Hoppa till huvudinnehållet
Säkerhet

Är det säkert?

Att följa säkerhetsrutiner är inte svårt när det är gott om tid och allt går enligt plan. Men det är ofta i de pressade situationerna som olyckor inträffar. För att skapa en kultur där individerna kan ta bra beslut i stunden krävs ett stöttande och involverande ledarskap, visar forskning.

Regler och skyddsutrustning i all ära. Men till syvende och sist handlar säkerhet om vilka val individen gör i stunden, ställd inför ett riskfyllt moment och ofta under stress. Går jag iväg för att hämta skyddsselen när jag ska klättra upp i en ställning? Eller tänker jag "Äsch, de andra står ju och väntar, det går nog bra".

I sin mångåriga forskning om säkerhetskultur har Marianne Törner, forskare vid Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, undersökt vilka skäl anställda kan ha att inte följa säkerhetsregler. För människor har alltid sina skäl, betonar hon. Foto: privat

– Det hjälper inte att som chef säga till en medarbetare att du alltid ska prioritera säkerhet. För i de skarpa lägena är man inte hjälpt av det. Alla vet att man kan behöva ta genvägar. Då gäller det att få stöd i hur man kan balansera mellan de olika värden som står på spel.

Bakom ett vitt väderskydd i plast växer ett tvåvåningshus fram i kvarteret Frigga på Sankta Mariagatan i Skara. På bottenvåningen ska det bli ett LSS-boende, på övervåningen vanliga lägenheter. Richard Johansson, produktionschef, och Anders Gustavsson, snickare och kranförare, håller med om Marianne Törners resonemang.

– Du kan lära dig utantill vad som står i alla afs:ar och lagar. Men sedan är kruxet att omsätta det i verkligheten, säger Richard Johansson.

Anders Gustavsson målar upp ett fiktivt exempel kring ett riskfyllt arbetsmoment – montering av färdiggjutna betongelement. En leverans är på väg och blocken ska lyftas på plats direkt från lastbilen. Alla inblandade har träffats i förväg för att planera momentet så att risken för fallande block minimeras. När dagen kommer är allt på plats: En kran som kostar tusentals kronor i timmen att hyra, inhyrd personal, verktyg.

Men så visar det sig att något gått fel. Betongblocken levereras liggande i stället för stående.

– Då står man där. Det blir ett nytt moment och man skulle egentligen behövt andra lyftredskap. Men alla är där och kranen kanske är så uppbokad att den inte går att få tag i på en månad. Det blir otroligt mycket pengar om man inte gör lyftet.

Richard Johansson erkänner att han troligen skulle ha gett order om att uppdraget ska genomföras trots allt. Men först hade han kallat samman alla för att prata om hur de ska lösa situationen på bästa sätt.

– Om man går utanför ramen behöver man vara ännu mer uppmärksam. Vi kanske hade lyft blocken precis efter marken, och gjort extra stora avspärrningar. På så sätt skulle man kunna minimera risken, även om man inte gör momentet på rätt sätt.

Rutiner och regler kan aldrig täcka in alla situationer, konstaterar Marianne Törner. När det väl gäller är det alltid en individ som behöver göra ett val och en avvägning. Då är det viktigt att individen har förutsättningar för att fatta bra beslut, i form av kompetens och stöd från ledning och kollegor.

För att bygga ett bra säkerhetsklimat behöver stämningen vara öppen och tillitsfull. Den som tar ett övervägt beslut om att göra avsteg från en regel i en svårlöst situation ska inte behöva vara rädd att bli straffad.

– Det måste finnas utrymme mellan reglerna, så att individen kan göra situationsbedömningar, säger Marianne Törner.

Hon betonar också vikten av att individer känner sig trygga att komma med förslag och säga ifrån när de ser att något verkar riskfyllt. På så sätt kan man ta vara på allas perspektiv och skapa ett lärande klimat.

– Om man höjer sin stämma en gång och ser att ens synpunkter tas väl emot så blir man inspirerad att göra det igen. Tas det inte väl emot så gör man det däremot aldrig igen.

På arbetsplatsen i kvarteret Frigga är medarbetarna vana att bli lyssnade på. Anders Gustavsson ger några exempel medan vi går runt i den framväxande byggnaden. På övervåningen håller snickarna på att sätta upp gipsskivor på väggarna i mittkorridoren. Från början var planen att takstommen här skulle byggas med limträ så att takhöjden blev 4,5 meter.

– Då hade vi behövt stå och jobba i liftar flera meter upp.

Efter ett förslag från snickarna blev det i stället en mer traditionell konstruktion med fackverks-
takstolar. Det blir billigare och får innertaket att hamna mycket lägre.

– Nu kan vi stå på golvet när vi skruvar upp gipsskivorna. Det är mycket bättre och säkrare, säger Anders Gustavsson.

Förslaget om att konstruera taket annorlunda kom upp på ett möte för ungefär ett år sedan. Arbetslaget höll då på att bygga en annan liknande fastighet i Skara, och Richard Johansson bjöd in alla att titta på ritningarna för nästa projekt.

– Vi såg ganska direkt ett par saker som man kunde göra bättre. Och konstruktören tog till sig allt, säger Anders Gustavsson.

Ett annat förslag var att göra entrédörren bredare. Öppningen var från början bara planerad till en meter, men konstruktören justerade genom att rita in ett sidofönster som ökade bredden till 1,40. Det gör enorm skillnad i vardagen.

– Vi kan köra in vagnar med hela buntar av gipsskivor direkt när de kommer, i stället för att behöva lyfta över och ställa dem på tvären på en annan vagn. Det är en hiskelig skillnad arbetsmiljömässigt, plus att det sparar tid, säger Anders Gustavsson.

