Översättningar görs automatiskt av Google Translate och Prevent ansvarar inte för att de är korrekta.

Hot, våld och sexuella trakasserier

En del städare arbetar i miljöer där det finns risk för såväl hot och våld som sexuella trakasserier. På den här sidan hittar du tips om både hur man kan minska riskerna och hur man kan bygga upp en beredskap, om något skulle hända.

Börja så här

Vilka risker som förekommer och vilka åtgärder som kan minska risken för hot, våld och sexuella trakasserier varierar. Varje arbetsplats behöver därför anpassa sina åtgärder efter de egna förutsättningarna och behoven.

En bra början – som passar de flesta arbetsplatser – är att lyfta hot, våld och sexuella trakasserier som en arbetsmiljöfråga och göra den till en del av arbetsmiljöarbetet. Vid arbetsplatsträffar kan man då till exempel diskutera vilka situationer och miljöer som är riskfyllda eller händelser som redan inträffat. Prata gärna om hur man kan bemöta hotelser om fysiskt våld eller skadegörelse. Vad kan och bör en städare göra? Involvera även skyddsombud i diskussionen.

Vissa situationer ökar riskerna för hot, våld och sexuella trakasserier. Därför bör man vara särskilt uppmärksam på

  • situationer där det förekommer ensamarbete – särskilt i miljöer där det kan vistas personer som kan utsätta städaren för hot och våld eller sexuella trakasserier
  • tillträdesvägar och parkeringsplatser
  • larm och låsfunktioner
  • belysning och dåligt belysta områden
  • möten med andra personer
  • eventuella husdjur.

Förebyggande åtgärder mot hot, våld och sexuella trakasserier

Det går att minska risken för hot, våld och sexuella trakasserier med relativt enkla åtgärder. Det handlar till stor del om att planera arbetet på ett bra sätt, att identifiera och tydliggöra vilka riskfyllda situationer som finns. Gör det gärna tillsammans med kund. Kom ihåg att bedöma riskerna på nytt när arbetet förändras.

  • Var noga med att alltid introducera nya städare och ge tydliga riktlinjer för hur arbetet ska göras för att vara säkert. Var också tydlig med vad de ska göra om/när en hotfull eller obehaglig situation uppstår. Städarna behöver känna till både vilka risker som finns och vilka säkerhetsrutiner de ska följa.
  • En god arbetsplanering kan öka säkerheten. Att minimera tiden då städare arbetar ensamma och säkerställa att de inte är ”på fel plats och vid fel tid”, är effektiva åtgärder. Fundera därför över om ni till exempel kan samordna städarens arbete med andra som finns på arbetsplatsen?
  • Mobiltelefon, larm eller kommunikationsradio (om mobiltäckningen är dålig) innebär att städaren snabbt och enkelt kan få kontakt om det skulle behövas. Tänk på att det är bra att också ha rutiner för vem städaren kontaktar.
  • Vid arbete i särskilt riskfyllda miljöer – eller om man arbetar ensam kan det ni behöva rutiner för att någon har kontakt med städaren när arbetet påbörjas och avslutas. En sådan rutin kan kombineras med larm eller så kallat dödmansalarm (man down-larm) med GPS, som larmar och kan ange position om bäraren faller och blir liggande en tid.
  • Informera/utbilda era städare om hur de kan undvika och hantera hotfulla personer och situationer. Skapa gärna en rutin för hur det ska göras. I en sådan rutin kan regelverk och verbala och icke-verbala tekniker för att lugna ner och hantera en hotfull situation ingå.
  • Även arbetsledare och chefer behöver ha kunskaper om hot, våld och sexuella trakasserier, bland annat för att förstå vad som inte accepteras och vara medvetna om hur de ska agera i olika situationer som kan inträffa och drabba städaren.
  • Att ha tydliga och kända regler underlättar om en situation blir hotfull eller obehaglig. Reglerna kan till exempel handla om när städare ska avbryta arbetet och omgående kontakta sin arbetsledare.

När något hänt

Tydliga rutiner och beredskap för omhändertagande underlättar om någon drabbas av hot, våld eller sexuella trakasserier – och om man behöver hantera eventuella konflikter. Beredskapen kan omfatta säkerhetsrutiner och handlingsplaner (gärna skriftliga) som exempelvis beskriver vad som ska göras, var första hjälpen-utrustning finns och hur man använder den, eventuella transportmedel, hur man når tolkhjälp och uppgifter om närmast anhöriga. Företagshälsovården, andra expertresurser och kamrater kan stötta.

Även om ”bara” en person blivit drabbad, kan också arbetskamrater bli starkt berörda. Den som känner oro och obehag kan därför behöva insatser för att prata om det som hänt. Kanske behöver man även vidta andra åtgärder.

En händelse som inneburit hot, våld eller sexuella trakasserier ska följas upp, enligt AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Det är viktigt att undersöka varför händelsen kunde inträffa och diskutera hur man kan undvika liknande händelser.

Hot, våld eller sexuella trakasserier mellan städare

Konflikter kan uppstå även mellan arbetskamrater. Därför är det viktigt att ha såväl en beredskap som en klar strategi för vad som ska göras om det händer.

Var tydlig med vilka villkor som gäller på arbetsplatsen och acceptera inte arbetsgrupper med enbart städare som har samma etniska bakgrund.

Använd svenska (eller annat språk som alla behärskar) som gemensamt arbetsspråk. Ingen ska behöva känna sig utestängd, uppleva att andra har hemligheter eller misstänka att andra pratar illa om någon som inte förstår språket.

Särskilda rutiner vid hotellstädning

Ta fram enkla och tydliga rutiner för hur ni hanterar hot, våld och sexuella trakasserier. Använd gärna samma rutiner som för andra oväntade händelser. Ett exempel på rutin när en städare upplever det svårt att själv säga ifrån, är att städaren omgående kontaktar arbetsledare eller husfru för att hantera situationen.

Vid städning av hotellrum:

  • Låt alltid dörren stå öppen under städning. Ställ upp dörren med en dörrstopp.
  • Städa inte rummet om det finns en gäst i rummet.
  • Om en gäst ska få extra handdukar eller liknande, gå inte in i rummet utan lämna över sakerna utanför dörren eller i dörröppningen.
  • Städa gärna tillsammans två och två – eller åtminstone i samma korridor/på samma våningsplan – så att minst två städare alltid har kontakt med varandra under städningen.

Att diskutera normer och värderingar är viktigt, eftersom det tydliggör var gränserna går och vad städare inte ska acceptera när det gäller hot och våld eller sexuella trakasserier.

Elektroniska hjälpmedel (t.ex.surfplattor, så att andra anställda på hotellet kan se var städarna befinner sig och och att rummen lämnas efter avslutas städning.

Särskilda rutiner för skolor

Städning kan förläggas efter skoltid, men kan då också innebära ökade risker för den som arbetar ensam. I sådana fall kan det vara bra om flera städare arbetar tillsammans.

En skola har arbetat för att göra städarna till en synlig del av skolans vuxenresurser. De finns med i skolkatalogen och har namnskyltar. Dessutom ingår de i skolans trygghetsgrupp och har uttalade arbetsuppgifter kopplade till trygghet, eftersom de rör sig mycket i de miljöer där eleverna också vistas. Detta gör att städarna blir kända och uppskattade bland eleverna, vilket minskar risken för hot och våld.