Publicerad 17 februari 2017

Så undviker du duktighetsfällan

Prestationskrav

Det är lätt att fastna i ständiga prestationskrav från omgivningen, men ibland kommer kraven på att ständigt vara duktig inifrån. Eftersom prestationskickar kan vara lika tillfredställande som beroendeframkallande droger är det lätt att fastna i duktighetsfällan. Dessutom brukar omgivningen heja på. Här är trixen för att komma loss.

Genomskåda din självkänsla
Fundera över hur din självkänsla ser ut! Söker du ofta bekräftelse genom att vara duktig? Att genomskåda sin självkänsla är ett första steg ur duktighetsfällan. Ett exempel kan vara att du känner ett inre tvång att göra bättre ifrån dig än dina kollegor för att känna att du duger. Ett annat exempel på att du har en prestationsbaserad självkänsla kan vara att du ofta tar på dig roller som är viktiga, till exempel viktiga för samhället, och tar dig an dem med stort engagemang. Prestationsbaserad självkänsla är utbrett i vårt samhälle och drabbar särskilt personer som tidigt kompenserat mot en knagglig självkänsla genom att göra bra ifrån sig.

Passa dig för prestationseuforin
Öva dig på att vila! Att vila och inte göra någonting, sova ut, röra på sig och träffa vänner utsöndrar sköna hormoner som vi behöver för att få balans i livet. När du presterar får du också sköna kickar av andra hormoner. Men det gäller att se upp! Alla behöver vi vila. Att ständigt hålla hög aktivitet kan göra dig okänslig för både smärta och trötthet. Du kan fortsätta att prestera utan att märka när du har passerat gränsen för när krafterna tar slut. Det är därför som personer inte märker när de börjar närma sig utmattningssyndrom.

Pröva att säga nej
Pröva att säga nej när folk frågar om du kan ställa upp och se vad som händer. Eftersom din självkänsla är kopplad till prestation säger den som har hamnat i duktighetsfällan sällan nej, vilket märks både på fritiden och på jobbet. Detta beteende förstärks i och med att omgivningen ofta hejar på. Det är ju så bekvämt med duktiga personer. Risken är dock att du tar på dig så mycket att du en dag inte orkar längre.

Prata med din arbetsgivare
Ta hjälp av omgivningen för att komma ur duktighetsfällan. Tala om för din arbetsgivare, familjemedlemmar och folk i din närhet att du har problem med att ständigt ta på dig för mycket ansvar. Det är viktigt att de inte överutnyttjar dig, bara för att du är duktig och alltid ställer upp när någon frågar.

Är chefen själv drabbad?
Fundera också om din chef själv är drabbad av prestationsbaserad självkänsla. Många med sådan självkänsla kan ställa för höga krav på omgivningen och för den som har duktighetssyndrom är det problematiskt med en sådan chef. Ibland kan det också uppstå en osund miljö på arbetsplatsen där flera medarbetare med duktighetssyndrom pressar varandra. Att ständigt behöva visa sig duktig inför sig själv och andra kan på sikt skada hälsan.

Lär dig känna igen tecken på stress
Om du märker att du får problem med minnet eller koncentrationen är det viktigt att inte sopa problemen under mattan bara för att du är van vid att alltid kunna ha hög kapacitet. Sömnproblem, magproblem och ständiga infektioner är andra tecken på att du stressar för mycket och att kroppen har börjat säga ifrån mot de ständiga prestationskraven. Om du märker att du har sådana problem är det viktigt att vara ärlig motdig själv och erkänna att detta händer dig. Det kan vara ett tecken på att du är kroniskt stressad och därför måste göra någonting åt din livssituation innan du kraschar.

Skaffa professionell hjälp
Vänd dig till läkare för att få hjälp med sömn och andra kroppsbesvär. Vänd dig också till psykoterapeut eller psykolog, till exempel inriktad mot KBT– eller undergrenen inom KBT som kallas ACT. De är vana vid att träffa personer som har liknande problem som du har. Har du tur kan din arbetsgivare hjälpa till att bekosta hjälpen.

Ibland behövs en time-out
Om dina problem har blivit allvarliga kan du behöva ta en riktig time-out från kravfyllda aktiviteter och ta ledigt från jobbet under flera månader för att du ska få tillbaka dina krafter. Det går heller inte bara att köra på som om ingenting har hänt när du kommer tillbaka utan det är livssituationen du behöver ändra på. Ibland kan du behöva byta jobb. Tänk på att en riktigt allvarlig kollaps kommer att ta flera år att återhämta sig ifrån och det är mycket värre än en kortare time-out.


Källa: Alexander Perski, forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. I januari utkommer boken "Duktighetsfällan: en överlevnadshandbok för prestationsprinsessor" ut i en nyutgåva. Boken har han skrivit tillsammans med Joanna Rose.

Taggar: Så gör duStressMå bra

Skriv din kommentar

Kommentarer är tillåtna till 2017-08-17




Regler för kommentarer

Webbfråga

Hur gör du med mejlen på semestern?

  • Kollar inte mejl 53%  
  • Tittar ibland 35%  
  • Smygmejlar 4%  
  • Mejlar som vanligt 7%  
  • Har inte mejl i jobbet 1%  
Totalt antalet röster: 117