Kvinnor tvingas sluta i förtid
Publicerat 30 november 2016
Nästan var sjunde kvinnlig arbetare i privat sektor i åldern 16–25 år kommer inte att kunna jobba fram till pensionen. Det visar ett scenario av sjukfrånvaroutvecklingen som AFA Försäkring redovisar i en ny rapport.
Tankeexperimentet bygger på hur många som kommer att drabbas av långvarig sjukfrånvaro under ett arbetsliv, och riskerar att behöva lämna arbetsmarknaden i förtid. Inom privat sektor beräknas 141 kvinnliga arbetare av 1 000, och 67 manliga arbetare av 1 000, få sj
uk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan, det som tidigare hette förtidspension.
– Har du en gång blivit beviljad sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan ser det inte så ljust ut. Då har du en risk att du inte kan komma tillbaka. Särskilt som det har blivit mycket svårare att få sjuk- och aktivitetsersättning, säger Anna Weigelt, chef för analysgruppen på AFA Försäkring.
Inom kommuner och landsting beräknas 82 kvinnor av 1 000 och 50 män av 1 000 att drabbas av långvarig sjukfrånvaro. Sifforna gäller för både arbetare och tjänstemän.
– Om man tittar på enskilda yrkesgrupper kan man se att de traditionella arbetaryrkena i kommuner och landsting, som städare, barnskötare och undersköterskor har högre siffror än läkare, chefer och ingenjörer. Det är en väldig skillnad mellan arbetare och tjänstemän totalt sett.
Scenariot bygger på statistik om hur sjukskrivningsfrekvenserna såg ut under 2013. Samtidigt är det svårt att förutsäga hur sjukfrånvaron kommer att utvecklas. Arbetslivet förändras liksom Försäkringskassans regelverk. Det finns också yrken, till exempel inom restaurangbranschen, som man sällan blir kvar i när man blir äldre utan mer fungerar som en språngbräda ut på arbetsmarknaden.
Men tankeexperimentet kan ändå ge en uppfattning om hur utvecklingstrenden ser ut och fungera som underlag för att skapa ett mer hållbart arbetsliv.
– Man kan se över arbetsbelastningen under ett helt yrkesliv och hur den kan anpassas för att människor ska kunna stanna kvar i arbete, säger Anna Weigelt.
De vanligaste diagnoserna för att beviljas sjuk- och aktivitetsersättning är depression och värk i muskler och leder, till exempel ryggvärk. En slutsats i rapporten är att man behöver kartlägga möjligheten att jobba vidare trots de här besvären.
– Det ser väldigt olika ut i olika yrkesgrupper. Man kan ha ont i ryggen som tjänsteman, men det behöver inte hindra en från att arbeta. Men det gör det om du är städare, säger Anna Weigelt.
Ladda ner rapporten "Sjukfrånvaro under ett arbetsliv" här:
Krister Zeidler
Mer om Arbetsolyckor och arbetsskador
-
Unga snickare drabbas av vibrationsskador
Vibrationer • Var tredje snickare visar tecken på vibrationsskador i händerna. Skadorna drabbar även unga snickare enligt en ny avhandling från Lunds universitet.
-
Byggföretagen om det ökande antalet dödsolyckor
Arbetsolyckor och arbetsskador • Långa led med underentreprenörer är inte hela förklaringen till det stora antalet allvarliga olyckor i byggbranschen tror Magnus Olsson på Byggföretagen.
-
Många missar trafiksäkerhet vid arbetsresor
Arbetsmiljöarbete • 45 procent av dödsolyckorna sker i tjänsten eller till och från jobbet. Nu finns information och checklistor för att göra arbetsresor mer trafiksäkra.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Lyckan sitter i händerna
Må bra • En fjärdedel av alla svenskar sysslar regelbundet med någon form av hantverk, som drejning, stickning eller slöjd. Hobbyer som inte bara är roliga för stunden utan även kan leda till ökat mentalt välbefinnande på sikt, visar forskning.
-
Perfektionism får oss att prestera sämre
Psykisk hälsa • Andelen unga som ställer orimligt höga krav på sig själva har ökat de senaste 10–20 åren, visar psykologisk forskning. Den som lider av perfektionism riskerar både att bli utbränd och att prestera sämre på jobbet.
-
Mediebanta och må bättre
Psykisk hälsa • Genom att begränsa tiden vi lägger på sociala medier kan vi snabbt påverka vårt mående till det bättre, visar en studie från Lunds universitet.