Arbetskläder – så funkar det
Publicerat 12 april 2023
Militärens uniform, byggarbetarens handskar eller tröjan med tryck som kafépersonalen bär. Det är exempel på olika typer av arbetskläder. Men det är bara om kläderna behövs för att skydda kroppen mot skador som arbetsgivaren är skyldig att stå för dem.
Skyddskläder: Skyddskläder är kläder som skyddar bäraren mot en eller flera risker. Kläderna ska vara märkta med symboler, så kallade piktogram, som visar vad de skyddar mot. Det kan till exempel handla om risk för smitta, kemikalier, kyla eller hetta. Arbetsgivaren ska riskbedöma arbetet och köpa in den skyddsutrustning som behövs. Men ibland är det svårt att avgöra om skyddskläder behövs eller inte vilket lett till konflikter. Ett exempel är kyla. Om en riskbedömning visar att ett arbete som utförs i kyla innebär en hälsorisk ska arbetsgivaren köpa in skyddskläder. Inom manligt dominerade yrken som byggbranschen är det vanligt att erbjuda de anställda jackor vintertid. Men inom förskolan har det inte varit lika vanligt även om många förskolelärare är ute en stor del av arbetsdagen.
Uniform: En uniform används inte primärt för att skydda bäraren utan för att identifiera en yrkeskategori. Det ska gå lätt att se vem som är polis, brandman eller ambulanssjuksköterska.
Klädkod: I vissa yrken med mycket kundkontakt som exempelvis receptionister och butiks- och serveringspersonal kan arbetsgivaren ställa krav på vad de anställda ska ha på sig. Men det finns gränser. 2013 krävde en underklädesbutik att den kvinnliga personalen skulle bära en namnbricka med uppgifter om BH-storlek. Det ledde till en fällande dom i Arbetsdomstolen.
Arbetskläder då och nu
Förr i tiden användes ofta de sämsta vardagskläderna för kroppsarbete. För arbetare med riktigt tungt och smutsigt arbete fanns ibland särskild utrustning. Exempelvis hade gruvarbetare filthattar och träskor. Särskilda skyddskläder kom först efter andra världskriget och i samband med att en ny lag om arbetarskydd kom år 1949. Dessförinnan fick man bekosta sina arbetskläder själv. Arbetskläder har ofta gått från att användas i jobbet till att bli mode. De första jeansen tillverkades 1872 i San Francisco och användes av guldgrävare och andra arbetare som behövde slitstarka byxor. När de lanserades i Sverige kallades de ”farmarkalsonger”.
Källa: Arbetsmiljöverket och Maths Isacson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet
Marianne Zetterblom
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Så ska montering av solceller bli säkrare
Säkerhet • Fack och arbetsgivare jobbar nu tillsammans för att öka säkerheten för dem som monterar solceller, ett arbete som innebär många risker.
-
Vanligare att vända sig till kvinnliga chefer med problem
Chef • Åtta av tio chefer upplever att deras arbetsmiljö är ganska bra. Men det finns stora skillnader mellan sektorer och mellan kvinnliga och manliga chefer.
-
Stärkta rättigheter för gig-arbetare
Arbetsmiljöarbete • Nyligen enades EU:s social- och arbetsmarknadsministrar om ett nytt direktiv för matbud, taxichaufförer och andra som får sina uppdrag via digitala plattformar. Syftet är att stärka deras rättigheter och reglera användningen av algoritmer som styr och övervakar arbetet.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Många risker vid lövblåsning
Arbetssjukdomar • Många fastighetsbolag använder lövblåsare för att få bort grus, damm och löv. Men användningen är inte riskfri.
-
Så ska montering av solceller bli säkrare
Säkerhet • Fack och arbetsgivare jobbar nu tillsammans för att öka säkerheten för dem som monterar solceller, ett arbete som innebär många risker.
-
Yrkes-SM firar 20 år
Unga • Till Yrkes-SM som går av stapeln i Karlstad förväntas runt 30 000 besökare. Arrangörerna hoppas att fler ungdomar som söker till gymnasiet ska välja en yrkesutbildning. I många branscher är rekryteringsbehovet skriande stort, säger Pontus Slättman, ansvarig för tävlingen.