Förteckna vad som ska riskbedömas


Vad ska riskbedömas?

Riskbedömning ska göras för alla farliga ämnen, det vill säga kemiska produkter och ämnen som finns eller används på arbetsplatsen och är märkta med faropiktogram.

Det finns sådant som man kanske inte tänker på som kemiska produkter eller ämnen som man också behöver göra riskbedömningar för. Det gäller till exempel farligt avfall men också luftföroreningar som bildas, till exempel vid:

  • Bearbetning av material på olika sätt, t ex slipning.
  • Heta arbeten, exempelvis svetsning, lödning och vulkning av gummi.
  • Rivningsarbeten
  • Kemiska reaktioner

Ämnen som bildas kan t ex vara svetsrök, lödrök, vulkrök, förbränningsgaser, kemiska reaktionsprodukter, olika former av damm och dimma eller rök/ångor från material som upphettas t ex termoplast. I kontorsmiljö kan ämnen förångas vid start av helt nya datorer.

Man kan få besvär också av ämnen som inte är märkta med faropiktogram, till exempel vatten och livsmedel. Om någon hos er fått sådana besvär i sitt arbete, ta med också det i er riskbedömning. Många av dessa besvär handlar om allergier och eksem, till exempel av alltför mycket våtarbete eller av arbete med livsmedel som man är allergisk mot. Ta gärna hjälp av AllergiRisk för att undersöka detta.

Förteckna de kemiska produkter och luftföroreningar som ska bedömas

De kemiska produkter och luftföroreningar (riskkällor) som förekommer i verksamheten, ska förtecknas på något sätt. Hur detta görs, kan man välja och anpassa så att det passar verksamheten. Några exempel:

  • I samband med riskbedömning, notera vilka kemiska produkter eller ämnen som finns eller används vid arbetsplatsen/ arbetsmomentet som ska riskbedömas (riskbedömningar ska ju dokumenteras skriftligt). Detta räknas som att de kemiska riskkällorna har förtecknats. Se till att det görs riskbedömningar för alla kemiska produkter som finns och används och för alla de luftföroreningar som bildas.
  • Sätt in alla säkerhetsdatablad i en pärm och ordna bladen (t ex med ett pärmregister) efter var, i vilka verksamheter eller vid vilka arbetsmoment som produkterna används. Kopiera säkerhetsdatablad för produkter som används på flera ställen så att de finns med under alla flikar där de förekommer eller används.

När de kemiska riskkällorna förtecknas, ska följande framgå:

  • På vilket sätt det kemiska ämnet, produkten eller luftföroreningen är farlig. Informationen på märkningen av kemiska produkter (faro- och skyddsangivelser) ger bra och kortfattad beskrivning av farligheten.
  • Var ämnet förvaras och var i verksamheten som det förekommer
  • Om det finns något hygieniskt gränsvärde som gäller. För kemiska produkter och ämnen ska detta framgå av säkerhetsdatabladet, avsnitt 8 Begränsning av exponeringen/personligt skydd
  • Om det finns andra regler som gäller. För kemiska produkter och ämnen ska detta framgå av säkerhetsdatabladet, avsnitt 15 Gällande föreskrifter

Vilka risker ska bedömas?

Vid riskbedömningen bedömer man om och när åtgärder behövs för att man inte ska skadas av produkten. För vissa ämnen finns särskilda risker som man inte får glömma bort. Det gäller

  • risken för brand och explosion vid arbete med brand- och explosionsfarliga produkter
  • risken för brännskador vid arbete med hett vatten (varmare än vanligt varmvatten) och vid arbete med varma kemiska produkter och ämnen.

Ska miljö ingå i riskbedömningen?

  • Arbetsplatser som är anmälningspliktiga eller tillståndspliktiga enligt miljöbalken, ska systematiskt undersöka och bedöma riskerna i verksamheten. Riskbedömning av miljöriskerna med de kemiska produkter och ämnen som används kan vara en del av detta.
  • Övriga verksamheter kan om så önskas ta med miljörisker i riskbedömningen. På arbetsplatser där man arbetar med miljöledningssystem är en sådan riskbedömning ofta en naturlig del i miljöledningsarbetet. Vid riskbedömningen behöver ni i så fall också bedöma miljöriskerna vid eventuella utsläpp till luft, mark och vatten, miljöriskerna med avfall och miljöriskerna vid eventuell brand, tillfälliga spill och stora utsläpp.
  • Risk för eventuella reaktioner om kemiska produkter skulle råka blandas, t ex efter spill eller läckage.
  • Om man utsätts för buller finns det en ökad risk för bullerskada om man samtidigt utsätts för vissa ämnen (markerade med B i Arbetsmiljöverkets lista över hygieniska gränsvärden), exempelvis koloxid, klodisulfid, lösningsmedlet styren och toluen eller metallerna bly och kvicksilver.
  • Risk att gaser tränger undan luften så att det blir syrebrist.

I riskbedömningen ska man tänka särskilt på anställda som är särskilt känsliga eller utsatta:

  • Minderåriga. De har inte samma erfarenhet eller vana vid arbetet som erfarna äldre. Dessutom är minderåriga mer känsliga för många kemiska ämnen än vuxna.
  • Gravida och ammande kvinnor. Foster är mycket känsliga för kemiska ämnen.
  • De som arbetar ensamma.

 

Krav på riskbedömning finns i:

  • AFS 2011:19, Kemiska arbetsmiljörisker
  • AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete, 8 §
  • SFS 2010:1011, Lag om brandfarliga och explosiva varor, 7 §
  • SÄIFS 2000:2 Hantering av brandfarliga vätskor, 3 kapitel, 3.1-3.3 §§

I många andra föreskrifter finns krav på riskbedömning för speciella kemiska ämnen eller för speciella situationer, t ex

  • AFS 2007:5 Gravida och ammande arbetstagare, 4 §
  • AFS 1997:7 Gaser, 3 §
  • AFS 1999:11 Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, 3 §
  • AFS 2006:1 Asbest, 20-21 §

När det gäller miljö, finns krav på att verksamhetsutövaren fortlöpande ska undersöka och bedöma riskerna med verksamheten (där de kemiska produkter och ämnen som används kan ingå), från hälso- och miljösynpunkt.

  • Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll, §6. Denna förordning gäller verksamheter som är anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt Miljöbalken, SFS 1998:808, 9e och 11e-14e kapitlen.