Grafik

Publicerad 27 maj 2015

Svårt att minska redan låga dödstal

Riktade insatser mot olycksdrabbade branscher ska förverkliga regeringens nollvision för dödsolyckor i arbetslivet. Men om det räcker för att nå ner till nollan från historiskt sett redan rekordlåga nivåer återstår att se.

Nollvisioner och krav på nollvisioner finns inom en rad områden, allt ifrån drunkningar och självmord till dödsfall i bränder. Det mest framgångsrika exemplet är vägtrafiken som haft en nollvision sedan 1997, anser Ragnar Andersson, professor i riskhantering vid Karlstads universitet.

– Det finns nollvisioner inom alla möjliga områden och det finns företag som har nollvisioner. Men det blir bara något slags tomt önsketänkande om man inte underbygger det på det sätt som man har gjort i trafiken, säger han.

Inom vägtrafiken finns förutom en vision även en genomtänkt strategi och ett batteri av åtgärder för att minska dödsolyckorna. Man jobbar bland annat med så kallade effektsamband där man vet vad en viss typ av åtgärder, som till exempel mitträcken, leder till.

– Visionen är evidensbaserad på det viset att man kan tala om precis vad som behöver göras och vad det kommer att kosta för att reducera antalet dödade och skadade i trafiken. Det har man inte riktigt på andra områden.

Dödsolyckorna i arbetslivet har minskat med närmare 90 procent sedan 1950-talet. I dag omkommer runt 50 arbetstagare om året, främst inom byggsektorn, jord- och skogsbruk, transport och till viss del inom industrin.

En orsak till den kraftiga minskningen är övergången från industri- till tjänstesamhälle där allt färre jobbar i farliga yrken. Även teknikutvecklingen har spelat en betydelsefull roll och den del av industrin som inte flyttat utomlands har i stor utsträckning automatiserats.

– Under drift och produktion sitter operatörerna ofta i något slags kontrollrum och ser till att allting rullar på som det ska. Det är när man stannar upp och ska in och jobba manuellt som olyckorna sker, säger Ragnar Andersson som tidigare jobbat på Yrkesinspektionen och Arbetarskyddsstyrelsen.

Arbetsmarknadsdepartementet håller nu på utforma en nollvision i samverkan med arbetsmarknadens parter som kommer att presenteras i höst. Man funderar också på att ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att identifiera olika åtgärder som skulle kunna minska dödsolyckorna.

– Det handlar inte om generella åtgärder mot hela arbetslivet utan man måste rikta in sig speciellt på de sektorer som har problem med dödsolyckor, säger Irene Wennemo, statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet.

Skärpt tillsyn av de ”grå företag” som bryter mot arbetsmiljöreglerna och ofta även andra regler är ett sätt att minska dödsolyckorna. Det skulle till exempel kunna ske genom samverkan med polisen, Skatteverket och andra myndigheter.

– Det här är något som man måste komma tillrätta med. Det snedvrider konkurrensen och det är inte alls bra för våra medlemsföretag som de allra flesta följer regelverken och försöker göra ett bra arbetsmiljöarbete, säger Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.

En svårighet med nollvisionen är att dödssiffrorna i arbetslivet redan ligger på internationellt och historiskt sett låga nivåer och ju närmare nollan man ska desto svårare blir det. Framgångarna med vägtrafikens nollvision ligger dessutom i att den är antagen av riksdag och regering, vilket ger den en ökad tyngd, anser Ragnar Andersson.

I Finland finns ett nätverk med närmare 300 företag och organisationer som förbundit sig till en Zero Accident Vision (ZAV). Liknande nätverk har startats i bland annat Nederländerna och Tyskland. Syftet är att förbättra säkerheten på arbetsplatserna och dela med sig av erfarenheterna för att få bort olyckorna helt. Men ett problem är att nätverken huvudsakligen består av de redan ”frälsta”, som har ett högt säkerhetstänkande sedan innan.

Är det då realistiskt att tro att det går att genomföra en nollvision? Jo, inom vissa områden om man frågar Ragnar Andersson som nämner barnolycksfall i bil som exempel. Tack vare de bakåtvända bilbarnstolarna är det numera ytterst ovanligt att små barn omkommer i samband med krockar.

– Det här med nollvision tycker jag inte är så utopiskt om man gör som i vägtrafiken, det vill säga underbygger med vetenskapligt grundade strategier. Då blir det mer en utvecklings- och resursfråga. Hur mycket är man beredd att betala och hur lång tid får det ta?

Fakta Dödsolyckor

Statistiken grundar sig huvudsakligen på arbetstagare som omfattas av arbetsskadeförsäkringen.

•   13 procent, eller 7 av de 53 arbetstagare som förolyckades förra året och som Arbetsmiljöverket fick kännedom om var utländsk arbetskraft.
•   Transport, bygg och jord- och skogsbruk dominerar dödstalen. 51 av de 53 som omkom förra året var män.
•   Dödsolyckor till och från arbetet och arbetsrelaterade dödsfall, som till exempel hjärtinfarkter, ingår inte i statistiken.

Tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa ska också anmälas till Arbetsmiljöverket. Exempel på tillbud som ska anmälas är fall från ställningar eller stegar samt rån eller rånförsök.

Fakta Så säger lagen

1. Enligt Arbetsmiljölagen kap 3, §3a, ska arbetsgivaren utan dröjsmål rapportera in dödsfall eller svårare personskada till Arbetsmiljöverket.

2. Tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa ska också anmälas till Arbetsmiljöverket. Exempel på tillbud som ska anmälas är fall från ställningar eller stegar samt rån eller rånförsök. 

Taggar: FokusArbetsolyckor och arbetsskador

Webbfråga

Vad gör ni för att motverka sexuella trakasserier?

  • Har en policy 64%  
  • Inget särskilt 15%  
  • Vet inte 16%  
  • Ska börja jobba med frågan 4%  
Totalt antalet röster: 104