Isocyanater och polyuretan


Isocyanater används vid tillverkning av skumplast och ingår också i exempelvis polyuretanlack och polyuretanlim. Arbete med isocyanater innebär risk för allergi. För produkter som är märkta med faroangivelserna H334 Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning eller H317 Kan orsaka allergisk hudreaktion, finns krav på

  • Skyddsåtgärder som minskar riskerna vid arbete med isocyanater
  • Utbildning
  • Läkarundersökningar
  • Skyltar

Dessutom kan man behöva göra mätningar för att kontrollera att anställda inte utsätts för halter som överstiger gällande gränsvärden.

Krav på utbildning

Utbildning krävs för alla som arbetar med eller leder arbete där isocyanater (diisocyanater) används. Utbildning ska handla om riskerna i arbetet och vilka skyddsåtgärder som kan behövas för att arbetet ska kunna göras på ett säkert sätt, t.ex.

  • Grundläggande kunskaper om riskerna med de ämnen som används.
  • Kunskaper om de kemiska produkter som hanteras.
  • Genomgång av riskfyllda arbetsmoment.
  • Vad som händer vid bearbetning och eventuell termisk nedbrytning.
  • Vilka skyddsåtgärder som är nödvändiga för ett säkert arbete.
  • Vilken typ av ventilation som behövs.
  • I vilka situationer som personlig skyddsutrustning behövs och vilken typ av      skyddsutrustning som är lämplig.
  • Teknik för rengöring och sanering.

Utbildningen får vara högst fem år gammal och man ska kunna visa intyg på genomgången utbildning och vad som ingått i utbildningen.

Ta kontakt med företagshälsovården eller annan kunnig utbildare för att få hjälp med utbildningen. Ett utbildningsmaterial som kan användas är Härdplaster - arbeta på rätt sätt, som säljs av Prevent.

OBS! Om den som arbetar med eller leder arbetet med isocyanater (diisocyanater) inte har utbildning, utgår en sanktionsavgift på 10 000 SEK per person.

Skyddsåtgärder som minskar riskerna vid arbete med isocyanater

För arbete med isocyanater och polyuretan som är märkta med faroangivelserna H317 eller H334 ska det finnas dokumenterade rutiner och regler för:

  • Var produkterna hanteras.
  • Vilka skyddsåtgärder som ska användas för att minska exponeringen så mycket som är praktiskt möjligt.
  • Om personlig skyddsutrustning ska användas och i så fall vilken skyddsutrustning och när ska den användas.
  • Hur man ska kontrollera utrustning och ventilation så att anställda inte utsätts för      farliga halter.
  • Om de allgiframkallande ämnena hanteras öppet, ska det finnas varningsskyltar.      Skyltarna ska sitta på dörren till lokalen/utrymmet

Riskerna vid arbete med isocyanater kan minskas på följande sätt:

  • Vid inköp, välj i första hand produkter som innehåller preploymeriserade isocyanater och mindre än 1 % MDI och IPDI. Även blockerade isocyanater innebär mindre risker. Om produkterna innehåller fria isocyanater, undvik produkter som innehåller TDI (2,4-TDI, 2,6-TDI, toluendiisocyanat) eller HDI. Dessa isocyanater är så flyktiga att halterna i luften kan bli över gränsvärdet.
  • Se till att härdning sker i exempelvis härdkammare med undertryck eller god ventilation, i dragskåp eller i likvärdig anordning. Om det inte går att ordna god ventilation ska andningsskydd användas vid arbete med härdning.
  • Vid arbete med isocyanater i svårventilerade utrymmen, använd tryckluftsmatat andningsskydd. I de fall där man har låg exponering för isocyanater, kan helmask med exempelvis kombinerat gas- och partikelfilter användas.
  • Förvara isocyanater i ett välventilerat och tempererat (15-25o C) utrymme, avskilt från produktionslokalen. Under förvaringen får isocyanater varken utsättas för direkt solljus eller fukt. Om isocyanater lagras i fat, ska dessa vara slutna. Öppnade fat ska förslutas ordentligt. Om fatinnehållet stelnat, får man absolut inte använda vattenbad, ånga eller elektriskt värmda filtar. Kontakta leverantören istället.
  • När större mängder isocyanater förvaras i lagertankar och liknande bör tankarna vara invallade och utrymmet ska vara försett med detektering och larm för utläckage av isocyanater.
  • Placera avfall i exempelvis flyttbart avfallskärl med lock som kan öppnas med fotpedal. Märk avfallsbehållare med texten "Farligt avfall" samt en kort text om innehåll och skyddsåtgärder. Förse avfallsbehållaren med utsug vid behov.
  • Blanda inte ohärdat avfall av olika typer. Det kan ge kemiska reaktioner.
  • Träffa avtal med leverantören om återtagande av begagnade behållare för isocyanater. Kom ihåg att det är olämpligt att använda behållare som innehållit isocyanater för andra ändamål.
  • Använd det saneringsmedel som rekommenderas i säkerhetsdatabladet för att oskadliggöra spill. Saneringsmedel som innehåller lösningsmedel, till exempel etanol (I-sprit) är väldigt effektiva.

