Översättningar görs automatiskt av Google Translate och Prevent ansvarar inte för att de är korrekta.

Försäkringskassan

Försäkringskassan har ett samordningsansvar för rehabiliteringsinsatser. I det arbetet ska Försäkringskassan samverka med t ex arbetsgivare och hälso- och sjukvården.

Försäkringskassan ansvarar för att eventuella rehabiliteringsinsatser påbörjas så snart det är möjligt, baserat på medicinska och andra skäl, och att de åtgärder som krävs för en effektiv rehabilitering blir genomförda. Försäkringskassan ska också samverka med andra aktörer och verka för att aktörerna vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering. Exempel på andra aktörer är arbetsgivaren, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och/eller andra myndigheter som kan vara berörda av ärendet.

Avstämningsmöten

Försäkringskassan ansvarar för avstämningsmöten. Syftet är att klarlägga rehabiliteringsbehov och möjligheter för en sjukskriven person att börja arbeta igen.

Vid mötet deltar den som är sjukskriven, Försäkringskassan samt olika aktörer som kan påverka individens situation, som till exempel sjukskrivande läkare, representanter för företagshälsa eller andra externa resurser, Arbetsförmedlingen och facklig representant eller annan person som är stöd för den som är sjukskriven. 

Arbetsgivaren bör alltid vara med och kan även själv initiera ett avstämningsmöte. Men det är Försäkringskassan som avgör om och på vilket sätt mötet blir av. Möten sker ibland på telefon.

Försäkringskassan ska:

  • ta initiativ till ett avstämningsmöte för att utreda och bedöma en sjukskriven persons medicinska tillstånd och arbetsförmåga, behovet av rehabilitering och möjligheterna till återgång i arbete
  • enligt lag vara sammankallande och stå för allt från agenda med syfte och mål till dokumentation av mötet. Det är viktigt att arbetsgivaren får ta del av den dokumentation som görs vid ett sådant möte.

Exempel på frågor att ta upp på ett avstämningsmöte

  • Hur kan personens arbetsförmåga tas tillvara?
  • Kan arbetet anpassas? I så fall hur?
  • Kan deltidssjukskrivning göra skillnad och finns sådana möjligheter?
  • Kan det vara något annat än sjukdom som orsakar frånvaro?
  • Vilka möjligheter finns till rehabilitering?
  • Kan ett byte av arbetsgivare påverka arbetsförmågan?

Försäkringskassan ansvarar för att kontrollera rehabiliteringsverksamheten och kan begära in arbetsgivares planer för återgång i arbete. Försäkringskassan kan också anmäla arbetsgivare till Arbetsmiljöverket, om det till exempel framkommer att en arbetsgivare vid upprepade tillfällen struntar i att upprätta planer för återgång i arbete eller om planerna håller för låg kvalitet. Arbetsmiljöverket kan göra en inspektion och kräva att brister åtgärdas.

Rehabiliteringsplan

Försäkringskassan ansvarar för att göra en rehabiliteringsplan. Planen ska göras om en person har behov av arbetsplatsinriktad rehabilitering som kan ge rätt till rehabiliteringsersättning. Syftet är dels att säkra att åtgärder som är nödvändiga verkligen genomförs, dels att vara underlag för beslut om rehabiliteringsersättning.
Planen är en förutsättning för att rehabiliteringsersättning ska betalas ut.

Planen ska innehålla information om

  • planerade åtgärder
  • tidplan
  • vem som är ansvarig för vilka åtgärder och hur finansieringen ser ut.

Arbetet med planen ska ske i samarbete med den som är sjukskriven, så långt det är möjligt, och andra eventuellt inblandade aktörer.

Rehabiliteringsplan och plan för återgång i arbete är två olika saker

Arbetsträning

Arbetsträning är ett exempel på arbetsplatsinriktad rehabiliteringsåtgärd och innebär arbete utan krav på prestation. Syftet är att träna för att få tillbaka arbetsförmågan.

Arbetsträning handlar oftast om

  • träning med ordinarie arbetsuppgifter hos ordinarie arbetsgivare, som ett led i att komma tillbaka till ordinarie arbete, men kan också handla om
  • nya arbetsuppgifter hos ordinarie arbetsgivare, eller
  • nya arbetsuppgifter hos en ny arbetsgivare.

Ansvaret för arbetsuppgifterna ska ligga på någon annan och den som arbetstränar ska få hjälp med de arbetsmoment hen inte kan genomföra på grund av sin sjukdom.

Arbetsträning blir ofta bäst om den kombineras med andra åtgärder, som att anpassa arbetsplats, arbetstider eller pröva olika arbetshjälpmedel.

Arbetsträning är till för den som har sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning

För den som har sjukpenning pågår arbetsträningen normalt max tre månader, minst en fjärdedel av den normala arbetstiden. För den som har sjukersättning eller aktivitetsersättning gäller inte samma krav på tid eller omfattning, då är förutsättningarna i det enskilda ärendet avgörande.

Det är Försäkringskassan som beviljar arbetsträning. Under tiden får den som arbetstränar antingen rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan eller behålla sin sjuk- eller aktivitetsersättning.

Den som är sjukskriven har även rätt att ta tjänstledigt för att pröva och se om det är möjligt att klara ett annat arbete, läs mer under Rehabiliteringskedjan.