Hotade journalister ska få stöd
Publicerat 5 september 2017
En kunskapsbank med tidigare erfarenheter och en telefonjour för snabba råd – det är två åtgärder som regeringen föreslår för att förbättra arbetsmiljön för journalister, som i allt större omfattning utsätts för hot.
Regeringen har tagit fram en handlingsplan med åtgärder för att stärka skyddet för förtroendevalda, konstnärer och journalister. Enligt Göteborgs universitet visar undersökningar att nästan var tredje journalist utsatts för hot det senaste året.
– Vi behöver ett levande offentligt samtal, det är syret i vår demokrati och möjligheten att uttrycka sig begränsas av hot och hat. Vi ser att vissa grupper är särskilt viktiga i sina yrkesroller, som journalister, konstnärer, opinionsbildare och att de behöver ett förstärkt skydds, säger Felix König, politiskt sakkunnig på Kulturdepartementet.
I handlingsplanen föreslås därför bland annat en moderniserad lagstiftning och bättre kontakt mellan polis och lokalredaktioner.
– De stora redaktionerna har ofta ett säkerhetstänk, men frilansare och små redaktioner har helt andra förutsättningar, säger Felix König.
Även Medieinstitutet Fojo* vid Linnéuniversitetet får ett särskilt uppdrag som innebär att bygga upp en kunskapsbank, erbjuda seminarier för kunskapsutbyte samt ordna en jour för journalister. Hanna Andersson är projektledare för uppdraget på Fojo.
– Jag undersöker just nu vilka kartläggningar som gjorts av hat och hot, och ser att det förekommer i hög grad och det upplevs ha blivit värre med sociala medier. Vi ser också att redaktioner skyddar sig på olika sätt, genom att till exempel ta bort kommentarsfält, men att hoten strömmar in ändå, säger hon.
Den telefonjour som byggs upp ska därför kunna ge både enskilda journalister och arbetsgivare stöd och råd. Kunskapsbanken ska kunna nås via webben.
– Allt vi gör ska ju bli till praktisk nytta för journalister och frågorna kan till exempel handla om vad man ska tänka på vid kontakt med polis och rättsväsende, hur man säkrar bevisning så att de som hatar och hotar kan lagföras. För grundprincipen är ju att hat och hot alltid ska anmälas.
Hanna Andersson ser frågan om hot och hat som ett demokratiproblem, samtidigt som det är ett problem som påverkar journalisters arbetsmiljö.
– Ingen ska vara rädd för att göra sitt arbete. Men det blir också ett samhällsproblem eftersom journalister måste kunna göra sitt jobb.
Målet är att Fojos åtgärder ska vara på plats under 2018.
– Vår ambition är att vara igång att stötta och ge praktiska råd i början av nästa år. Vi har ett ju ett väldigt viktigt år framför oss med en valrörelse, som tyvärr kan göra yrkesgruppen ännu mer utsatt, säger hon.
* Institutet för fortbildning av journalister
Carin Hedström
Mer om Hot och våld
-
Frilansande journalister får stöd mot hat och hot
Hot och våld • Journalister som utsätts för hat och hot kommer få ett stärkt skydd på initiativ av regeringen.
-
Allt fler polisanmälningar om våld i skolan
Hot och våld • Allt fler lärare och elever polisanmäler våldsbrott i skolan, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet.
-
Lärare får hjälp att hantera föräldrars arga mejl
Hot och våld • Forskare från Malmö universitet har tagit fram en verktygslåda för att hjälpa skolor att hantera digitala aggressioner mot skolpersonal. Det vanligaste exemplet är arga mejl från vårdnadshavare.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Frilansande journalister får stöd mot hat och hot
Hot och våld • Journalister som utsätts för hat och hot kommer få ett stärkt skydd på initiativ av regeringen.
-
Chefers arbetsmiljö förbisedd
Chef • Chefernas arbetsmiljö glöms ofta bort i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det visar en kartläggning från Arbetsmiljöverket.
-
Teknikstrul på videomöten irriterar
Möten • Det nya arbetslivet med ökat distansarbete har lett till en ny typ av teknikproblem. Videomötesteknik som krånglar och kollegor som inte kan hantera den nya tekniken är stora irritationsmoment på jobbet. Det visar en undersökning där svenska anställda fått frågor om teknikstrul.