Hoppa till huvudinnehållet
Krönika

Förmodligen har du också använt en härskarteknik

”Men gumman!” Orden kom från en yngre manlig kollega, som jag vanligtvis respekterade och tyckte om. Han uttryckte sig vänligt och tanken var nog att låta lite personlig, men det kändes så fel. Helt plötsligt blev jag hans lilla dotter. Jag sa inget, men ångrade mig senare.  

 

Ulrika Husmark
Ulrika Husmark är sakkunnig i inkludering och diskriminering på fackförbundet Akavia.
Bild: Angelica Lönnberg Gavazzeni

De flesta har någon gång varit med om härskartekniker. Subtila metoder för att ta eller behålla makt och fördelar. Många gånger sker det omedvetet. Kollegor som använder härskartekniker är ett av de vanligaste irritationsmomenten i arbetslivet, visar en undersökning från Akavia. 

Förmodligen har du även använt härskartekniker själv, eventuellt utan att märka det. Du kanske osynliggjorde en arbetskamrat genom att gäspa, scrolla i telefon eller ignorera när hen pratade. Eller så gjorde du vissa personer till representanter för en hel grupp och beskrev dem stereotypt eller nedvärderande; ”Alla på lagret är så kritiska.”

Jag använder säkert själv härskartekniker. Nog händer det att jag tar åt mig äran av andras förslag eller insats. Att jag försummar vissa grupper när jag utgår från att alla medarbetare har möjlighet att åka på semester. Eller som den gången jag blandade ihop två kollegor som båda har asiatiskt utseende. Det är jag inte stolt över. Du kan bli den som tar ett större ansvar på din arbetsplats. Börja med att identifiera när härskartekniker förekommer. Får alla komma till tals och lyssnar alla på den som pratar? Brukar någon avbryta gång på gång? Finns personer som spelar på sin kvinnlighet/manlighet så att andra tystnar eller gör som hen vill? Berätta om dina ­observationer. Stötta de som utsätts och säg själv ifrån.  

För den som är med om härskartekniker är det inte alltid lätt att agera i stunden. Kanske blir du paff, obekväm och tyst. Men ­genom att lära sig mer och använda motstrategier kan du förebygga att det händer igen och styra hur det påverkar dig. Möt andras blick när du blir utsatt. Bolla dina tankar med en kollega du litar på. Upp­fattade ni situationen likadant? 

Om någon skämtar på din bekostnad kan du fråga ”Vad är det som är roligt?” Eller ”Du kallade mig överkänslig, hur menar du då?” Avbryt din presentation om några pratar samtidigt, säg ”Jag kan vänta tills ni är klara med det ni behöver göra.” När någon försöker ta ditt koncept kan du markera med orden ”Vad kul att du tycker om min idé.” 

Blir du i stället utsatt för skuld och skam? Fråga dig själv om du medvetet gjort fel eller brutit någon överenskommelse. Om inte, vänd känslorna mot den andra i stället för att skuldbelägga dig själv. När du blir utsatt för förlöjligande och förminskningar kan du försöka ta plats och kräva respekt ”Oj, du glömde presentera mig.” 

I mitt eget exempel önskar jag att jag hade funnit mig och sagt något i stil med: ”Gumman?! Nä, nu blev det knasigt, så kan du inte säga till mig.” Det hade i alla fall känts bättre efteråt. 

FAKTA

Om Ulrika Husmark

Ulrika Husmark är sakkunnig i inkludering och diskriminering på fackförbundet Akavia och är specialiserad på begränsande normer och beteenden. 

Mer om Krönika

Senaste om Mer om arbetsmiljö