Hoppa till huvudinnehållet

Cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen

Ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande innebär allvarliga risker, som vanligtvis inte märks direkt när man kommer i kontakt med ämnena, men som kan ge allvarliga effekter i form av cancer flera år senare eller som kan skada nästa generation, genom att de påverkar fortplantningsförmågan, fostret eller ger genetiska skador.

Cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen får inte användas

Om det är tekniskt möjligt, måste man byta ut de kemiska produkter som är märkta med faropiktogram och någon av följande faroangivelser

  • H350: Kan orsaka cancer
  • H340: Kan orsaka genetiska defekter
  • H360: Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet

Detta gäller inte bränslen som används till fordon, motorer eller uppvärmning.

Går det att byta ut den cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande produkten?

För att kunna bedöma om det går att byta ut en kemisk produkt som är cancerframkallande, mutagen eller reproduktionsstörande behöver man undersöka detta. Använd gärna KemiGuidens metod för detta. Om det inte går att byta ut en cancerframkallande, mutagen eller reproduktionsstörande produkt ska detta dokumenteras. 

Åtgärder

Om cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen inte kan bytas ut, måste det finnas en skriftligt dokumenterad utredning som visar att det inte är tekniskt möjligt att använda andra och mindre farliga kemiska produkter.

Om produkter som innehåller cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen måste användas, ska de (om det är tekniskt möjligt) hanteras i ett slutet system. Om de inte kan hanteras i ett slutet system ska:

  • Arbetet, inklusive utrustning och arbetsmetoder utformas så att det bildas så lite luftföroreningar som möjligt och så att sprut och stänk undviks.
  • De luftföroreningar som bildas ska fångas in så snabbt och så effektivt som möjligt och så nära föroreningskällan som möjligt med processventilation.
  • Om det finns risk för hudkontakt, ska personlig skyddsutrustning i form av skyddskläder och skyddshandskar användas.
  • Spill ska samlas upp så snabbt och säkert som möjligt.
  • Om ytor kan förorenas av ämnena, ska dessa ytor göras rent dagligen och när en arbetsuppgift slutförts.
  • Avfall som kan innehålla ämnena ska förvaras och transporteras i stötsäkra, förslutna och märka behållare.
  • För arbete med cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen ska det finnas en skriftlig arbets- och skyddsinstruktion.

Riskbedömning

Om cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen förekommer, måste man bedöma riskerna med dem. Enklast är förstås om man kan ersätta produkterna med andra och mindre farliga produkter, då behövs inte den utökade riskbedömningen som måste göras för dessa ämnen. Om inte det är möjligt, måste man göra en undersökning som bland annat ska visa:

  • Var ämnena kan förekomma.
  • Vilka åtgärder som ska vidtas och hur arbetet organiseras så att bara de som måste arbeta med ämnena vistas i de rum/utrymmen där ämnena förekommer.
  • Vilka skyddsåtgärder som ska användas för att de som arbetar med ämnena inte ska riskera att skadas.
  • Om personlig skyddsutrustning behövs, när den ska användas och vilken typ av skyddsutrustning som ska användas.
  • Hur man gör för att ha kontroll på att allt fungerar som det ska, t.ex. tekniska åtgärder, att arbetsinstruktioner följs och att förändringar eller avvikelser som innebär ökad risk att utsättas för ämnena upptäcks så tidigt som möjligt.
  • Riskbedömningar ska dokumenteras. Om riskbedömningen gäller cancerframkallande eller reproduktionsstörande ämnen, ska punkterna ovan finnas med och beskrivas tydligt.

Register över anställda som exponerats för höga halter cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen

Cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen kan ge allvarliga effekter som kan visa sig först efter lång tid. För att underlätta utredningar om orsaker till cancer och genetiska defekter krävs ett register över exponeringar som innebär risk för sådana effekter. Arbetsgivaren är ansvarig för att det förs ett sådant register. Registeruppgifterna för produkter som är cancerframkallande eller mutagena ska sparas i minst 40 år (räknat från den dag då exponeringen upphörde). För produkter som är reproduktionsstörande ska uppgifterna sparas i minst 5 år efter att exponeringen upphört.

De exponeringar som ska finnas i registret är:

  • När man vet att anställda har utsatts för halter över gällande hygieniska gränsvärden.
  • När skyddsåtgärder tillfälligt inte fungerat eller när gällande arbetsinstruktioner inte följs, så att anställda utsätts för kortvarig eller långvarig hög exponering.

Registret ska finnas för arbete med ämnen som är märkta med faropiktogram och någon av faroangivelserna

  • H350: Kan orsaka cancer
  • H340: Kan orsaka genetiska defekter
  • H360: Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet.

Registret ska också föras bl a för verksamheter och arbeten där man utsätts för:

  • Trädamm från lövträd.
  • respirabelt kristallint kvartsdamm
  • asbesthaltigt damm
  • dieselavgaser
  • damm, rökgaser eller stänk som uppstått vid avbränning och elektroraffinering av kopparnickelskärsten
  • Sot, tjära eller beck av stenkol (som innehåller cancerframkallande polyaromatiska kolväten, PAH). 
  • Arbete som innebär hudexponering för mineraloljor som tidigare har använts för att smörja och kyla rörliga delar i en motor.
  • Framställning av auramin.
  • Processer där stark syra ingår vid framställningen av isopropylalkohol.

Registret ska innehålla följande uppgifter:

  • Arbetstagarens namn
  • Arbetsuppgifter
  • Vad arbetstagaren exponerats för (som innebär någon av de risker som beskrivs ovan)
  • Hur hög exponeringen var. Detta kan anges som ett mätvärde (uppmätt exponering), om exponeringen har mätts. Saknas mätvärden, ska graden av exponering uppskattas och beskrivas. Det kan vara svårt att göra tillförlitliga bedömningar av exponeringen. Ta gärna hjälp av yrkeshygieniker, arbetsmiljöingenjör eller annan sakkunnig person för detta. Hur länge och hur ofta exponeringen har skett ska också anges.

Lagar och förordningar

Hitta på sidan