Lärare får hjälp att hantera föräldrars arga mejl

Aggressivt formulerade mejl från vårdnadshavare, negativt omtal eller exponering på sociala medier eller att lärare filmas i klassrummen och filmen kan spridas på sociala medier. Det är exempel på situationer som skolpersonal ställs inför och som forskarna från Malmö universitet tagit fasta på i sitt arbete.

Bild: Privat

– Skolan har en ansträngd arbetsmiljö vad gäller hot om våld. Samtidigt har lärare ett begränsat handlingsutrymme att bemöta detta. Man vill agera professionellt, inte svara i affekt och är också bunden av sekretess, vilket kan göra det svårt att försvara sig mot dessa digitala aggressioner, säger Rebecka Cowen Forssell.

Hon är forskare vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering och har länge forskat om nätmobbning och digitala trakasserier. Att Rebecka Cowen Forssell och hennes två kollegor, Hanne Berthelsen och Sandra Jönsson, valde att titta närmare på just skolan var för att fylla en viktig kunskapslucka inom forskningsområdet – vilken påverkan den professionella och organisatoriska kontexten har när det gäller nätmobbning och digitala trakasserier.

Det förebyggande arbetet släpar efter

Forskartrion kan konstatera att den spelar en viktig roll och kan peka på både bra och dåliga exempel på hur den här frågan hanteras inom skolans värld. Men där det ofta brister är att frågan inte hanteras inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.  

– Man reagerar på snarare än förebygger den här typen av situationer, säger Rebecka Cowen Forssell.

Hon hoppas att den verktygslåda som hon och hennes kollegor nu tagit fram ska hjälpa skolor att inkludera digitala aggressioner i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Verktygslådan är kostnadsfri och består av tre delar: en informationsguide för att öka kunskapen kring problematiken, en samtalsfilm som syftar till att fördjupa och kontextualisera problematiken för skolans ledning, rektorer och andra aktörer i arbetsmiljöarbetet samt korta spelfilmer om de tre identifierade problematikerna med tillhörande diskussionsfrågor för att starta en dialog i lärarlagen.

– Det finns en viss tystnadskultur kring detta inom lärarkåren. Det kan vara förknippat med en känsla av att man inte har gjort ett bra jobb om man utsätts för den här typen av ageranden, säger Rebecka Cowen Forssell.

Hon betonar också att verktygslådan inte innehåller en färdig metod för hur digitala aggressioner ska hanteras. Syftet är att ge skolorna ett verktyg för att själva utveckla policys och rutiner för hur man ska jobba med de här frågorna.

Även om verktygslådan tar sikte på skolpersonal betonar Rebecka Cowen Forssell att den vanligaste problematiken, arga mejl från vårdnadshavare, kan ha ett motiverat syfte. Många gånger är digital aggressivitet en respons på att man upplever att skolan inte tillhandahåller kvalitet på den i nivå som vårdnadshavare förväntar sig. Men när budskapet framför mejlledes riskerar det att bli tillspetsat.

– Den här typen av dialoger handlar ofta om någon form av förhandling. Man kanske använder mejl för att ha tid att kunna vässa sina argument och formulera sig slagkraftigt men för att få en konstruktiv dialog är det ofta bättre att träffas i fysiska möten, säger Rebecka Cowen Forssell.