Bild: TCO
"All arbetstidsförkortning måste finansieras"
Publicerat 15 april 2024
Sextimmarsdagar, fyradagarsveckor eller längre semester? Arbetstidsförkortning är på allas läppar just nu. Men förutsättningarna ser väldigt olika ut inom olika branscher.
”Arbeta för att leva, inte leva för att arbeta” är en slogan som hörs allt oftare. Politiker, fackliga organisationer och forskarvärlden tittar nyfiket på möjligheterna och utmaningarna med förkortad arbetstid. Är 40 timmars veckan snart ett minne blott? Arbetsliv frågade Mats Essemyr, arbetstidsexpert som på uppdrag av TCO skrivit rapporten ”Är vi alltid fast i åttatimmarsdagen?”.
– Det finns en rörelse som driver frågan om arbetstid och arbetstidsförkortning men det finns väldigt olika åsikter om hur detta ska gå till.
Den senaste arbetstidsförkortningen i Sverige genomfördes 1973 då femdagarsvecka infördes och veckoarbetstiden blev 40 timmar. Dessförinnan var veckoarbetstiden 48 timmar och man arbetade även på lördagar. Sedan dess har ingen förändring skett trots digitalisering och automatisering av många arbetsuppgifter.
Sjukskrivningarna minskar inte
Men nu lyfts allt fler röster för att dagens modell behöver förändras. Ett skäl som ofta anges är att hälsan förbättras av förkortad arbetstid. Enligt Mats Essemyr stämmer det att den upplevda hälsan förbättras – de som får förkortad arbetstid med bibehållen lön uppger att de mår bättre. Men problemet är att den upplevda hälsoförbättringen inte nödvändigtvis resulterar i färre sjukskrivningar.
– All arbetstidsförkortning måste finansieras på något sätt. Hade sjukskrivningstalen, och kostnaderna för dessa, minskat, hade det varit ett sätt att finansiera den på. Inom vissa branscher, som industrin, har man möjlighet att rationalisera arbetet så att arbetstidsförkortningen inte innebär att man måste nyanställa. Men inom vård och omsorg är det svårare, där måste man oftast nyanställa, säger han.
Löneutrymmet försvinner
Ett annat sätt att finansiera arbetstidsförkortning på är genom minskade löneökningar.
– I vår svenska arbetsmarknadsmodell är det fack och arbetsgivare som bestämmer över löneutrymmet och där ingår kostnaden för arbetstidsförkortning. Om ett fack vill ha arbetstidsförkortning för sina medlemmar, då blir det lägre löneökningar, säger Mats Essemyr.
Om arbetstidsförkortning i stället skulle ske genom lagstiftning omfattas hela den svenska arbetsmarknaden – och alla skulle påverkas av kostnaden.
– Om man skulle lagstifta om kortare arbetstid försvinner en del av löneutrymmet ur parternas händer, det vill varken fack eller arbetsgivare. Det är också därför politikerna har velat hålla sig borta från detta, säger Mats Essemyr.
Just nu testas flera projekt med arbetstidsförkortning. Bland annat ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet där 15–20 arbetsplatser i landet får testa arbetstidsförkortning från 40 timmar till 30 timmar under sex månader.
I vårt grannland testar Köpenhamns kommun att införa fyradagarsvecka för sina anställda, men med lika många arbetstimmar. Det ställer sig Mats Essemyr frågande till.
– Tanken med arbetstidsförkortning är att man inte ska ska jobba hårdare utan smartare. Det här innebär i praktiken en högre arbetsintensitet.
Så, är vi för alltid fast i åttatimmarsdagen? Mats Essemyr är övertygad om att vi kommer att få kortare arbetstid, men avvägningarna är många och vilken modell som väljs återstår att se. Och kanske är makten över arbetstiden lika viktig som hur länge man jobbar. Ett möjligt framtidsscenario är att reglerna för arbetstidens förläggning ändras så att de blir mer till arbetstagarens fördel, spår Mats Essemyr.
– Tillfredsställelsen på jobbet ökar om den enskilde får bestämma mer över när man ska jobba, men även här ser förutsättningarna väldigt olika ut inom olika branscher, säger han.
Så har arbetstiden utvecklats i Sverige
1890 samlades Första maj-demonstranter under parollen "Åtta timmars arbetsdag" som byggde på att dygnet delades upp i åtta timmar vardera för arbete, fritid och vila, men det skulle ta trettio år innan kravet uppnåddes
1919 infördes åtta timmars arbetsdag/48-timmarsvecka i Sverige. Man arbetade även på lördagar.
1973 infördes femdagarsvecka och veckoarbetstiden blev således 40 timmar.
Katharina Hedström
Mer om Arbetstid
-
Så säger lagen om semester
Arbetstid • Hur länge kan jag avvakta med att skicka in mina semesterönskemål inför sommaren och kan jag spara semesterdagar till nästa år? Frågorna inför semestern är många. Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, ger svar.
-
Testa hyperfokus och gör en veckas jobb på en dag
Arbetstid • Många kämpar för att få tiden att räcka till på dygnets 24 timmar. Tänk dig då en teknik där 40 minuters ostört arbete kan spara in en hel veckas jobb.
-
"Jag försöker få ljus varje dag"
Så gjorde vi • Vad ska man tänka på för att må så bra som möjligt när man jobbar natt? Arbetsliv bad tre nattjobbare och en sömnexpert om tips.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Lagar och regler
-
Så säger lagen om semester
Arbetstid • Hur länge kan jag avvakta med att skicka in mina semesterönskemål inför sommaren och kan jag spara semesterdagar till nästa år? Frågorna inför semestern är många. Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, ger svar.
-
Stärkta rättigheter för gig-arbetare
Arbetsmiljöarbete • Nyligen enades EU:s social- och arbetsmarknadsministrar om ett nytt direktiv för matbud, taxichaufförer och andra som får sina uppdrag via digitala plattformar. Syftet är att stärka deras rättigheter och reglera användningen av algoritmer som styr och övervakar arbetet.
-
Så ska de nya arbetsmiljöreglerna förenkla för företagen
Arbetsmiljöarbete • Det mest omfattande arbetet i myndighetens historia. Så beskriver Arbetsmiljöverket jobbet med att modernisera sin författningssamling. En tydlig förbättring för företagen är att föreskrifterna nu går att läsa i mobilen, att de är länkningsbara och att det går att söka i dem.