Publicerad 4 september 2018

Mitt klassrum är en kunskapsfabrik

När jag för ett par år sedan frågade mina egna barn "Vad har ni lärt ert i skolan i dag?" hade de knappt någon aning. Jag tänkte att om inte jag får mina elever att prata positivt om skolan, och om de inte förmedlar vad de lärt sig under sina skoldagar, har jag misslyckats som lärare.

I media beskrivs ofta läraryrket som stressigt i en bråkig och allmänt stökig miljö. Det är en beskrivning som jag inte alls känner igen mig i. Tvärtom, på min arbetsplats upplever jag att både jag och mina elever är väldigt måna om vår arbetsmiljö. Att vara lärare ser jag som ett privilegium där jag får möjlighet att vara en del i barnens utveckling och där kunskap, glädje och kärlek är i fokus. Jag vill skapa en kultur som gör att eleverna inte tänker att de måste gå i skolan, utan att de är där för att de verkligen vill. De ska känna lust, ett driv och massvis av glädje när de tänker på skolan, sitt klassrum, sin klass och sin lärare.

Vi vet att den psykiska ohälsan hela tiden växer bland våra barn och ungdomar. Då måste jag som lärare ta mitt ansvar att inte pressa eller stressa mina elever. Jag vill att vi driver oss framåt med glädje genom att prata prestationer i stället för resultat. Och om eleverna känner sig trygga, har kunskapslust och inte är stressade är det större chans att de kommer ihåg och även berättar hemma vad de lärt sig.

Jag letade efter en metafor för klassrummet och kom på ett bra namn; kunskapsfabriken. I en fabrik måste alla delar fungera för att det ska gå runt. Min uppgift är att få alla individer att trivas, må bra och känna sig bekväma att både lyckas och misslyckas. I kunskapsfabriken är vi ett team, ett team som samarbetar och driver på utvecklingen tillsammans. När man går in i fabriken vet man vad som gäller, man är koncentrerad och fokuserad för att vara en tillgång för både läraren och sina kamrater.

Barnen är Sveriges viktigaste människor, vår framtid, och jag är så lycklig över att få vara en del av deras utveckling och liv. Att ha motiverade, kunskapstörstiga och glada elever gör att jag åker till jobbet med kroppen fylld av glädje för att jag vet att jag har världens bästa, roligaste och viktigaste jobb!

Taggar: Krönika