika projektmetoderna beskrivas på skalan från ”traditionella metoder” – som följer en strikt indelning i tydliga faser med förstudie, utveckling, test och leverans – till mer ”moderna agila metoder” – som utgår från att det är så gott som omöjligt att göra en fullständig beskrivning från början.
Ingen av metoderna tar dock på något självklart sätt hänsyn till arbetsmiljön för dem som ska använda produkterna.
Traditionella metoder
Ett traditionellt projekt delas vanligen upp i faserna förstudie, genomförande, lansering och förvaltning. I förstudien ingår nuläge och förändringsbehov och fastställande av effektmål. I genomförandefasen ingår kravställning, upphandling, interaktionsdesign, utveckling, tester, uppföljning och effektstyrning. När man kommer till lanseringsfasen är det dags för införande, support och utbildning och i förvaltningsfasen handlar det om vidareutveckling av lösningen.
Fördelar
Metoden passar bra när organisationen har en bild av lösningen och vill ha tydlig kontroll över resultat och kostnader. Eller när projektet berör flera olika system, vilket kräver noggrann planering.
Utmaningar
Många antaganden görs tidigt i arbetet. Om antaganden visar sig vara felaktiga kan det påverka produktens lönsamhet och kvalitet. Det finns också en risk att kunskaper, ambitioner och prioriteringar tappas bort vid överlämningar mellan projektets olika faser.
Agila metoder
Agila metoder bygger på ett flexibelt arbetssätt med upprepade cykler, ofta kallade ”sprintar”, av kravställning, utveckling, test och leverans av mindre funktioner. Inför varje cykel bestäms vilka funktioner som ska byggas och hur det ska avgöras om de kan börja användas.
Agila metoder utgår från att utveckling uppstår genom att funktioner läggs till efter hand, snarare än att få allting rätt från början. I inledningen av projektet formuleras mål och visioner, istället för detaljerade tekniska krav.
Fördelar
Utvecklingen blir mer flexibel. Det är lättare att ta hänsyn till nya behov som uppstår under projektarbetet. Beställarna ser resultat av utvecklingen direkt. De kan även bidra med idéer som inte fångas upp i ett mer traditionellt arbetssätt. Med en agil metod får även beslutsfattarna fördelar, bland annat ett bättre underlag för att till exempel tillföra ytterligare resurser till ett projekt.
Utmaningar
En utmaning med agila metoder är att det inte alltid är tydligt hur den färdiga produkten kommer att se ut. De förutsätter också ett tätt och intensivt samarbete mellan utvecklare och beställare, vilket ställer extra krav på planering och tillgänglighet.
Agila metoder och SAM
Agila metoder har mycket gemensamt med arbetssättet i det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, eftersom båda bedrivs i cykler. Men där agila metoder har fokus på en viss förändring, är SAM ett kontinuerligt, ständigt pågående arbete.
Agila metoder används numera även för en produkts eller tjänsts förvaltning. I stället för att göra ett stort förändringsprojekt för att uppdatera ett system, görs kontinuerliga, små förbättringar av systemet i vardagsarbetet i linjen, nära användarna och verksamheten. På så sätt blir likheterna mellan SAM och utvecklingsarbete ännu tydligare.