Krav på läkarundersökning

Läkarundersökning krävs för alla som arbetar med eller kommer att arbeta med kemiska produkter som innehåller isocyanater (diisocyanater). Baserat på läkarundersökningen görs en tjänstbarhetsbedömning. Om läkaren bedömer att man inte är tjänstbar, får man inte arbeta med isocyanater. Läkarundersökning ska göras innan arbetet påbörjas och med högst två års mellanrum. Om läkarundersökning gjorts innan arbetet påbörjas, ska ny läkarundersökning görs inom tre till sex månader från det att arbetet påbörjades.

OBS! Om någon som arbetar med isocyanater (diisocyanater) inte har genomgått läkarundersökning och fått tjänstbarhetsintyg, utdöms en sanktionsavgift på mellan 15 000 och 150 000 SEK. Avgiftens storlek bestäms av antalet anställda hos arbetsgivaren.

Kontrollera följande:

  • Görs läkarundersökning av alla som ska börja arbeta med de isocyanater?
  • Har alla som ska arbeta med isocyanater gått igenom läkarundersökning och fått tjänstbarhetsintyg innan de påbörjat arbetet?
  • Görs läkarundersökning omgående om någon har symptom som kan bero på isocyanater, till exempel symptom från luftvägar eller annan misstanke om allergi som rimligen inte beror på förkylning eller liknande?
  • Görs läkarundersökning vartannat år av alla som arbetar med isocyanater.

Kontakta företagshälsovården när det gäller läkarundersökningar. De vet vad som ska ingå och när det krävs undersökning. Det ska föras register över de medicinska kontrollerna. Det kan företagshälsovården göra, på uppdrag av arbetsgivaren. Registret ska innehålla

  • namn på arbetstagaren
  • vilket ämne som föranlett läkarundersökningen (isocyanater)
  • under vilken tid arbetstagaren arbetat med isocyanater
  • resultat av läkarundersökningen
  • samt om den anställde kan (fortsätta) arbeta med isocyanater (s k tjänstbarhetsbedömning).

Behövs mätningar?

Mätning av vilka halter som anställda exponeras för kan behövas för att göra en riskbedömning. Uppmätta halter jämförs då med gällande hygieniska gränsvärden. För att minska behovet av mätningar, kan man att se till att skyddsåtgärderna är så effektiva som möjligt.

 

Regler om isocyanater finns i AFS 2014:43 Kemiska arbetsmiljörisker, § 37.

Krav på läkarundersökning finns i AFS 2014:43 Kemiska arbetsmiljörisker, § 37g och i AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet, 6, 8-9 §§ samt 32-35 §§.

Regler om mätning av luftföroreningar för riskbedömning finns i AFS 2014:43 Kemiska arbetsmiljörisker, § 9. Gällande gränsvärden finns i AFS 2015:7 Hygieniska gränsvärden.