Publicerad 24 oktober 2017

Hur stressad var du förra tisdagen?

Om det inte hände något exceptionellt förra tisdagen minns du troligen inte på rak arm hur du mådde, hur stressad du var eller ens vad du gjorde. Det kan vara svårt minnas vad som hänt i närtid och ännu svårare ju mer tiden går. Utifrån detta är det underligt att handlingsplaner efter arbetsmiljökartläggningar kan planeras och genomföras flera veckor eller månader efter att undersökningen genomförts. Enligt min erfarenhet är det snarare regel än undantag att åtgärder sätts in månader efter att en kartläggning genomförts. Detta är problematiskt.

Om jag skulle träffa en person den 26 oktober och påpeka att vi sågs den 26 maj och att jag nu vill hjälpa personen utifrån hur den mådde då, skulle jag knappast bli tagen på allvar. Ändå är det så här det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs i många organisationer, trots att det behöver ske löpande. Att en ögonblicksbild från några månader tidigare styr handlingsplaner och insatser flera månader i framtiden kan, om man har tur, falla väl ut. Inaktuella underlag som grund för organisationens utveckling kan annars snarare motverka sitt syfte och i värsta fall göra mer skada än nytta. Detta kan låta som sunt förnuft, men kanske inte alltid är så självklart om man vanemässigt gjort på detta sätt.

Mätningar är färskvara – i synnerhet när man mäter fenomen som varierar över tid. Hur vi mår och upplever olika aspekter av arbetet och arbetsplatsen förändras vanligen över tid. Det är inte bara enkätsvar som varierar över säsonger, utan också nivåer av biomarkörer. Exempelvis stiger stresshormonet kortisol ofta under hösten och sjunker under våren, precis som enkätsvar ofta försämras och förbättras på motsvarande sätt. Faktum är att många variabler som kartläggs i samband med undersökningar förändras över årstider och påverkas av väder och vind, samt tillfälliga eller ihållande privata, personliga, sociala och arbetsrelaterade faktorer.
I det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver arbetsmiljön och välbefinnandet bedömas kontinuerligt och kopplas till en löpande, saklig och vänlig dialog om möjliga behov av förbättringar. Dialogen kan utgå från den aktuella situationen och ta hänsyn till hur utvecklingen sett ut över tid. Svackor eller förbättringar kan återspegla tillfälliga variationer eller trender beroende på hur länge de varat. Dialogen kan vägleda om det finns behov av insatser och i sådana fall vilka.

Ibland kan ögonblick kännas långa – se till att de inte varar en evighet.

Mer om Dan Hasson

Dan Hasson är forskare och författare som doktorerat i stresshantering och hälsopromotion vid Uppsala universitet.

Taggar: Krönika

Skriv din kommentar

Kommentarer är tillåtna till 2018-04-24




Regler för kommentarer

Webbfråga

Vad gör ni för att motverka sexuella trakasserier?

  • Har en policy 64%  
  • Inget särskilt 15%  
  • Vet inte 16%  
  • Ska börja jobba med frågan 4%  
Totalt antalet röster: 104