Översättningar görs automatiskt av Google Translate och Prevent ansvarar inte för att de är korrekta.

Kontorslandskap

De anställda har en egen fast arbetsplats i kontorslandskapet som antingen kan vara öppet eller indelat med hjälp av skärmväggar i olika storlekar. Kontorslandskap är en kontorstyp som många väljer när de står inför att förändra sin kontorsmiljö.

Kontoret kan variera i storlek från fyra anställda upp till flera hundra. Kontorslandskap brukar delas upp i små, medelstora och stora landskap. Till små räknas de som rymmer fyra–nio anställda, medelstora tio–tjugofyra och stora tjugofem eller fler anställda.

Enklare att anpassa efter behov

Kontorslandskapet ger en lösning som är enklare att anpassa efter verksamhetens behov jämfört med cellkontor. Det blir som regel också en yteffektiv lösning eftersom det går att få plats med fler personer i en öppen kontorslösning än i separata kontorsrum.

En öppen lösning kan stärka den kommunikation som syftar till snabb informationsöverföring, till exempel en fråga om en kollega är på plats eller en kort avstämning i ett gemensamt projekt. Kontorslandskapet kan även bidra till att öka interaktionen inom arbetsgrupper. Men den främjar inte alltid en mer fördjupad kommunikation. Det är svårare att prata om känslig information eftersom det finns risk att någon annan ska höra eller att kollegorna blir störda. 

I kontorslandskapet kan det kännas svårare att finna avskildhet än i cellkontor. Avståndet mellan arbetsplatserna har betydelse för hur arbetsförhållandena upplevs. Är det nära mellan arbetsplatserna kan det kännas svårare att ha det utrymme som behövs för att kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt.

Det är lättare att uppleva störningar och distraktioner i den öppna miljön jämfört med i cellkontor. Storleken på kontoret har dock betydelse när det gäller upplevda störningar och ohälsa. I små kontorslandskap upplever medarbetarna ofta mindre problem än i de större. Störningar påverkar arbetstillfredsställelsen vilket i sin tur kan påverka produktiviteten negativt.

Ljud upplevs som mest störande

Vilken typ av arbetsuppgifter som ska utföras påverkar också hur man upplever störningar. På en arbetsplats med mycket telefonsamtal och andra samtal ökar risken för störningar. Mänskligt tal är det ljud som stör oss mest och som vi har svårast att stänga ute. De som utför uppgifter som kräver koncentration, till exempel att göra en analys eller läsa en rapport, störs lättare än de som utför uppgifter av mer praktisk natur. 

En forskningsstudie som gjordes på ett kontor där medarbetarna gick från att sitta i enskilda kontorsrum till öppet kontorslandskap visade att det var ljud som upplevdes som det mest störande i det öppna kontorslandskapet. Framför allt var det röster och skratt från allmänna utrymmen, mötesrum och näraliggande arbetsplatser samt ringsignaler från telefoner som störde. 

Annan forskning är inne på att en anledning till att man överlag rapporterar sämre hälsa och lägre tillfredsställelse speciellt i medelstora kontorslandskap beror på att arbetstagares inflytande över det egna arbetet är lägre i medelstora kontorslandskap än i andra kontorstyper. Att kunna bestämma när, var och hur arbetet ska göras har stor betydelse för arbetstagarnas hälsa. Lågt inflytande gör risken för ohälsa större.

Genom att komplettera det öppna landskapet med samtalsrum, telefonrum och mötesrum minskas risken att medarbetarna upplever att de blir störda. Bra akustiska lösningar är viktiga i öppna planlösningar för att undvika störningar av ljud.

Att sätta upp gemensamma regler för hur man ska agera på kontoret kan underlätta och undvika störningar.