Översättningar görs automatiskt av Google Translate och Prevent ansvarar inte för att de är korrekta.

Över hundra år med skyddsombud

För mer än hundra år sedan infördes rätten att utse skyddsombud på arbetsplatserna. Sedan dess har deras unika ställning för att värna om arbetsmiljön successivt stärkts.

De omkring 100 000 skyddsombuden som finns i Sverige i dag har en lång rad lagstadgade befogenheter och rättigheter. De kan till exempel stoppa arbetet vid allvarlig fara för arbetstagares liv och hälsa och har också rätt att delta i planeringen av arbetets organisation.

Men när rätten att utse skyddsombud infördes i lagen om arbetarskydd 1912 var deras enda egentliga uppgift och rättighet att påtala brister i säkerheten när Yrkesinspektionen kom på besök.

– De hade ingen stark ställning från början. De var inte fackliga utan en resurs för den tillsyn som man hade, som då var begränsad. Men man ville ändå ha någon som företrädde arbetstagarna även om de inte var fackligt utsedda, säger Carina Nilsson, tidigare LO-utredare som skrivit boken Hundra år med skyddsombud.

Först i början av 1930-talet fick skyddsombuden rätt att påtala missförhållanden för arbetsledningen och vända sig till Yrkesinspektionen även mellan inspektionerna. Samma årtionde stärktes deras ställning ytterligare när de fick utses av facket och ett förbud mot att hindra skyddsombudens arbete infördes.

Men det skulle dröja ända till 1970-talet innan skyddsombuden fick lagstadgade befogenheter att verkligen ingripa när det fanns risk för att arbetstagare kunde komma till skada. Det var den så kallade stopprätten som vållade en häftig debatt och inte togs emot väl av arbetsgivarna.

– Det innebar ju i förlängningen ett ökat inflytande för facket. Men i dag kan man inte se att stopprätten är så ifrågasatt. Det beror nog på att den används med gott omdöme, den kan inte sägas ha missbrukats.

Nästa stora steg var när arbetsmiljölagen ändrades i början av 1990-talet och kravet på så kallad internkontroll infördes. För skyddsombudens del innebar det att de fick rätt att övervaka arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete och delta i planeringen av ändrad arbetsorganisation.

– Om man ser till arbetets organisation och de belastningsskador som de kan generera så var det en mycket viktig lagändring, säger Carina Nilsson.

Strukturförändringarna i arbetslivet de senaste decennierna har också påverkat skyddsombudens roll. 1994 fick de rätt att komma in på arbetsställen där någon annan arbetsgivare råder, till exempel en entreprenör. Och sedan 2010 har de rätt att företräda personal från bemanningsföretag och agera och ingripa och även stoppa arbetet där det finns inhyrda.

Men på senare år har facket upplevt svårigheter att rekrytera anställda som har varit villiga att ta på sig rollen som skyddsombud. Bland annat därför vill LO höja skyddsombudens status och uppmärksamma deras unika och värdefulla roll för att värna om säkerheten och hälsan på arbetsplatserna.

– Det går inte att ersätta skyddsombuden. Det är en roll som är unikt bra eftersom den har en sådan närhet till arbetstagarna och det som händer i arbetet. Uppdraget blir också allt viktigare på grund av ökade krav och förändringar i arbetslivet som kan leda till ökade risker, säger Carina Nilsson.

Text: Krister Zeidler (2012)