Publicerad 24 juni 2015

Många brister på lackeringsfirmor

Hög explosionsrisk, dålig ventilation och bristfällig skyddsutrustning. När Arbetsmiljöverket granskade företag som arbetar med industriell lackering fick nästan samtliga krav på förbättringar.

Arbetsmiljöverket är i slutfasen av en omfattande inspektion av hur arbetsgivare inom branscher som ägnar sig åt industriell lackering hanterar sina risker. Totalt gör myndigheten drygt 200 inspektionsbesök i hela Mellansverige. Av 55 arbetsplatsbesök i Stockholms län slutade så gott som alla i någon form av krav på att rätta till brister.

– Framför allt har vi tittat på explosionsriskerna och hur företagen har dokumenterat sitt skyddsarbete, säger Håkan Edwardsson, arbetsmiljöinspektör i Stockholm.

Företagen har ofta vidtagit vissa skyddsåtgärder, men sedan inte dokumenterat sin bedömning av riskerna på det sätt lagen kräver. Det är framför allt när det gäller pulverlackering som inspektörerna synar explosionsriskerna. Företagen måste göra en riskbedömning av vilka områden på arbetsplatsen som är explosionsfarliga. Det gäller även våtlackering, även om Arbetsmiljöverket i det fallet inte har tillsynen utifrån explosionsrisken – där är det räddningstjänstens och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps regler som styr.

– Men även det är en arbetsmiljörisk så vi tar upp frågan och även där kan det bli aktuellt med krav på åtgärder om man inte har kontroll och gjort någon klassning, säger Inger Berg, arbetsmiljöinspektör i Linköping.

Inger Berg har i år hittills besökt fem snickerier och i samtliga fall upptäckt brister i bland annat dokumentationen av risker. I några fall omfattade inspektionsmeddelandet ett tiotal brister.

– Vi tittar på alla typer av industriell lackering på metall och trä utom billackering. Det handlar om såväl våtlackering och pulverlackering, som fristående och inbyggda i större industrier, säger hon.

Ineffektiva andningsskydd och otillräcklig ventilation är andra brister, liksom avsaknad av rutiner för kontrollen av ventilation och filterbyten.

– Vi kräver att man skriver ner vilka risker man har och bestämmer vilka förebyggande åtgärder och vilken skyddsutrustning man ska ha.

Företagens personal hanterar många hälsofarliga ämnen: Diisocyanater ingår i färger och kan finnas i skum och fogmassor. De kan orsaka nedsatt lungfunktion och astma och därför är kraven hårda på återkommande läkarundersökning. Epoxy och akrylater kan framkalla hudallergier. Formaldehyd som avges från syrahärdande färger ger irritationer i ögon, näsa och luftvägar. De kan också framkalla allergi och cancer. Den som arbetar med allergiframkallande färger (härdplaster) måste ha utbildning och genomgå medicinska kontroller.

– Vi har mött väldigt varierande kunskaper om hälsoriskerna, säger Inger Berg.

Stefan Hjort, ordförande i Svensk Pulverlackteknisk förening, håller med om att det finns stora brister, framför allt vad gäller dokumentationen av explosionsriskerna.

– Ett direktiv från EU visar hur man ska utforma anläggningen och det måste alla företag följa, men det gör de inte. Här har vi ett arbete att göra, säger han.

Hur många företag är det som inte följer reglerna?

– Det vågar jag inte uttala mig om. Tack och lov är det ändå väldigt sällsynt att det inträffar explosioner, säger Stefan Hjort.

Taggar: KemikalierSäkerhetSkyddsutrustning