Att bygga ett hus går att göra på massor av olika sätt, betonar Anders Gustavsson. Han är glad att ha en chef som inser det, och är beredd att ändra sig.

– En del chefer låser fast sig i sina egna idéer. Sån är inte Richard.

Men för att det ska vara möjligt att påverka gäller det att få insyn i god tid.

– När jag jobbar med Richard brukar vi prata tidigt om vad vi ska göra. Det gäller att ligga ett moment före, medan man har chans att påverka.

Anders och Richard har inga fasta mötesstrukturer, men pratar mycket i vardagen. Anders Gustavsson beskriver sig som en allt-i-allo på arbetsplatsen, och fungerar som en länk mellan yrkesarbetarna och arbetsledningen.

– Jag brukar gå runt och prata med folk och höra hur de vill göra saker. Efter det pratar jag och Richard vidare.

Förutom att medarbetarna ofta kommer med förslag om lösningar som är billigare, mer effektiva och säkrare än de han själv har tänkt på tycker Richard Johansson att det finns andra värden med att lyssna på sina medarbetare.

– Man får med sig individen på ett annat sätt om den får vara med och ta fram lösningar,
i stället för att någon kommer och trycker ner det i halsen på en. Det gör att det blir lättare att få saker och ting gjorda på arbetsplatsen.

Några säkerhetsåtgärder som kommit uppifrån på senare år är reglerna inom Skanska att alla ska bära hjälm, skyddsglasögon, handskar och varselkläder. Kravet gäller alla som vistas på arbetsplatsen, oavsett vad man arbetar med för tillfället.

När de nya reglerna infördes var det en hel del protester, minns Richard Johansson, och han fick ta till tjat för att få sina anställda att följa dem.

Anders Gustavsson var en av de som var skeptiska i början.

– Man kunde knappt röra fingrarna i handskarna, och glasögonen var som cyklop, man såg inte var man gick.

Men tack vare att inköpare och tillverkare lyssnade på medarbetarnas synpunkter blev det en snabb produktutveckling. Nu är glasögonen tunna och lätta och handskarna mjuka.

– Nu vill man inte jobba utan. Man vänjer sig. Det är lite som i fjällen. För några år sedan var det knappt någon som hade hjälm när de åkte slalom. Nu har alla det, säger Anders Gustavsson.

Arbetslaget i kvarteret Frigga består av sex snickare som är anställda direkt av Skanska, samt ett par elektriker, en rörläggare och en ventilationstekniker som är kontrakterade från andra företag. Tack vare att uppdraget ingår i ett större kontrakt, som omfattar två liknande fastigheter, har Richard Johansson kunnat behålla i stort sett samma arbetslag i båda byggprojekten. Något som gjort det möjligt att ta med medarbetarna tidigt i planeringsprocessen.

– De som utför arbetet har kunnat vara med redan från början. Det har gjort det möjligt att tänka ett steg längre i hur vi ska utföra olika moment.

Mattias Lyderbäck, handläggare av arbetsmiljöfrågor på Skanska, Region Väst, konstaterar att det är ovanligt i branschen att jobba tillsammans så länge. Han tror att det har varit en viktig faktor i att arbetslaget kunnat bygga upp ett bra säkerhetsklimat.

– De har blivit ett lag som fungerar väldigt väl tillsammans. Det finns ett bra samarbete mellan yrkesgrupperna, och med kunden. Det är svårt att sätta fingret på, men jag uppfattar att de har en bra stämning.

För bortom regler och föreskrifter är det relationerna mellan människor som skapar en trygg miljö, menar Mattias Lyderbäck. Och för att goda relationer ska kunna uppstå behöver man ha chans att lära känna varandra.

– Om du känner dina arbetskamrater, vet lite om deras familjer, kanske umgås på fritiden, då är det naturligt att bry sig lite mer. Därför tycker jag att det är otroligt viktigt att man jobbar så ofta som möjligt med samma underentreprenörer.

Om man bryr sig om varandra kommer resten automatiskt, resonerar Mattias Lyderbäck. Det kan handla om att som snickare inte plötsligt börja borra i betong intill en mattläggare utan att förvarna, eller att städa upp så att det inte ligger saker i vägen för nästa yrkesgrupp som ska in och jobba. Och framförallt, att gå och prata med någon som ser ut att jobba på ett riskfyllt sätt.

– Om jag ser någon som står farligt till kanske jag kan gå fram och säga – du jag tror det är bättre att du flyttar dig lite, det åker en kran över dig med last. Det kan kännas främmande i början, men det är viktigt att säga ifrån.

 

FEM FRÅGOR

Förutsäger risken för olyckor

  • Jag får de instruktioner och den vägledning jag behöver för att kunna utföra arbetet på ett säkert sätt?
  •  Ledningen uppmuntrar medarbetarna att arbeta säkert även i perioder när schemat är pressat?
  • Ledningen involverar medarbetarna i beslut som rör säkerheten?
  • Vi hjälper varandra att jobba säkert även under stressiga perioder?
  • Vi anser att ambitionen att minska antalet olyckor genomsyrar det dagliga arbetet?

Genom att besvara dessa fem frågorna går det att förutsäga risken för olyckor. Om en enda fråga visar att det finns brister i säkerhetsarbetet fördubblas risken för en olycka, visar ny forskning från danska Nationella forskningscentret för arbetsmiljö. 

bild på Fatima Grönblad

Fatima Grönblad

Mer om Säkerhet

Senaste om Mer om arbetsmiljö